Investeringsläge för samlarbilar

Att köpa ny bil är en riskabel investering. Den som vill tjäna pengar bör leta efter en klassisk bil med samlarvärde som en Jaguar, Ferrari eller Morgan.

Nu har du chansen att göra ditt livs bilaffär. Denna utnötta bilhandlarreplik råkar just nu vara sann. Efter prisfall på upp till 50 procent är exklusiva veteranbilar en relativt säker investering. Åtminstone säkrare än en ny Volvo eller Porsche.

Tänk att få glida utmed Strandvägen i en öppen Ferrari med 1960-talets böljande linjer. Bilens lack den glänser och kromen blixtrar i dess nos. Motorn spinner likt en nöjd katt medan lädersätet formar sig efter kroppen.

Vilken annan miljoninvestering ger samma känsla? Vilken annan pensionsförsäkring drar till sig så uppskattande blickar, får nackar att vridas ur led och blir centrala samtalsämnet på middagsbjudningen?

Men stopp där! Som ägare till en veteranbil får man också räkna med problem. Att varken säkerhet eller tillförlitlighet är i klass med en modern bil, går säkert att stå ut med. Men betänk att bilen inte kan inte kan övernatta på gatan, inte bör köras vintertid och att minsta reparation kan kosta som en vecka i fjällen.

Dessutom måste köpet tajmas med konjunkturen och rätt typ av bil väljas, annars blir investeringen lika osäker som solsken på midsommarafton.

Priserna på klassiska bilar har gått ner sedan toppåret 2007. Vissa har tappat halva värdet medan de allra mest eftersökta bilmodellerna har sjunkit med måttliga 20 procent, enligt Hagerty’s Cars That Matter-index, som bland annat bygger på de främsta bilauktionerna.

Bäst har de allra dyraste sportbilarna klarat sig, bilar som kostar över fem miljoner kronor. Sämst går amerikanska muskelbilar, som har halverats i värde.

Men bilden är inte entydig. Priserna är på väg upp, menar Oscar Gyllenham som renoverar och säljer klassiska bilar via sitt företag Classic Garage i Eskilstuna.

– Folk som tidigare satsade på börsen har sålt aktier och köper samlarbilar.

Dessutom tror han att många som vill ha en Porsche eller Ferrari har blivit avskräckta av hur snabbt nya bilar sjunker i värde.

– Då är det bättre att köpa en äldre, renoverad bil i prisklassen 200 000-500 000 kronor.

Det som går bäst är tvåsitsiga sportbilar från 1950- och 1960-talen. Världens dyraste bil är en Ferrari GTO från 1963, som förra året såldes för 190 miljoner kronor. Och extrema sportbilar av märkena Ferrari, Aston Martin, Jaguar, Porsche och Lamborghini hör till de mest eftersökta, enligt Hagerty’s. Stora landsvägskryssare som Rolls Royce, Cadillac Eldorado, Bentley eller Chevrolet Impala ligger långt efter.

Mycket talar för att priskurvan åter kan peka uppåt. Antalet klasiska bilar ökar inte med stigande efterfrågan (även om det har börjat dyka upp förfalskningar på marknaden). Däremot ökar antalet miljonärer, inte minst i Bricländerna. I länder som inte har någon rik biltradition väljer samlarna de mest kända bilarna, som oftast är europeiska sportbilar.

För den som inte vill slåss med miljardärer på auktionerna i Monterey, Fort Lauderdale eller London finns det flera företag i Sverige som säljer renoverade veteranbilar. Några gör helrenoveringar, där bilen är i bättre skick än när den en gång lämnade fabriken. Andra gör bara det nödvändigaste, så att bilen fortfarande bär spår av tidigare ägares mer eller mindre kärleksfulla användning.

Att köpa en rosthög, och sedan renovera den själv, kan bara rekommenderas den som har välutrustat garage, gott om tid och tålamod samt en lättsam inställning till ekonomi.

– Renoveringar blir dyrare än man tror och man får aldrig tillbaka pengarna, säger Uno Levinsson som är initiativtagare till och delägare i Autoseum i Simrishamn, med landets kanske främsta samling av veteranbilar.

Han räknar med en ”anständig” värdetillväxt, men medger gärna att även om värdetillväxten just nu slår bankräntan så är det svårt att överträffa aktieindex.

En titt bakåt i historien bekräftar resonemanget. Affärsmannen och bilsamlaren Anders Bäck köpte 1971 Gustav VI Adolfs då sex år gamla Mercedes 600 Pullman för 50 000 kronor. Om han hade satsat pengarna på Stockholmsbörsen skulle de ha vuxit till 3,5 miljoner kronor, enligt Affärsvärldens generalindex. Samtidigt hade direktavkastningen bara i år uppgått till runt 100 000 kronor. Bilen värderas i dag till ”bara” en miljon och har kostat en del varje år i form av garage, underhåll och försäkring.

– Klart att det är passionen för bilarna, och inte värdetillväxten, som driver oss samlare, säger Uno Levinsson.

Men den som ändå är mån om att inte förlora pengar på bilaffären bör leta efter en klassisk bil med långsiktigt samlarvärde.

– Köp ett någorlunda udda märke, typ Jaguar, Ferrari, Morgan eller en klassisk Porsche.

Att köpa nya bilar, och hoppas på värdestegring, är mer riskfyllt. Men det finns undantag: vissa exklusiva bilar som tillverkas i mindre serier. Sportbilen Ferrari Enzo är värd cirka tio miljoner kronor i dag, men kostade bara lite mer än sex miljoner när den kom 2002.

Och den som på 1990-talet importerade en McLaren F1 från England för dryga miljonen kan nu sälja den för runt 20 miljoner kronor.

Själv har Uno Levinsson en liten brittisk sportbil. Samma tvåsitsiga MGB från 1959 som han köpte som 19-åring och sedan dumt nog sålde. Den är nu återbördad till sin rätte ägare och helrenoverad.

– Det kan jag råda alla, säger han med eftertryck, att köpa en bil som man förälskade sig i under ungdomen. Och var inte rädd för att använda den!

nullnullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Carnegie Fonder