Min skatt den har tre kanter

VECKANS ANALYSER: Veteranpoolen, Homemaid, Hennes & Mauritz, ESEN eSport, Proact & Oscar Properties.—KRÖNIKA: Börsåret 2018 började med ett försenat tomterally. De flesta menar att det var tomten i Washington som kom med julklappen till världens aktiemarknader. Det handlar alltså om de skattesänkningar som president Donald Trump lyckats trumfa igenom kongressen. Den amerikanska bolagsskatten sänks rejält och börsen har firat den här segern ordentligt både i förskott och i efterskott. Wall Street är upp cirka 25 procent på ett år. Är det motiverat, även beaktat den starkare konjunkturen?

Å ena sidan innebär en skattesänkning från 35 till 20 procent att ett bolags vinst efter skatt kan öka med hela 23 procent. Men i realiteten är effekten för hela börsen bara kanske hälften så stor eftersom börsbolagen tidigare skatteplanerat sig långt under 35 procent och dessutom har stor verksamhet utanför USA.

Å andra sidan händer nu det läskiga att den amerikanska långräntan stiger. Från september har 10-årsräntan i USA stigit från 2,1 till 2,8 procent. Det är verkligheten som knackar på dörren och berättar att det inte finns någon gratislunch. Om stora ofinansierade skattesänkningar ger större budgetunderskott så ökar risken för inflation eller sämre kreditvärdighet. En ökning av avkastningskravet med 0,7 procentenheter kan lite förenklat översättas till att aktier, allt annat lika, blir cirka 9 procent mindre värda. Ändå har priset på aktier alltså fortsatt upp. Gör börsen rätt som inte oroar sig för budgetunderskottet?

Den tredje sidan av saken är att ändrade skatter leder till ändrade beteenden, så kallade dynamiska effekter. Skattesänkarargumentet är att med sänkt skatt kommer fler välja att jobba mer vilket ökar skattebasen och därmed kompenserar för bortfallet från en lägre skattesats. Samma effekt får man om lägre skatt leder till mindre fusk. Samma argument går även åt andra hållet. En höjd skatt kan ofta ge lägre skatteintäkter om skatten stryper den beskattade aktiviteten.

Nationalekonomen Arthur Laffer ritade detta som en kurva, Lafferkurvan. En aktivitet som är skattebefriad ger så klart noll i skatteintäkt. Börjar man beskatta aktiviteten så kommer det in pengar men vid någon punkt blir straffeffekten så stor att skatteintäkten minskar ju mer skatten höjs för att återigen bli noll om skattesatsen är 100 procent.

Nationalekonomen Jacob Lundberg vid Uppsala Universitet publicerade i somras mycket intressant forskning där han visar konkreta Lafferkurvor för beskattning av höginkomsttagare i 27 olika länder. I dessa Lafferkurvor ser man:

1. Den aktuella marginalskatten för höginkomsttagare. Medianen för 27 OECD-länder är 57 procent inklusive viss moms och arbetsgivarskatter. I Sverige är marginalskatten 75 procent och USA ligger den på 48 procent.

2. Den ”optimala” skattesatsen. Med optimalt avses skattenivån som maximerar intäkterna till staten. Den optimala nivån skiljer sig från land till land beroende på benägenheten att arbeta mer eller mindre när lönen ändras, kompetensfördelningen inom arbetskraften och var i lönetrappan som skattesystemet börjar beskatta folk som ”höginkomsttagare”. Dessa faktorer kallas för inkomstelasticitet och paretoparameter och de kan studeras via mikrosimuleringar, empiriska data och andra metoder. En intressant sak är att den optimala skattesatsen ligger högre i USA än i Sverige. Ändå har USA en mycket lägre marginalskatt för höginkomsttagare. En förklaring är att svenska skattesystemet klassar väldigt stor andel av löntagarna som ”höginkomsttagare” medan högsta marginalskatten i USA slår till först vid miljoninkomster.

