Chefsekonomer: En recession är oundviklig

Det finns inte längre en chans att världsekonomin kan undvika en recession – det vill säga en tillväxt som understiger 2,5 procent. Det säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB:

– Det är så uppenbart att det bromsar in väldigt snabbt. Men att kvantifiera mer exakt låter sig helt enkelt inte göras. Den intressanta frågan är hur återhämtningsförloppet kommer att se ut, säger han och resonerar kring tre möjliga scenarier.

Det bästa vi kan hoppas på nu är ett V-scenario – en brant nedgång men också en snabb uppgång.

– Kinas ekonomiska utveckling liknar ett V. Vi vet att ekonomin har tvärnitat men att det sker en rörelse mot ett normalläge, säger Robert Bergqvist och fortsätter:

– Kina är tillbaka till något som motsvarar kanske 65 till 70 procent av ett normalläge vad gäller produktion och allmän, ekonomisk aktivitet. I slutet av den här månaden borde Kina vara tillbaka på ungefär 90 procent. I så fall talar vi om ett V-scenario.

Annika Winsth, chefekonom på Nordea, säger att vi fortfarande inte kan utesluta ett V-format scenario för den globala ekonomin.

– Har vi tur stannar det vid en stor och kraftig nedgång med recession första halvåret och sedan en viss återhämtning under andra halvåret. Men då gäller det att vi får stopp på smittspridningen – att vi lyckas lika bra med det som Kina vilket kan bli svårt.

Men rapporter från bland annat USA oroar.

– USA verkar inte särskilt förberett och landet har ett sjukvårdssystem som inte alla har tillgång till. Där finns det risk att folk går till jobbet fastän de är sjuka för att de inte har råd att stanna hemma. Och går USA in i en djupare recession ger det negativa signaler till resten av världen eftersom landet är världsledande på många sätt, säger Annika Winsth.

SEB:s bästa gissning i dagsläget är att den globala återhämtningen blir U-formad.

– För den globala ekonomin tror på en brant nedgång och sedan en något långsammare återhämtning. Frågan är hur lång ”bottenplattan” i U:et blir, säger Robert Bergqvist.

Det beror inte bara av hur olika länder lyckas begränsa smittspridningen, utan även av vad centralbanker och regeringar gör för att hjälpa företag att ”övervintra” under Coronakrisen.

– Om jag bara får välja en enda åtgärd så är det att centralbankerna ska skruva på likviditetskranarna och se till att kreditgivningen fungerar. Och det var vad Riksbanken och ECB och Fed gjorde förra veckan, säger Annika Winsth.

Under fredagen meddelade Riksbanken att den lånar ut 500 miljarder via bankerna för att lindra konsekvenserna av Coronautbrottet.

– Åtgärderna i det här läget ska ses som en form av försäkring som gör att svenska företag, särskilt små och medelstora, kan känna trygghet kring att kreditförsörjningen kommer att fungera, sa riksbankschefen Stefan Ingves i en kommentar.

Även regeringen har meddelat åtgärder för att lindra krisen. Bland annat har man tidigarelagt ett förslag om ”korttidsarbete”, som syftar till att undvika uppsägningar och ge företagen möjlighet att snabbt komma igång igen när läget vänder. Detta beräknas träda i kraft den första maj i år.

Men även ytterligare insatser kan komma att presenteras.

”Utöver vad som presenteras idag undersöks ett stort antal ytterligare åtgärder som snabbt ska kunna vidtas om behov uppstår”, skrev regeringen i ett pressmeddelande i onsdags.

Annika Winsth bedömer att regeringen behöver göra mer än vad den hittills aviserat.

– Om vi inte lyckas hjälpa företagen att överleva får vi inte bara varsel utan uppsägningar och konkurser. Det betyder också att återhämtningen går långsammare. När det väl vänder kan de företag som klarat sig inte börja springa för de har inte folk på plats.

Om SEB:s huvudscenario – en U-formad utveckling – blir verklighet innebär det att innevarande, men att även nästa, kvartal blir tufft innan vi får se en återhämtning.

Det tredje scenariot – en L-formad utveckling – får vi om smittspridningen accelererar och ekonomin hamnar i en ond spiral.

– Företag har svårt att producera och sälja, de friställer folk, vi får arbetslöshet som innebär att hushållen inte kan konsumera. Och därtill kan vi få en finansiell kris. Då blir detta betydligt mer utdraget, säger Robert Bergqvist.

Hur stor är risken för ett L-format scenario?

– Vi har undvikit att sätta sannolikhetssiffror. Det går inte.

Redan går flygbolag på knäna. Hotell, restauranger och andra företag inom turistnäringen drabbas hårt.

– Uteblivna hotellnätter, restaurangbesök, charterresor, biobesök – det kan företagen inte ta igen. De är förlorade. Många av dessa företag kommer att få stora problem. Och jag tror faktiskt att regeringen kommer att gå in med ett stödpaket till turistnäringen, säger Annika Winsth.

Men en utdragen recession skulle slå hårt även mot företag i andra branscher – särskilt utsatt är de bolag som inte har starka balansräkningar och kassor.

– Tänk till exempel många nya, svenska byggbolag som kom in när det var goda tider. De har inte stora kassor utan har haft en modell som byggt på att priserna ska stiga och att de hela tiden bygger nytt. Samma sak med startups som lever på att ta in nytt kapital hela tiden. Men att ta in nytt kapital i den här miljön är inte lätt, säger Annika Winsth.

Hon spår att även retail-företag kan få det svårt.

– Först drabbas till exempel konfektions- och skohandeln av produktionsproblem – de får inte in sina varor. Sedan får de efterfrågeproblem – kunderna kommer inte in i affärerna eftersom de sitter hemma och jobbar. Då blir snart varorna ”gamla” – det blir en ny säsong och vårkläder måste reas ut. Retail-bolagen satt illa till redan innan Coronakrisen eftersom de hade strukturproblem. Nu blir det ännu värre. De kan klara sig en tid, men sedan blir det stora bekymmer, säger Annika Winsth och fortsätter:

– Jag tror att vi kommer att få se mycket varsel i detaljhandeln framöver. Och folk som arbetar på timmar knuffas ut först.

Vad tror du om verkstadssektorn?

– Någonstans mellan tre och sex veckor tar det för fraktfartygen och containrarna från Kina att komma fram. Det betyder att produktionsstoppet i Kina kommer att påverka företagen fullt ut först nu. Produktionen i Kina har visserligen börjat komma igång, men det är stor brist på containrar för fartygen får inte gå in i hamnarna. Så då kanske transporten blir ett problem istället.

Företag som är duktiga på just-in-time – att ha så små lager som möjligt för att minimera kostnader – kan också lika risigt till.

– Just-in-time är jättebra i goda tider, men när det är problem men transporter och brist på insatsvaror är det katastrof, säger Annika Winsth.

Samtidigt tror hon att större företag kommer att visa en hygglig motståndskraft.

– De större företagen har kunnat samla i ladorna en tid – den expansiva penningpolitiken har bidragit till billigt kapital i marknaden och många företag har byggt stora kassor.