Var inte räddför dollarfallet

När den tre år gamla Italienflaggade 225 meter långa Marilena D’Amato nu i veckan lossar kol från australiska Hay Point, först i Oxelösund och sedan i Luleå, är det – återigen – en av stålbolaget SSAB:s bästa affärer.

SSAB sägs nämligen, vid sidan av SAS, vara det bolag på Stockholmsbörsen som gynnas mest av en svagare dollar. SSAB gör inköp av kol, koks och järnmalm i dollar och räkningarna, omvandlat i kronor, har sjunkit. Bara i år gör bolaget, enligt Affärsvärldens beräkningar, en valutavinst på 400 miljoner kronor, tack vare den svagare dollarn. Samtidigt gör lastbilsjätten Volvo en valutaförlust på i runda tal 1 000 miljoner kronor, främst till följd av att försäljningsintäkterna från den nordamerikanska marknaden blir mindre värda när de räknas om till svenska kronor.

Valutasvängningar får man räkna med på en fri marknad. Och de senaste veckornas accelererande dollarfall är inte på något sätt märkligt, särskilt inte om tar hänsyn till de argument som många ekonomer hämtar i de enorma amerikanska bytesbalans- och budgetunderskotten. För att det på sikt ska bli balans i bytesbalansunderskottet kan dollarn, enligt dessa bedömare, mycket väl falla 15-20 procent till, det vill säga till under sex kronor.

Nytt bottenrekord?
Så chansen, eller risken om man så vill, finns att dollarn ganska snart faller till sin lägsta notering sedan 1992 års kronkris. Botten nåddes 1996 på 6,70 kronor i årssnitt.

Att en svensk devalvering mot dollarn stärker börsen har länge varit den härskande uppfattningen. Sådan var också utvecklingen under 1980-talets devalveringar och 1993, året efter riksbankens senaste devalvering. Men åren därefter märks inte samma trend. Affärsvärldens granskning av utvecklingen de senaste tio år visar tvärtom, med ett undantag, att börsen stärkts när kronan har stärkts eller i stort sett varit oförändrad mot dollarn. De år som dollarn har stärkts har börsen i stället försvagats.

Varför? Ett skäl är att de stora exportjättarna inte längre dominerar den svenska börsen. Numera är många av de större börsföretagen nästan okänsliga för valutautvecklingen. Det gäller de indextunga bankerna, finansföretagen, investment-, bygg- och fastighetsföretagen, bolag som tillsammans står för 30 procent av börsvärdet. Hit hör också telekomoperatörerna, som står för ytterligare 9 procent. Lägger man sedan till tjänsteföretag som säkerhetsbolag, konsulter, bemannare, tryckerier och en hel del verkstad är nästan halva börsen mer eller mindre valutaokänslig.

Sedan finns en stor grupp företag som gynnas av en svagare dollar. Här märks handelsbolag som Hennes & Mauritz och Clas Ohlson samt stålföretaget SSAB och flygbolaget SAS. Till och med för Astra Zeneca är en svag dollar en fördel, trots att läkemedelsbolaget har stor försäljning i Nordamerika. De senast nämnda bolagen står för 16 procent av börsvärdet.

Basindustrin missgynnas
De bolag som missgynnas av dollarfrossan återfinns framför allt inom svensk basindustri. Hit räknas verkstadsjättar som Volvo och Electrolux, skogs- och pappersföretagen samt oljebolag. Tillsammans står dessa branscher för 19 procent av börsen. Telekombranschen, främst Ericsson, står för ytterligare cirka 14 procent.

Ett annat skäl till varför börsen det senaste decenniet stärkts när kronan varit stark är att det är helt andra faktorer än dollarn som avgör börsföretagens lönsamhet.

En genomgång av de stora exportföretagen, de som i första hand påverkas av dollarn, visar att det som bestämmer deras lönsamhet i första hand är konjunkturutvecklingen, därefter faktorer som råvarupriser och konkurrenter.

– För oss är dollarn bara en parameter. Det är alltid svårt att titta på bolag och börs med bara en faktor för ögonen, säger Magnus Matstoms, analyschef vid det dollaroberoende fondkommissionsföretaget Carnegie.

