”Vi var ett gäng entusiaster”

Karina Tellinger McNeil, samordnare och senior strateg på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är utsedd till Årets Intraprenör av rekryteringsbolaget Talentia. Förra veckan fick hon ta emot priset Årets Intraprenör för att hon under två decennier har arbetat för att förnya, förbättra och utveckla hälso- och sjukvårdssektorn och ständigt söka efter nästa utvecklingsmöjlighet, framför allt inom e-hälsa. Karina Tellinger McNeil var pionjär och har pekats ut som den starkast drivande kraften vad gällde införandet av e-recept i Sverige. Hon är utbildad sjuksköterska men hann bara arbeta kliniskt en kort tid innan hon började på det dåvarande statliga monopolet Apoteket AB. Där fanns, vid millennieskiftet, en liten grupp som arbetade för att alla Sveriges läkare skulle börja skicka recept elektroniskt, något som blev verklighet sex år senare.

– Det fanns nästan ingenting sådant när vi startade. Och när jag slutade 2006 var det 60 procent av alla recept som skickades elektroniskt, säger Karina Tellinger McNeil.

Var monopolet en förutsättning för att det gick så pass fort?

– Om detta tvistar de lärde, men jag tror att det hjälpte till. Jag kunde säga till vården: ”Vi på apotekssidan är klara att ta emot e-recept nu.” Men det som var avgörande var att vi fick ett bra och nära samarbete med landstingen. Nu kommer det här med e-recept att utvecklas ännu mer. Om du till exempel äter många läkemedel kan du gå in på 1177.se för att se vilka recept du har och när dina mediciner går ut. Men i dagsläget kan läkarna inte se den samlade listan av recept som en patient har. Den lagstiftningen kommer ändras och vi kommer införa en nationell läkemedelslista.

Du är utsedd till Årets Intraprenör, vad säger du om det?

– Det är helt fantastiskt! Jag blev oerhört glad och hedrad.

Sverige ska bli bäst på e-hälsa år 2025. Det är inte många år kvar, så hur ligger vi till?

– Inom vissa områden är vi redan bäst. Inom elektroniska recept är vi bäst i hela världen. Nästan alla, 99,9 procent av alla recept, är digitala i dag. E-receptet har också skapat nya affärsmöjligheter både inom privat och offentlig sektor. För den privata sektorn har e-recepten nästan varit en förutsättning för att kunna utveckla tjänster inom nätapotek och digitala vårdcentraler, som Kry till exempel. Införandet av e-recept har skapat en rad nya möjligheter som vi inte kunde förutse från början, säger Karina Tellinger McNeil.

Inom vilka områden kan Sverige bli bättre vad gäller e-hälsa?

– Vi jobbar på att olika huvudmän snabbt, säkert och på enkelt sätt ska kunna dela begriplig information om patientens hälsa. I dag har vi en lagstiftning som inte hänger med och inte tillåter att man delar information mellan till exempel omsorgen och vården. Att ändra lagar tar lång tid, men hela samhället har blivit digitaliserat och där behöver lagar ses över, bland annat patientdatalagen.

Är samordning mellan huvudmän framför allt något som rör långvarigt sjuka eller äldre människor som är behov av långvarig vård?

– Det rör egentligen alla. I Sverige har du rätt att välja öppenvård var du vill i hela Sverige. Då behöver informationen från ett vårdbesök finnas tillgänglig för vårdgivare när du söker vård någon annanstans. Det finns också lagstiftning mellan socialtjänst och omsorg som inte är riktigt bra. Detsamma gäller om man vill dela sin journal digitalt med anhöriga, det är också svårt i dag.

I Sverige delas ansvaret för hälso- och sjukvård mellan regering, regioner och kommuner. Det saknas en enskild aktör som kan peka med hela handen för hur vården ska utvecklas. Avsikten med programmet Vision 2025 handlar om att samverka och synkronisera olika instanser och se till att olika parter kommer överens och arbetar mot samma mål.

– Vi jobbar nu med att skapa grundläggande förutsättningar inom lagar, teknik och semantik, så att e-hälsa blir genomförbart. Det kanske låter tråkigt och inte alltid så sexigt, men det är så vi måste göra.

Ute i världen, hur ligger Sverige till jämfört med andra länder vad gäller e-hälsa?

– Generellt ligger vi i Norden i framkant. Danmark, Norge, Finland och Sverige är en liga för sig när det gäller e-hälsa och digitalisering inom vård och omsorg. Sedan finns det gigantiska vårdbolag i USA som ligger långt fram, där antalet patienter kan vara lika många som hela Sveriges befolkning. Men som enskilt land eller nation ligger Norden i framkant.

På den privata sidan finns numera en rad digitala vårdcentraler, hur långt fram är landstingen här?

– Regionerna fungerar i praktiken både som beställare och utförare av vård. De har hand om våra skattemedel och driver vårdcentraler i egen regi. Det som har hänt är att privata initiativ har skapat en tydlig signal om att detta är något som flera patienter efterfrågar. Flera regioner har motsvarande tjänster med liknande erbjudanden, som digitala vårdgivare. Konkurrensen mellan privata aktörer och egna vårdcentraler trappas upp. Det är ett bränsle för regionerna. Men inom e-hälsa har det hänt fantastiskt mycket sedan 1999-2000. Från början var vi ett gäng entusiaster, så är det inte längre. Sverige ligger bra till men vi har mycket kvar att göra.

Vad är en bra intraprenör för dig?

– Det är någon som håller ut och inte ger upp, och kan jobba på. Om man så är entreprenör eller intraprenör vill man göra något bra, något som bidrar. För min del har det handlat om att bidra till något gott. Att man vågar driva och vågar stå för det man vill göra. Det finns alltid de som talar om för en att det man håller på med inte kommer lyckas. Och då måste man stå på sig. Samtidigt, att Sverige ska bli bäst på e-hälsa, är knappast en one man show. Det handlar om att vi tillsammans skapar någonting. Att Sverige ska kunna nyttja digitalisering inom vård och omsorg är ingenting som bara en person kan fixa.