”Vi har alla förutsättningar i våra händer”

Ett år efter att Nokia hade släppt den i dag legendariska mobiltelefonmodellen 3 310 och sex år innan amerikanska Apple introducerade den första versionen av Iphone, som i grunden omvandlade den globala mobiltelefonimarknaden, klev Jonas Hasselberg upp på scen under en it-konferens i schweiziska Genève. Bredvid honom stod Bill Gates, datorpionjären tillika medgrundaren av datorföretaget Microsoft. Året var 2001 och Jonas Hasselberg, utbildad ingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, hade flyttat till Seattle för att arbeta som produktchef på Microsofts avdelning som utvecklade Windows-operativsystemet för mobiltelefoner. Han hade varit med om att ta fram mjukvaran – som gjorde det möjligt för användaren att surfa på nätet, skicka e-post och lyssna på musik – till den franska mobilkoncernen Oranges mobil SPV, en tidig smarttelefon-variant med fysisk knappsats. Bill Gates skulle snart, inför det internationella it-samfundet under konferensen, presentera mobilen och redogöra för operativsystemets finesser. Jonas Hasselberg agerade teknikansvarig på scenen. Han kände ett visst mått av nervositet när han plötsligt hörde i hörlurarna att de hade drabbats av tekniska problem och att demonstrationen riskerade att avbrytas, vilket sannolikt skulle ha betytt att den hetlevrade Bill Gates hade gett den då 34-årige svensken en uppsträckning som hette duga.

– Men vi löste det och presentationen gick till slut bra, säger Jonas Hasselberg.

Nu sitter han i ett sparsamt inrett mötesrum på Proacts huvudkontor i Kista strax utanför Stockholm. Det är en regnig fredag i mars och Jonas Hasselberg har tjänstgjort som vd för det börsnoterade it-bolaget i sex månader. Sedan han tillträdde har företaget bland annat kommunicerat uppdaterade finansiella mål, formulerat en ny, mer förvärvsfokuserad tillväxtstrategi och redovisat siffrorna för det gångna räkenskapsåret. Under 2018 ökade intäkterna med 2 procent till 3,3 miljarder kronor samtidigt som resultatet efter skatt steg med 12 procent till 127 miljoner kronor, enligt bokslutet. Den senaste tidens händelseutveckling i Proact har fått aktiemarknaden att betrakta bolaget med optimism. En av Jonas Hasselbergs viktigaste uppgifter som vd blir att leda bolaget till en genomsnittlig försäljningsökning om minst 10 procent per år, vilket är en av deras nya finansiella målsättningar. Det ska ske genom såväl organisk tillväxt som genom förvärv. Proact har under årens lopp med jämna mellanrum köpt upp andra it-bolag, vilket har varit en tongivande orsak till att intäkterna har ökat med 43 procent sedan 2014. Men nu ska alltså förvärvsarbetet accelereras ytterligare och de har inrättat en M&A-funktion för att titta på aktörer som exempelvis kan bidra till en breddning av tjänsteportföljen eller till ökade marknadsandelar.

– Jag skulle uppskatta att hälften av tillväxten de närmaste åren kommer från olika förvärv. Vi kan köpa mindre bolag med specialistkompetens inom specifika områden, eller större bolag som bidrar till kraftigt ökad tillväxt. Vi har en tydlig bild av vilka kandidater som är intressanta, men det är omöjligt att säga om det blir nya förvärv redan under detta år eller flera förvärv inom en treårsperiod. Det handlar ofta om långa och komplicerade processer.

Jonas Hasselbergs andra uppgift, som hänger ihop med den första om en genomsnittlig försäljningstillväxt på 10 procent per år, är att öka tjänsteintäkternas andel av omsättningen. Proact säljer it-infrastrukturlösningar till kunder inom offentlig och privat sektor, exempelvis handel, media, telekom och finans. Närmare hälften av försäljningen härrör från de nordiska länderna medan västra Europa och Storbritannien också står för en betydande del. Under 2018 kom drygt två tredjedelar av intäkterna från systemförsäljning, alltså hård- och mjukvara för lagring, hantering, skydd och förflyttning av affärskritisk data. Proact tillverkar inte produkterna, utan köper dem från strategiskt utvalda leverantörer som Cisco, Netapp och VM Ware. Den resterande tredjedelen av fjolårets omsättning kom från försäljningen av it-tjänster, och det är detta område som Proact ska lägga ytterligare fokus på framgent. Det är inte särskilt märkligt mot bakgrund av trenderna på marknaden, där allt fler företag och myndigheter väljer bort inhemska it-avdelningar med egen personal och utrustning. I stället köper man it-driften från externa leverantörer mot en månadskostnad. På branschspråk kallas det för it som tjänst.

