Byggbranschens fuskare rundar ny lag med kreativt upplägg

Sedan årsskiftet måste utländska bemanningsbolag som har anställda i projekt i Sverige betala svensk skatt från dag ett. Detta för att öka transparensen och stävja svartarbete. Lagändringen verkar dock inte ha gett önskad effekt.
Pia Bergman, Skatteverket.
Pia Bergman, Skatteverket. Foto: Jeanette Andersson

Svart arbetskraft är ett utbrett problem inom byggbranschen. Huvudregeln är att skatter och löner ska betalas i det land som ett företag verkar i. Men det finns ett undantag som genom åren har kommit att bli en viktig faktor för kriminella inom byggbranschen. Det är vid så kallad utstationering.

Undantaget vid utstationering gör att en utländsk arbetsgivare kan betala skatter och löner i hemlandet när de sänder sin personal på projekt i Sverige. Undantaget gäller en begränsad period om högst 183 dagar.

183-dagarsregeln har varit en viktig faktor för att utländska bemanningsbolag ska kunna fuska med skatter. Detta eftersom det är mycket svårt för svenska myndigheter att kontrollera om skatten verkligen betalas av arbetsgivaren i hemlandet.

Ny lag ger inte önskad effekt

Vid årsskiftet trädde dock en ny lag i kraft. Lagen säger att utländska arbetsgivare som sänder sin personal på projekt i Sverige utan att ha ett fast driftställe, vilket alltså är fallet för utländska bemanningsbolag, är skyldiga att betala skatt i Sverige i princip från dag ett.

Lagändring från 1 januari 2021

183-dagarsregeln inte längre kan tillämpas när det är fråga om en uthyrningssituation vid ett tillfälligt arbete i Sverige.

Genom lagändringen införs ett förändrat synsätt när det gäller vem som är arbetsgivare i uthyrningssituationer.

Förändringen innebär att om det föreligger en uthyrningssituation ses uppdragsgivaren i Sverige som den ekonomiska arbetsgivaren.

Arbete i Sverige som utförs under högst 15 dagar i följd ses inte som uthyrning av arbetskraft, till den del arbetet i Sverige sammanlagt inte överstiger 45 dagar under ett kalenderår.

Källa: Skatteverket

Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, berättar att trender kring upplägg om svartarbete varierar beroende på rådande lagstiftning. Hon menar att kriminella aktörer är duktiga på att snabbt hitta sätt för att komma runt nya lagstiftningar. Den slopade 183-dagarsregeln verkar inte ha gett önskad effekt.

”Syftet med att ta bort 183-dagarsregeln var att öka synligheten hos utländska bolag. Sedan regeln slopades vid årsskiftet har antalet utländska bemanningsbolag minskat något, men vi ser istället en kraftig ökning av utländska egenföretagare inom byggbranschen. Det är en fyrdubbling sedan årsskiftet jämfört med föregående år”, säger Pia Bergman.

Vad drar du för slutsatser av det?

”När de utländska bemanningsföretagen och dess anställda blev mer synliga efter lagändringen valde många att ändra upplägg. Istället för att redovisa sina anställda och betala skatt för dem från dag ett har många bemanningsbolag valt att låta de anställda bli egenföretagare istället. Problemet är att många av de nya utländska egenföretagarna nog inte vet vilka regler och skyldigheter som faller på dem. Eftersom flertalet inte har någon liknande verksamhet i hemlandet får de fast driftställe i Sverige. Då ramlar alla regler och lagar som gäller svenska företag även på dem. De ska alltså betala skatt från dag ett och när det är aktuellt även moms. Sedan är de förstås bokföringsskyldiga och deklarationspliktiga. Med min erfarenhet i ryggen vågar jag påstå att många av de här nya utländska egenföretagarna inte har en aning om vilket ansvar som ligger hos dem.”

Hur kommer det sig att de kan registrera eget företag hos Skatteverket så enkelt?

”Vi på Skatteverket har väldigt liten, eller i princip ingen, möjlighet att neka de som ansöker om F-skatt. Den fria företagsverksamheten är väldigt stark i Sverige. Dessutom sätter kriminella ligor i system att hjälpa utländska arbetstagare, som ofta är väldigt utsatta människor som drömmer om ett bättre liv, att ansöka om F-skatt. De får höra att gör så här så kan du få börja jobba sen utan att förstå vilket ansvar det medför.

Det låter som att det nya upplägget gör det säkrare för kriminella ligor att fortsätta med sin verksamhet inom byggbranschen eftersom det i praktiken inte längre är de som fuskar med skatter?

”Ja, det kan man säga. Nu ligger ansvaret på den enskilda arbetstagaren att betala in skatter och avgifter. Det är dessa individer som kommer att åka dit för bokföringsbrott, inte ligorna bakom trots att det är de som ofta sköter upphandlingarna.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du Afv Fastighet