”Vi är nöjda”

En man iklädd svart kostym och vit skjorta står på den bjärt upplysta scenen med en prisstatyett, gestaltad som ett Å, i händerna. Det är Magnus Groth, vd på hygien- och hälsobolaget Essity. Under ett event på Google Sveriges kontor i Stockholm har han precis utsetts till Årets förändringsledare 2019, ett pris som delas ut av bland annat Google Sverige och konsultbolaget Boston Consulting Group. I juryn finns näringslivsprofiler som Ulrika Francke och Charlotte Strömberg. Man motiverar utnämningen med att Magnus Groth har stärkt bolagets konkurrenskraft och levererat aktieägarvärde sedan Essity knoppades av från skogsindustrikoncernen SCA sommaren 2017.

– Jag tar emot det här priset tillsammans med Essitys 47 000 medarbetare över hela världen, som varje dag arbetar med vår vision att öka människors välbefinnande genom ledande hygien- och hälsolösningar, säger pristagaren från scenen.

Essity är en av världens största tillverkare av hygienprodukter som toalettpapper, babyblöjor, bindor, inkontinensprodukter och servetter. Bolaget har över 90 fabriker runt om i världen och omsatte i fjol närmare 129 miljarder kronor. De tampas med konkurrenter som amerikanska Kimberley-Clark och Procter & Gamble på en global hygien- och hälsomarknad som 2018 värderades till över 1 200 miljarder kronor. Magnus Groth har varit vd för denna gigantiska verksamhet sedan 2017 när hygiendelen inom SCA karvades bort och omvandlades till ett självständigt bolag. Dessförinnan hade han i drygt 2,5 år varit vd för gamla SCA, och ännu tidigare – mellan 2011 och 2015 – var han affärsenhetschef för bolagets europeiska konsumentproduktverksamhet, med säte i tyska München.

– Det är ingen som tio år gammal drömmer om att sälja toalettpapper över hela världen, men det visar väl att det finns spännande och intressanta utmaningar i vilken bransch som helst, säger han.

Att intervjua Magnus Groth är inte alldeles enkelt. Han pratar ogärna om sig själv och styr vänligt men bestämt om nästan varje personlig fråga till ett resonemang om Essity. Men några inblickar i hans bakgrund bjuder han på. Han växte upp i Djursholm utanför Stockholm ihop med en pappa som var transplantationskirurg på Huddinge sjukhus och en mamma som var förskollärare. Familjen tillbringade mycket tid i skärgården, och Magnus Groth började i unga år odla ett båt- och segelintresse, vilket ännu finns kvar. Som 16-åring seglade han sitt första Gotland Runt och även som vuxen har han deltagit i en rad segeltävlingar, bland annat Stockholm Archipelago Raid.

– Nu seglar jag mindre båtar än vad jag har gjort tidigare. Jag gillar att segla jolle, men jag gillar också vindsurfingbrädor. Det är roligast att vara nära vattnet.

Båtintresset var en bidragande faktor till att han i början av 20-årsåldern pluggade till ingenjör med inriktning mot marinteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Några år senare blev det – av bara farten, ”eftersom mina betyg räckte” – ekonomistudier vid Handelshögskolan. Därefter inledde han en karriär i näringslivet, med fokus på energisektorn. Innan han kom till SCA var han under några år vd på Studsvik och dessförinnan hade han haft olika positioner på bland annat energibolaget Vattenfall. När Magnus Groth anställdes som vd för gamla SCA efterträdde han Jan Johansson, som 2015 fick sparken i samband med Svenska Dagbladets uppmärksammade granskning av den dåvarande SCA-ledningens omfattande jaktrepresentationer och vidlyftiga affärsflygande. I samma veva lämnade SCA-veteranen Sverker Martin-Löf posten som bolagets styrelseordförande – och han var den som under lång tid hade personifierat motståndet till en uppdelning av bolaget. I en debattartikel publicerad 2016 i Dagens Industri skrev Sverker Martin-Löf att SCA:s förädlingsdel, alltså hygienprodukterna som ett år senare blev Essity, vid en avknoppning skulle tappa en stor del av den finansiella utvecklingskraften och blir starkt exponerad mot råvarukostnadssvängningar.

På frågan om vilka affärsinsikter han tog med sig från energiområdet till SCA och Essity, svarar Magnus Groth:

– Vikten av att arbeta långsiktigt. Och, eftersom energi är en kapitaltung bransch, vikten av att använda bolagets tillgångar på ett maximalt effektivt sätt. Det är något vi gör på Essity.

Det senaste året har verksamheten haft vind i seglen, vilket märktes när bokslutet presenterades den 22 januari. Essitys försäljning och resultat efter skatt under fjolårets fjärde kvartal hamnade strax över analytikernas förväntningar. För helåret landade omsättningen på 129 miljarder kronor, vilket innebar en organisk tillväxt på 4,5 procent, och det betydde att bolaget med råge uppfyllde målet om att leverera en årlig organisk tillväxt på över 3 procent. Värt att notera är att detta mål inte uppnåddes 2018 när den organiska tillväxten blev 2,6 procent och intäkterna uppgick till 118,5 miljarder kronor. Inte heller 2017 prickades målet: bolaget noterades då för en mer klen organisk tillväxt på 1,2 procent.

Den ojusterade rörelsemarginalen hamnade förra året på 11,1 procent, vilket kan jämföras med 9,1 procent året innan och 10,9 procent under 2017. Bolagets gärning fick dock ett trumpet mottagande på Stockholmsbörsen, och Essity-aktien föll med cirka 5 procent på rapportdagen. Kursen har dock återhämtat sig en del sedan dess och klättrade dessutom med 39 procent under 2019.

