Wetterstrandeffekten

Uppmärksamheten kring Maria Wetterstrand har satt fart på Cortus Energy. Företaget rusar på börsen för fjärde dagen i rad.
Wetterstrandeffekten - diagram-igen_binary_6950638.png


Biobränsleföretaget Cortus Energy har rusat på börsen de senaste dagarna. Från att ha skvalpat runt 20 öre per aktie i början av förra veckan handlas aktien nu runt 30 öre. Vad det beror på har blivit föremål för en politisk strid.

Allt började i fredags, då utredningen ”Biojet” offentliggjordes. I den rekommenderade regeringsutredaren Maria Wetterstrand – tidigare miljöpartistiskt språkrör – att 30 procent av det flygbränsle som tankas i Sverige år 2030 ska vara förnybart. Det ska ske genom tvingande krav på flygbranschen att blanda i en viss mängd biodrivmedel – så kallad reduktionsplikt.

Några dagar senare – måndagen den 4 mars – avslöjade den kontroversiella sajten Samhällsnytt att Wetterstrand också satt i styrelsen för Cortus .

Företaget har utvecklat en förgasningsteknik av biomassa. Tanken är att ersätta fossila bränslen inom exempelvis industrin. Bolaget har också erhållit stöd från Energimyndigheten att utveckla en process som omvandlar gasen till flytande flygbränsle.

Enligt Finansinspektionens insynsregister har Maria Wetterstrand ökat sitt innehav i Cortus vid fyra tillfällen. Senaste gången var i april förra året, då hon tecknade 295 000 aktier för 40 öre styck. Enligt ägardatatjänsten Holdings hade hon sammanlagt 615000 aktier den 31 december.

Det var under måndagen – vid lunchtid – som aktien började sticka iväg. Men dessförinnan hade företaget berättat att en anläggning tagits i drift i Höganäs.

– Det är rimligtvis driftsättningen av den här anläggningen som är den största drivkraften till rörelsen. Möjligtvis i viss kombination med eventuell reduktionsplikt för biobränsle, säger Markus Augustsson, analytiker på Jarl Securities.

Det finns ytterligare en anledning till att Cortus fortsätter rusa på börsen. Diskussionen om Maria Wetterstrands jävssituation har gjort att många fått upp ögonen för bolaget. Enligt data från Google Trends har antalet sökningar på företaget exploderat de senaste dagarna.

– Det har absolut påverkat. Medieuppmärksamheten kring Wetterstrand har gett ökad kunskap om Cortus och dess utveckling av flygbränsle, säger Markus Augustsson.

Maria Wetterstrand säger till Affärsvärlden att hon har suttit i Cortus styrelse sedan 2013, och att hon hade lagt samma förslag angående biobränsle även om hon inte varit engagerad i företaget. 

– Eftersom Cortus inte har någon produktion av biobränsle för flyg, och det är många år och stora investeringar tills något flygbränsle möjligen skulle kunna finnas till försäljning, så har jag inte bedömt att jag har något egenintresse i utredningens resultat.

Aktieinnehavet har hon samlat på sig vid ett antal nyemissioner vid kapitalbrist. Nyheten om den färdiga anläggningen i Höganäs var, säger hon, ”den första positiva nyheten på mycket länge”.

– Styrelsen förväntas vara involverad i nyemissioner. Jag har investerat mer än aktierna är värda idag.  Jag har alltså aktier som jag inte tjänat pengar på i ett bolag som inte tillverkar flygbränsle och som inte heller under de närmaste åren kommer att tjäna några pengar på att sälja flygbränsle.

Medan den politiska diskussionen fortsätter får allt fler småsparare upp ögonen för Cortus. Antalet ägare hos Avanza är nu över 5 000 och aktien stiger under onsdagen kraftigt för fjärde dagen i rad.

Det är en tydlig Wetterstrandeffekt.

Bortom den då? Finns det någon framtid för Cortus? Markus Augustsson tror att biobränsle för flyg utgör en intressant möjlighet för företaget på längre sikt.

– Det finns bra potential för Cortus och jag förstår att investerare lockas. Men bolaget har mycket kvar att göra innan en slutlig produkt kan börja säljas.

En varningssignal för hugade investerare kom under tisdagen: företagets finanschef Thomas Lahti sålde då en halv miljon aktier för 35 öre styck.

Få verkar ha noterat det än så länge. Wetterstrandeffekten håller i sig.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.