Bilden i början visar Lafferkurvorna för Sverige och USA. Slutsatsen för Sveriges del är att vi har på tok för höga marginalskatter. Om syftet är att maximera skatteintäkter borde den svenska marginalskatten sänkas med cirka 10 procentenheter. I USA är förhållandet det omvända. Vill USA maximera skatteintäkten från höginkomsttagare så finns det utrymme att chockhöja skatten för dessa. Bolagsskatt är något annat men rimligen är det överlag så att USA inte bör räkna med några stora ”dynamiska effekter” av att man sänker skatter. Alltså är budgetunderskottet ett verkligt och växande problem som marknaden gör rätt i att ta på allvar. Håll alltså järnkoll på USA:s långränta framöver. Går den klart över 3 procent blir det svårt för börsen att rusa på. / PB

Nedan följer denna veckas analysskörd:

Uppsidan

Var finns det värde på börsen just nu? Går man efter vad vi på Börsplus kommer fram till om de ca 300 aktier som vi synar varje år så finns svaret i Uppsidan – vår ranking av aktierna utifrån deras kurspotential enligt våra analyser. Här tar vi en närmare titt på hur listan ser ut just nu. I toppen finns småbolag som Image Systems, Wise och Cinnober. Men även större pjäser som Rovio och Attendo ser bra ut.

Update: Veteranpoolen & Homemaid

VETERANPOOLEN: Veteranpoolen är den snabbväxare som agerat tillväxtmotor i Homemaid-koncernen. Men efter avknoppning står bolaget nu på egna ben i en nynoterad aktie. Bolaget ser klart intressant ut och bör ha goda förutsättningar att visa starka siffror framöver, även om den politiska risken är hög.

HOMEMAID: Kvar i städbolaget Homemaid blir en hårt konkurrensutsatt verksamhet med lägre tillväxt och sämre marginaler. Det lär även fortsatt vara en riktig högutdelare men vi lockas inte lika mycket av Homemaid som av Veteranpoolen.

H&M

H&M behåller utdelningen på 9,75 kronor samtidigt som man sänker utdelningen. Reptricket uppnås genom att huvudägaren familjen Persson återinvesterar sin utdelning i nyemitterade aktier via ett program man kallar för DRIP – (Dividend Reinvestment Plan). Det är en drip-feed som behövs. Nettokassan är utraderad och kassaflödet viker. Det tidigare så konservativa H&M har alltmer “fluff” i balansräkningen. Kanske var det så man räddade resultatet i bokslutet? Nu har dock aktien kommit ner så långt att vi släpper säljrådet tills vidare.

ESEN eSport

E-sport är ett fenomen på frammarsch. Aktietorgsnoterade ESEN eSports tänker rida på vågen och bli ett av de större sändningsbolagen. Det blir en utmaning särskilt då bolagets finanser inte är så starka och just nu ligger hela bevisbördan på bolaget. Vi avstår aktien tills vidare.

Portföljen: Proact

PORTFÖLJEN: VD:n i datalagringskonsulten Proact, Jason Clark, avgår med omedelbar verkan meddelade företaget idag. Detta är inga särskilt bra nyheter så här inför att bolaget ska lämna sitt bokslut. Vi sålde aktierna i Proact och ställer oss på sidlinjen tills vidare. Aktien gav en avkastning på minus 8 procent under sin tid i portföljen.

Oscar Properties

Bostadsutvecklaren Oscar Properties aktie handlas på fortsatt låga nivåer. Vi tror det finns två viktiga saker som marknaden kommer börja fokusera på framöver. Den ena är att senaste tidens fastighetsavyttringar tillsammans med färdigställanden under 2018 borde sätta punkt för oron över Oscars finanser. Å andra sidan sjunker bolagets lönsamhet samtidigt som nya projekt är svårsålda. Det innebär att projektportföljen successivt kommer bli allt tunnare.

Börsplus analyser av aktier på tapeten under veckan:

Peter Benson gästar EFN

Getinge

SCA

MTG

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.