– Alla i branschen är nog överens om att vi ser ett skifte i hur it levereras. Våra kunder förväntar sig i dag att vi ska kunna leverera vår portfölj på olika sätt, antingen som traditionell it-infrastruktur eller som en tjänst mot en månadskostnad. Ofta som en kombination av båda.

I tjänsteportföljen ingår till exempel Proacts support, service och drifttjänster för kundernas it-infrastruktur, oavsett om denne har levererats från Proact eller någon annan aktör. Dessa återkommande tjänster är kontraktsbaserade, vilket är ännu ett viktigt skäl till att Proact har sitt strategiska fokus på dem. Tjänsteavtalen löper ofta i tre till fem år och medför mer stabilitet och bättre marginaler jämfört med systemförsäljning. Då bolaget dock inte redovisar separata siffror för segmenten är det svårt att fastställa hur mycket högre lönsamheten är på tjänstesidan.

– De kontrakterade tjänsterna ger bolaget mer trygghet och förutsägbarhet. Detta jämfört med försäljningen av de mer traditionella systemen som ofta innebär att man gör en leverans en gång till en stor affär och sedan måste jaga nästa affär dagen efter, säger Jonas Hasselberg och tillägger:

– Vår systemverksamhet är dock fortfarande viktig, eftersom den genererar högre tjänsteintäkter och vice versa. Dessa två områden av vår portfölj lever i symbios snarare än konkurrerar med varandra.

Privata, publika och hybrida molntjänster för lagring och hantering av data blir allt vanligare och är den enskilt viktigaste drivkraften till framväxten av it som tjänst. Enbart under 2019 väntas den globala marknaden för publika molntjänster växa med 17,3 procent och uppgå till 206 miljarder dollar, enligt den amerikanska konsultfirman Gartner. Och det är gigantiska molntjänstleverantörer som Amazon, Microsoft och Google som dominerar den snabbväxande branschen. Men också bolag som Proact vill tjäna pengar på denna jättemarknad. Bolagets intäkter från molntjänster, som ingår tjänsteportföljen, var i fjol 436 miljoner kronor, en ökning med 5 procent jämfört med under 2017. Proact bygger och tillhandahåller egna molntjänster, men Jonas Hasselberg säger att bolaget även säljer tjänster kopplade till publika moln. Därför räknar Proact inte Microsoft, Google eller Amazon som direkta konkurrenter utan som strategiska partner.

– Det är tjänstedimensionen som är vårt strategiska fokus och det är där vi tillför mest värde till kunderna, oavsett vilken underliggande teknisk lösning de väljer. Om kunden vill ha en publik molntjänst från något av de stora bolagen, en molntjänst från oss eller köper in hårdvara från en extern leverantörer så kan vi ta hand om deras it-infrastruktur och datahantering på samma sätt.

Han gör debut som börs-vd men saknar inte erfarenhet av att leda organisationer. Efter examen från KTH i början av 1990-talet anställdes Jonas Hasselberg på Ericsson där han arbetade med den då nya mobilteknologin GPRS, som gjorde det möjligt att skicka sms och surfa på internet med mobilen. Sedan rekryterades han till Microsoft och flyttade till USA. På datorföretaget stannade han i närmare tio år. Först var han produktchef för e-posterbjudandet Exchange på den nordiska marknaden, sedan produktchef på den enhet som utvecklade operativsystem för mobiltelefoner.

– För mig blev Microsoft en bra skola i strategiskt arbete och tänkande, säger han.

År 2008, bara några månader efter att Apple hade släppt den första versionen av Iphone som omsider kom att ta mobiltelefonimarknaden med storm, flyttade han till Helsingfors och började på finländska Nokia, som då stod på sin absoluta topp. Han anställdes som ansvarig för produktledningen inom bolagets utveckling av smartphonemjukvaran Symbian, som Nokia sedan lade på is under 2011 för att i stället satsa på Microsofts operativsystem Windows Phone. Det slutade med att det amerikanska datorföretaget två år senare köpte loss den då hårt pressade mobildivisionen från Nokia. Under de tre åren som Jonas Hasselberg stannade på Nokia – han slutade strax innan de valde bort den egna Symbianplattformen – kunde han på nära håll bevittna hur den en gång så prominente mobiltelefontillverkaren snabbt förlorade marknadsandelar till Apple samt Googles plattform Android. Intäkterna och vinsten rasade. Och bolaget tvingades entlediga tusentals anställda.

– Det var en jobbig men lärorik tid. Jag har verkligen fått uppleva vad som händer med ett bolag som blir utsatt för en disruptiv teknik, och med allt vad det innebär som ledare vad gäller strategiförändringar och organisationsomställningar.

