Enity och EQT fortsätter med Rökos oskick

Börsnoteringen av serieförvärvaren Röko var första gången någon provade att ha en så kort betänketid som tre dagar. Fram till december 2024 så var sex dagar minimitiden men därefter gäller alltså tre dagar som minsta tillåtna teckningstid vid en börsnotering.

Ljushuvudena i EU

Det är ljushuvudena i EU som hittat på denna snilleblixt som bland annat motiveras med fördelar för privatsparare. Det är ofattbart dumt. För att fatta ett välgrundat investeringsbeslut vill man ju kunna:

1. Läsa på om bolaget. (Enitys börsprospekt är 284 sidor…)
2. Kunna ställa frågor och ge bolaget tid för vettiga svar.
3. Trycktesta svaren och sedan ställa följdfrågor.
4. Summera analysen till ett beslut om köp eller ej.

Alla de här stegen tar tid och det är sällsynt att schemat klaffar så att inga fördröjningar uppstår. På vilket sätt är det en fördel för investeraren om tidsfönstret för allt detta går från halvstressiga sex dagar till absurda tre dagar? (I fallet Enity 3,5 dagar.)

Svepskäl döljer ransonering

EU påstår att man sparar tid och därmed sänker risken för alla. Det är ett ihåligt argument. En börsnotering i miljardklassen tar sällan under ett halvår. Det handlar om tusentals timmars arbete. Så när fönstret för teckningstid blir litet som ett frimärke så vet man att “tidsbesparing” bara är ett svepskäl.

Förklaringen till att EU genomför den här försämringen för investerare är förmodligen att de utsatts för framgångsrik lobbying från investmentbanker.

Investmentbanker tjänar nämligen storkovan när de kan skapa en känsla av så kallad FOMO, “Fear Of Missing Out”, hos sina kunder. FOMO uppstår bäst när det finns en tillgång som är ransonerad (haussigt marknadsförda IPO-aktier) samtidigt som det saknas tid för eftertanke.

När det är rush efter en ransonerad tillgång så har fördelaren av ransoner guldsits, vilket jag resonerade mer om i samband med Apoteas börsnotering. Men ransoneringens fördelar för investmentbankerna är inte samma sak som samhällsnytta, så det är knappast argumentet som EU-lobbyisterna har torgfört. Snarare har lobbyisterna påstått att det är sådana oerhörda risker förknippade med “långa” betänketider att en förkortning minskar osäkerheten och därmed ökar värdet.

Nollsummespel

Det är helt bakvänt tänkt. Det är ju köparens riskuppfattning som avgör priset och IPO-investerarens risknivå minskar inte med en kortare betänketid. Snarare tvärtom eftersom en kort betänketid ökar risken att man som investerare missar att skärskåda alla aspekter av bolaget.

Exempelvis att Enity betalar sin VD Björn Lander en extra bonus på 8 Mkr om han fortsätter som VD i tre kvartal efter notering. Är det så betungande att behöva leva upp till sina löften i publik miljö att han måste få 8 Mkr extra bara för det?

I ett prospekt på 284 sidor så är detta tveksamma upplägg nog en typisk detalj som många nog missar när betänketiden är kort.

En mer korrekt beskrivning är att se den ultrakorta betänketiden som ett nollsummespel där risker och vinster omfördelas. Köparen får högre risk medan säljaren får lägre, samtidigt som FOMO och sämre genomlysning ökar möjligheterna att sätta ett för högt pris.

IPO-guiden flaggar om

Affärsvärldens IPO-guide granskar ju alla noteringar sedan 2017. Vid noteringen av Röko så hade vi dock ingen beredskap för deras nya minimala betänketid så de slapp undan en välförtjänt flagga.

Nu vid noteringen av Enity så rättar vi till saken. Den varningsflagga som vi tidigare kallade för “Lång väntetid” döps om till “Dålig tidplan” för att även fånga in överdrifter i andra ändan av spektrat. Se faktarutan för exakt beskrivning.

Annars har det varit väldigt stabilt runt IPO-guidens flaggor. Efter de första åren hittade vi former som klarat tidens tand rätt bra. Den senaste förändringen var nog att vi för tre år sedan skärpte synen på garanter till att inte bara gälla större garantier mot betalning.

Sedan 2022 så ser vi alla former av teckningsgarantier vid börsnoteringar som varningsflaggor. Ett garantiåtagande är ju bara relevant om man ser att det finns en risk för fiasko. Garanten vill ju inte ha aktier men tvingas teckna om noteringen floppar. Ett teckningsåtagande är motsatsen, alltså alltid positivt, eftersom det innebär att teckningsåtagaren vill ha aktier.

Goda tider för noteringar

Efter gnället på Enity och Röko kan det ändå vara på sin plats att konstatera att åtta av nio genomförda noteringar sedan Apotea har varit framgångsrika så här långt. Den enda som är på minus är småbolaget Qualisys. Alla miljardnoteringar är plus och särskilt ägarna i Apotea (+55%), Intea Fastigheter (+80%) och Asker Healthcare (+53%) kan vara nöjda. Röko (+8%) är faktiskt det näst sämsta IPO-bolaget under perioden. Oaktat den ultrakorta betänketiden.