Det är de ovannämnda faktorerna som ligger bakom att bolag som sägs påverkas mest negativt av en svagare dollar i stället har haft stor framgång på börsen under de senaste två åren, en period när dollarn har backat 20 procent mot kronan. Hit hör Elekta (med en kursökning sedan januari 2003 på 105 procent), Volvo (79), Atlas Copco (61), Getinge (82) och Sandvik (“bara” 29 procent). Dollarkänsliga ABB:s aktiekurs har närapå fördubblats under perioden.

Vinnarna har gått sämre
Bolag som drar fördel av en svagare dollar, genom lägre inköpspriser, har generellt inte haft lika stora framgångar. SSAB:s kursuppgång sedan 2003 är 45 procent, SAS har stigit 9 procent och H&M 21 procent, alltså en svagare kursutveckling än börsen som helhet under perioden. Undantag finns förstås, som mediegruppen MTG som gynnas av lägre inköpspriser på amerikanska tv-program. MTG:s aktiekurs har under perioden stigit 138 procent.

I en bransch gäller dock de gamla reglerna. De stora, dollarberoende skogsföretagens aktier har stått och stampat på samma nivåer under de senaste två åren. Det är inte alls konstigt. Skogsbolagens kunder är kända för att vara särskilt snabba med att byta leverantör när de kan köpa billigare på annat håll. Därför lider de nordiska skogsbolagen för närvarande hårt av konkurrensen från nordamerikanska bruk.

Hur ska den aktieintresserade förhålla sig om dollarn fortsätter att försvagas? Svaret är att inte låta sig ryckas med i dollarfrossan. Konjunkturutvecklingen i världen är det viktigaste. Och då är en fallande dollar bara bra för världens ekonomiska lokomotiv. Det ger ökad tillväxt i Förenta Staterna, större vinster till de amerikanska företagen, som kan växla hem valutavinster, och därmed ett mer gynnsamt börsklimat.
___________________________________

Vinnarna på dollarraset
Effekten på vinsten före skatt om kronan stärks 10 procent

Statisk resultatförändring per år, Kursförändring per år från jan 2003
SAS* 65 9
SSAB 27 45
Clas Ohlson 20 9
MTG 17 138
TV4 6 3
Metro 3 194
SAPA 3 19
Hennes & Mauritz 2 21
Lindex 2 35
Astra Zeneca 1 -11
SNITT _ 46,2

*Räknat på årets förlust. SAS valutakänslighet är 800 miljoner kronor vid 10 procent dollarförsvagning.

…och företagen som förlorar
Statisk resultatförändring per år, Kursförändring per år från jan 2003

Elekta -20% 106
Atlas Copco -11% 61
Getinge -10% 82
Volvo -10% 79
Observer -9% -16
Sandvik -9% 29
SKF -8% 22
Stora Enso -7% 7
Electrolux -5% 3
Nobel Biocare -5% 120
SNITT – 49

Opåverkade av dollarraset: Autoliv Inc., Capio, Castellum, Drott, Eniro, FöreningsSparbanken, Gambro, Handelsbanken, Hufvudstaden, Intentia, NCC,
Nordea, Q-Med, Skandia, SEB, Tele2, Telia Sonera, Tietoenator, WM-data.

Källa och urval: Affärsvärlden, Carnegie
_____________________________________

Svagare dollar – starkare börs
Krona per dollar, Förändring från föregående år, AFGX per år i procent

1993 7,8 34,1 53,7
1994 7,7 -1,1 4,8
1995 7,1 -7,5 18,0
1996 6,7 -6,0 38,0
*1997 7,6 13,9 25,0
1998 8,0 4,1 10,6
1999 8,3 4,0 65,9
2000 9,2 10,9 -12,2
2001 10,3 12,6 -16,7
2002 9,7 -5,8 -37,3
2003 8,1 -16,8 29,7
2004 (jan-okt) 7,5 -7,9 15,9
2005 (p) 6,5* -14 –
Under år med stora valutakursändringar
(>5 procent) rör sig börsen och kronan med
varandra. Ett år (1997) gäller inte den regeln.
1)Snittkurs enligt Riksbanken
Källa: Affärsvärlden, Trust