Manner: Snart har bankernas analytiker en meteorologutbildning

Framtidens räntehandlare kan inte nöja sig med att läsa centralbanksprotokoll och statsbudgetar om de vill ligga steget före. De måste förstå hur klimat- och väderförändringar slår på såväl mikro- som makroekonomi, skriver Olof Manner i en krönika.
Olof Manner om hur klimat- och väderförändringar slår på såväl mikro- som makroekonomi.
Olof Manner om hur klimat- och väderförändringar slår på såväl mikro- som makroekonomi. Foto: TT

Jag skriver denna krönika en kall och klar söndagsmorgon. Vimpeln på flaggstången hänger rakt ner och de få löv som är kvar på träden rör sig knappt. Mina tankar flyr iväg till vindkraftverk, elpriser och penningpolitik. En poet hade säkerligen fått andra associationer men jag är fast i makrovärlden på gott och ont. Tankarna för mig snabbt vidare från morgonkylan till vädret generellt och jag påminns om hur jag allt oftare, under de föredrag jag ibland håller, refererar till väder- och klimatförändringar och hur stor påverkan det har på min syn på ekonomi, inflation och räntor.

Att inflationen ökat efter återöppnandet av ekonomier kan inte ha undgått någon. En obalans mellan utbud och efterfrågan har lett till flaskhalsar och logistikproblem med stigande priser på många insats- och komponentvaror. Mycket går att relatera till den pågående pandemin men vid sidan av pågår en mer smygande, och tyvärr ihållande, förändring av klimat och väder vilket påverkar såväl inflationen som ekonomin i stort. Det gör mitt arbete flerdimensionellt och mer komplicerat. De långtgående konsekvenserna av klimatförändringar har fyllt media under och efter COP 26-samlingen i Glasgow. Svårigheterna att lämna kolvätebaserade energikällor för förnybar energi torde nu vara uppenbara för alla.

Tre elefanter i COP26-rummet

Kina och Indien, världens två mest folkrika länder, är fortsatt beroende av kolproducerad elektricitet. 70% av Kinas elproduktion produceras i landets 1100 kolkraftverk. 43 nya är under produktion. Att man på kort sikt skulle ge upp den ekonomiska tillväxten till förmån för klimatet måste betraktas som en utopi. Och under tiden som detta debatteras blir vädret både konstigare och argare och får en allt större påverkan på såväl mikro- som makroekonomi.  Tillsammans med pandemieffekter har detta gett dimensioner till mitt arbete som jag för ett par år sedan inte var beredd på men där jag nu försöker hinna ifatt. Förhoppningsvis kommer vi ur pandemin men ett mer volatilt väder, och effekterna av det, lär vi få lära oss att leva med under lång tid framöver.

SKENADE PRISER

Råvarupriserna har skenat det senaste året. En del av prisökningarna är direkt pandemirelaterade. Andra är direkt väderrelaterade. Priset på kaffe, socker, vete och många andra livsmedel har fördubblats. En anledning är ett väderfenomen utanför Sydamerikas västkust som går under namnet La Niña (flickebarnet). Förändrade havsströmmar ger ett kallare ytvatten i östra Stilla havet vilket avsevärt påverkar klimatet på hela jordklotet.

Australien får ett våtare klimat vilket kan, och har, lett till översvämningar. Regionalt drabbas amerikanska kontinenten av torka vilket lett till skenande kaffepriser på grund av missväxt i Brasilien.  Nordamerika drabbades också av torka vilket ledde till skogsbränder som tillsammans med stora angrepp av granbarkborren fick timmerpriser att skena. Även i Europa och Sverige har granbarkborren blivit ett allvarligare problem; stressade granar, till exempel på grund av torka, avger en speciell doft vilket attraherar granbarkborren som attackerar trädet och så småningom dödar det.

Hur klimatförändringen påverkar andra havsströmmar, till exempel Golfströmmen, vet man ännu inte. Man tror sig dock veta ATT den förändras. Golfströmmen ger i januari den norska kusten en medeltemperatur som är 30 grader högre än i kanadensiska inlandet som ligger på samma breddgrad. I andra delar av världen leder klimatförändringarna till stora flyktingmigrationer vilket påverkar politik och ekonomi i de länder som påverkas.

STATSBUDGETAR RÄCKER EJ

Klimat och väderförändringar ger mig idag ungefär samma känsla som när jag försökte begripa internetfenomenet på 90-talet. Man anade att det var en ofattbar förändring men kunde inte riktigt greppa omfattningen och konsekvenserna.

När jag ser tillbaka på hur mitt liv har förändrats i takt med en allt mer utvecklad digitalisering slås jag av att klimatförändringarna kan få samma påverkan, om inte större, på återstoden av mitt liv. Inte nödvändigtvis till det sämre, jag vet ju inte facit, bara att det leder till stora förändringar som jag idag inte förmår greppa.

Jag måste också motvilligt erkänna att det inte i första hand var själva klimatförändringarna som fick mig intresserad av ämnet. Det var först när jag såg dess effekter på ekonomi, inflation och räntor upp eller ner som jag insåg att jag var tvungen att försöka förstå hur klimat, väder och ekonomi interagerar idag och i framtiden. Framtidens räntehandlare kan inte nöja sig med att läsa centralbanksprotokoll och statsbudgetar om de vill ligga steget före. De måste förstå hur klimat- och väderförändringar – och de ekonomiskpolitiska beslut som följer av dessa – slår på såväl mikro- som makroekonomi.

METEOROLOGER PÅ BANKEN

Jag vågar gissa att vi har ett gäng meteorologutbildade analytiker på banken inom en nära framtid. Individer som förstår samspelet mellan havsströmmar, torka, tillväxt, inflation och börser kommer att bli guld värda. Klimat och väder kommer integreras i ekonomiutbildningar. För mig personligen innebär det också en möjlighet att sent i karriären få ny energi och hunger efter nya samband vilka i en allt större utsträckning kommer styra den framtida ekonomiska analysen.

Vinterstudion, detta fantastiska program, har börjat sända i bakgrunden och jag ser samtidigt att vimpeln lyft från flaggstången. Rimligtvis börjar propellrarna snart snurra på vindkraftverken och kanske kommer elpriserna därför falla tillbaka de närmsta dagarna. Hur kan det slå på spotinflationen? Precis som bonden följt vädret under tusentals år är det nu dags att räntehandlaren gör detsamma.

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.

Här hittar du alla krönikor