– Jag har inga synpunkter på aktiekursen, men vi presenterade vårt bästa kvartals- och helårsresultat hittills. Vi är nöjda med det, säger Magnus Groth.

Han lyfter fram ett antal faktorer till fjolårets starka organiska tillväxt och resultat. Dels lyckades bolaget öka försäljningsvolymerna och plocka marknadsandelar, inte minst på tillväxtmarknader i Asien och Sydamerika. Dels lyckades de höja produktpriserna i spåren av ökade råvarukostnader.

– Massapriserna hade stigit och låg på historiskt höga nivåer i början på 2019. Då kompenserade vi för de ökade kostnaderna genom att höja priserna mot handeln. När våra priser väl slog igenom, vilket sker med viss fördröjning, hade massapriserna börjat sjunka tillbaka. Det gjorde att vi fick en fin utveckling under hela förra året, säger Magnus Groth.

På frågan om det alltid går att parera ökade råvarukostnader med höjda priser, svarar han:

– En prishöjning kan slå hål på efterfrågan, men det beror även på hur konkurrenterna agerar. Vi har starka varumärken som handeln behöver ha i sitt sortiment, och det gör att vi har större möjligheter att höja priserna vid behov.

I bokslutet meddelade bolaget att affärsområdet Consumer Tissue – som bland annat tillverkar toalett- och hushållspapper – nyligen har avslutat prisförhandlingar med kunder i Europa, vilket resulterade i prissänkningar på ett i genomsnitt lågt ensiffrigt tal. Prissänkningarna kommer att påverka årets första kvartal och kan vara en förklaring till att marknaden reagerade negativt efter rapporten. Magnus Groth menar dock att de nya prisuppgörelserna i själva verket är gynnsamma för bolaget.

– Den där lilla meningen i rapporten innehöll ett positivt budskap, men det uppfattades inte så. Vi höjde priserna 2019 för att kompensera för ökade råvarukostnader. Trots att massapriserna har fallit tillbaka de senaste månaderna behöver vi nu bara göra en smärre prisjustering, vilket innebär att vi behåller prishöjningarna som vi gjorde tidigare och bara betalar tillbaka en del.

Om det kan bli aktuellt med ytterligare prissänkningar under året är svårt att säga i nuläget.

– Vi vet inte hur det blir, men många tror att massapriserna kommer att plana ut och sedan börja stiga igen. Det minskar i sådana fall behovet av fler priskorrigeringar, säger han och fortsätter:

– Vi känner oss trygga med att vi har en positiv lönsamhetsutveckling som inte bara handlar om råvaruprissvängningar. Vi har förbättrat produktportföljen och stängt ner produktion som har haft låga marginaler. Det gör att vi nu har etablerat oss på en högre lönsamhetsnivå.

En annan bidragande orsak till fjolårets resultatlyft var bolagets besparingsprogram, som inleddes hösten 2018 och som nyligen avslutades. Programmet inbegrep bland annat en bantning av strax över tusen tjänster och har resulterat i kostnadsminskningar på 900 miljoner kronor i årstakt.

– Vi gör alltid löpande besparingar genom att effektivisera produktionen, men såg att vi behövde göra mer när råvarupriserna steg 2018 och påverkade resultat.

Kan det bli aktuellt med fler besparingar?

– Löpande besparingar, ja, men vi planerar inga program.

På tillväxtmarknaderna, som i fjol stod för 37 procent av omsättningen, uppnådde Essity en organisk försäljningstillväxt på 9,1 procent under det gångna året. Mycket tyder på att tillväxtmarknadernas andel av intäkterna kommer att fortsätta öka.

– Tidigare hade vi lägre marginaler i de områdena, men det har ändrats de senaste åren i och med en växande medelklass i Asien och Sydamerika som är mer intresserad av premiumprodukter. Tillväxtmarknaderna blir därför mer lika de mogna marknaderna.

Nu ska Essity investera mångmiljardbelopp, inte minst på tillväxtmarknaderna. I Malaysia byggs en helt ny fabrik som ska utgöra en produktionshubb för bolagets verksamhet i Sydostasien. Också i Kina och Sydamerika väntar betydande investeringar. Bolaget förväntar sig investerings- och utvecklingskostnader på cirka 7,5 miljarder kronor under året.

– Vi behöver bygga ut kapacitet för att möta efterfrågan, säger Magnus Groth.

Magnus Groth när Essity börsnoteras i juni 2017.

Magnus Groth

Född: 1963.

Bor: Stockholm.

Familj: Gift, tre barn.

Utbildning: Civilingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan, civilekonom vid Handelshögskolan.

Bakgrund: Har haft ledande positioner på Vattenfall, Studsvik och dåvarande SCA.

Fritidsintressen: Segling, skridskor, skidor.

Essity

Omsättning: 128,9 miljarder kronor helåret 2019 (118,5 miljarder kronor helåret 2018) Resultat: 10,2 miljarder kronor helåret 2019 (8,5 miljarder kronor helåret 2018). Börskurs: 309 kronor (2020-02-04). Vd: Magnus Groth

Antal anställda: 47 000.

Största ägare: Industrivärden.

Om verksamheten: Essity är en av världens ledande tillverkare av hygienprodukter som toalett- och hushållspapper, servetter, blöjor och bindor. Knoppades av från SCA sommaren 2017. Bolaget har över 90 produktionsanläggningar världen över och försäljning i över 150 länder. Några av varumärkena är Tena, Tork, Saba, Tempo, Libero och Libresse.