VECKANS SPARINDIKATOR: Så blir du miljonär

I Sverige är det inte det lättaste att starta från noll och blimiljonär. Små inkomstskillnader och höga inkomstskatter gör attsparutrymmet för de flesta är begränsat.

Att vinna på spel eller lotteri är förstås en möjlighet. Men harman någon gång suttit på en riktigt stor idrottsarena inser manhur liten vinstchansen en på 100.000 är. Dessutom går det mestaav spelmiljarderna antingen till skatt eller småvinster. Trotsallt är chansen att bli miljonär större om man går den långavägen och sparar varje månad. Tyvärr är det inte så lätt som detofta framställs i reklamen från banker och försäkringsbolag.Spara 300 kronor i månaden så har du 987.654 kronor efter 30 årkan det stå. Visst går det med 12,8 procent avkastning per år,men då har säljarna glömt att ta hänsyn till inflation ochbeskattning.

Men ett belopp långt in i framtiden är inte begripligt om detinte uttrycks i dagens penningvärde. Och den delen avsparkapitalet som skattmasen tar kan man inte köpa något för.Därför räknar Sparindikator i dagens penningvärde, efter skatt.Denna vecka gäller analysen ett belopp på 5.000 kronor per månadi 20 år. Då blir de sammanlagda insättningarna i dagenspenningvärde nästan en miljon och resultatet efter alla skatteroch avgifter uppåt 1,7 miljoner kronor i dagens penningvärde.Att spara 5.000 kronor per månad kan tyckas mycket. Men för enhöginkomsttagare som är 45 år och vars barn flyttat hemifrån ärdet inte någon orealistisk summa. Och då kan man faktiskt blimiljonär.

Men ett så stort sparande innebär också att man riskerar att blien extremt lönsam kund för de som säljer sparprodukter. Ända upptill 25 procent av det möjliga bruttosparandet, eller omkring enhalv miljon kronor riskerar man att betala till de som förvaltarsparandet.

Mest extrema är ett par fonder som tillhör Skandia. DerasSicavfonder Spanien och Far East tar dels fem procent av varjeinsättning, dels 1,5 procent av sparkapitalet iförvaltningsavgift varje år. Dessutom tillkommer dolda kostnaderför courtage, administration med mera som tidigare år legat påomkring 2,5 procent per år. Totalt sett innebär det attsparkapitalet i veckans exempel med nöd och näppe uppgår till enmiljon kronor efter 20 år. Samtidigt skulle en portfölj med egnaaktier, tack vare lägre kostnader, ge ungefär en halv miljonkronor extra att spendera efter 65-årsdagen.

Ännu bättre resultat kan man uppnå med det nya individuellapensionssparandet, IPS. Orsaken är den relativt lågaschablonbeskattningen av bundet pensionssparande kombinerat medatt flera leverantörer har lägre avgifter än vad som tidigarevarit vanligt när det gäller pensionsförsäkringar. Nästa veckainnehåller Privata Placeringar en grundlig genomgång av allaalternativ inom IPS.

Resultaten ovan är baserade på antagandet att den realaavkastningen på aktier blir i snitt 6,5 procent per år och 4,5procent per år på räntebärande. Det kan tyckas lågt i jämförelsemed de avkastningstal som svenska folket upplevt de senaste femåren, men mer än så anser inte vi på Affärsvärlden att det ärrimligt att räkna med under de kommande decennierna.

HÖGRE AVKASTNINGOrsaken är att den höga avkastningen på aktier de senaste årentill största delen beror på sänkta avkastningskrav (ominvesterarna på världens börser i genomsnitt sänker denförräntning de räknar med när de värderar aktier från tio tillnio procent per år så höjer det värdet på alla aktier med elvaprocent, allt annat lika).

Men samtidigt innebär det att när väl sänkningarna avavkastningskraven är över så är det slut på engångsvinsterna ochdå kommer aktier i genomsnitt bara att ge just avkastningskravet.Och nio procent per år minus inflation på 2,5 procent betyderatt avgifter och skatter lätt blir mycket betungande förspararna.

Ännu värre är situationen när det gäller räntebärande. Vi räknarmed sju procent nominell avkastning, vilket motsvarar räntan påen tio-årig statsobligation när detta skrivs. Realt betyder det4,5 procent avkastning per år om inflationen blir 2,5 procent.Den svenska kapitalbeskattningen på 30 procent av den nominellavärdestegringen betyder att bara drygt hälften av den realaavkastningen återstår efter skatt. Dessutom tillkommer olikaavgifter, som även för det räntebärande sparandet uppgår tillöver en procent per år.