Han värjer sig mot att recensera Nokia, men nämner ändå två saker som bidrog till det finländska mobiltelefonbolagets bistra öde. Det ena var vägvalet 2011 när Nokia beslutade att välja bort Symbianplattformen för att i stället fokusera på Windows Phone. Bolaget hamnade då i en besvärlig situation intjäningsmässigt, eftersom beslutet ledde till ett tydligt prisfall på de egna produkter som var utrustade med Symbian-mjukvaran. Jonas Hasselberg lyfter också fram att Nokia i grunden och till karaktären var ett hårdvarubolag, en affärsstrategi som veknade när konkurrenterna satte mjukvaran i centrum.

– Ett mjukvarubolag designar mjukvara och anpassar hårdvaran efter det. Nokia gjorde lite tvärtom. De kunde bygga flera modeller på ett år som alla hade unik mjukvara. Det ledde till att kvaliteten, användarupplevelsen och applikationerna blev lidande, säger han.

Mellan 2011 och 2018 var han anställd inom Telia. Han började som ansvarig för bolagets bredbandsportfölj, de sista tre åren som chef för Telias svenska konsumentverksamhet som inkluderade tv-, mobil- och bredbandstjänster samt butiksnätet. År 2017 omsatte affärsområdet runt 17 miljarder kronor och hade nästan tusen anställda. Vilka affärsinsikter tar han då med sig från tiden på Telia till vd-jobbet på Proact?

– Framför allt vikten av närhet till kunden, speciellt för ett tjänstebolag. Men också min strategiska förmåga kring hur vi ska föra bolaget framåt och vad vi ska prioritera för att komma dit vi vill.

En tredje uppgift för Jonas Hasselberg skulle kunna sägas vara att återigen få i gång Proacts försäljningstillväxt i Norden, som alltså utgör bolagets intäktsmässigt största affärsområde. Förra året backade nämligen omsättningen på den nordiska marknaden med 5 procent till 1,57 miljarder kronor, en nedgång som kanske vållar visst huvudbry för den nya vd:n. Jonas Hasselberg säger dock att det inte är fråga om något trendbrott, snarare en tillfällighet.

– Under 2017 var det någon enstaka kund som valde att lämna våra tjänster. Eftersom kontrakten löper under en längre tid fick det påverkan på intäkterna först under 2018.

På frågan om det är realistiskt att förvänta sig att vardera av deras övriga geografiska affärssegment – alltså Storbritannien, västra respektive centrala Europa – i framtiden kommer att omsätta lika mycket som den nordiska marknaden gör just nu, svarar Jonas Hasselberg:

– Tyskland, Nederländerna och Storbritannien är enorma marknader och där är våra marknadsandelar mindre än i Norden. Vi siktar på att växa där, främst genom förvärv.

Proact har en decentraliserad organisation med drygt 800 anställda utspridda på närmare 40 kontor i 15 länder. Det innebär att Jonas Hasselberg tillbringar många dagar på resande fot; veckan efter intervjun ska han på affärsuppföljningsmöten i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Under våren firar Proact 25 år som bolag, och 20 år som noterat på Stockholmsbörsen. Hur det Kista-baserade företaget ser ut om ännu ett kvarts sekel är svårt att sia om, men klart är att Jonas Hasselberg blickar mot framtiden med tillförsikt. Han säger att ”bolagets breda kompetens, starka varumärke, lojala kundbas och finansiella styrka” medför att de inte behöver vänta in ett trendskifte i marknaden eller ett partnerskap med ett större bolag.

– Det är en behaglig situation för oss att inte vara beroende av att några externa faktorer ska spela in. Vi har alla förutsättningar i våra händer redan i dag för att växa.

Jonas Hasselberg

Född: 1967.

Bor: Stockholm.

Familj: Hustru och två barn.

Utbildning: Teknisk fysik på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Bakgrund: Haft ledande befattningar inom bland annat Microsoft, Nokia och Telia.

Fritidsintressen: Tennis.

Proact

Omsättning: 3,3 miljarder kronor 2018 (3,2 miljarder kronor 2017).

Rörelsemarginal: 5 procent 2018 (4,8 procent 2017).

Börskurs: 229 kronor (2019-03-15).

Största ägare: Grenspecialisten, Skandia, Triton.

Antal anställda: 800.

Om verksamheten: Proact, med 40 kontor i 15 länder, säljer it- och datahanteringstjänster till kunder inom offentlig och privat sektor, till exempel handel, finans och media. Lejonparten av omsättningen härstammar från kunder i de nordiska länderna, Storbritannien och Västeuropa.