Snart börjar det svida

Semestern har passerat och att dagligen följa nyhetsflödet om utvecklingen i ekonomin fick för mig ett välbehövligt uppehåll och möjlighet att fokusera på andra aktiviteter. Som att hitta en golfswing som känns obehindrad och resulterar i en skön bollflykt dit jag siktat.

Ändå har jag inte kunnat avhålla mig från att notera att effekterna av att en majoritet av ­britterna röstat för Brexit redan har börjat märkas.

Förväntningarna om negativa effekter av Brexit på både hushållens konsumtion och företagens investeringar fick centralbanken Bank of England att i början av augusti sänka styrräntan till 0,25 procent samt utöka obligationsköpen. Det kan komma fler åtgärder framöver, men det finns en gräns för hur långt centralbanken tycks vilja gå med räntesänkningar. Gränsen verkar gå strax över nollränta.

Frågan är om möjligheten för banker att låna­ ­billigare från centralbanken ger någon märkbar effekt på företagens investeringar. I stället ser ­deras minskade förtroende för utvecklingen i ekonomin ut att betyda mer för deras investerings­beslut. Det avspeglas bland annat i att antalet nya fasta jobb föll kraftigt i juli till en nivå i paritet med finanskrisen 2009. De brittiska företagens syn på produktionens utveckling föll också som en sten i juli. Inköpschefsindex föll från 52,4 i juni till 47,7, vilket är den lägsta nivån sedan april 2009. Det förebådar minskad produktion inom näringslivet.

Storbritanniens BNP väntas falla under tredje kvartalet, enligt den senaste prognosen från det brittiska konjunkturinstitutet (NIESR). Eftersom Storbritanniens EU-utträde väntas ta flera år att genomföra, kommer osäkerheten om effekterna bestå under lång tid. Osäkerhet får företagen att avvakta med investeringar, åtminstone i Stor­britannien.

Ännu märks inte motsvarande effekter på företagens förtroende utanför Storbritannien. Men för länder som har Storbritannien som viktig handelspartner kan vi vänta oss effekter på utrikeshandeln i takt med svagare efterfrågan och tillväxt i Storbritannien. För Sverige kan effekterna på sikt bli märkbara, då Storbritannien är vår tredje största exportmarknad för tjänster och fjärde för varor.

Den största delen av Sveriges tjänsteexport till Storbritannien är försäljning av immateriella rättigheter, alltså avgifter för att få använda patent, varumärken, upphovsrätter och produktionsprocesser med mera. Nya handelsavtal med Storbritannien riskerar att öka kostnaderna för sådan handel. Då kan Sverige tappa exportintäkter om Storbritannien vänder sig till billigare leverantörer. Därmed skulle tjänsteleverantörer i Sverige drabbas i relativt hög grad. 66 000 svenska jobb är avhängiga exporten från Sverige till Storbritannien, och cirka 40 000 av dessa finns hos tjänsteleverantörer, enligt beräkningar av Kommerskollegium.

Ännu är osäkerheten närmast total om vad nya förhandlingar om handelsavtal mellan Storbritannien och EU kommer att utmynna i, men snart får vi se effekter på inflation och tillväxt. Ett svagare pund ger visserligen exportsektorn stimulans och kan locka fler turister att besöka landet och konsumera där. Det kan ha bidragit till uppgången för detaljhandeln i Storbritannien i juli.

Men ett fortsatt svagt pund medför å andra sidan stigande inflation via stigande import­priser. Bank of England räknar med att inflationen kommer att nå 2,4 procent 2018 och ser ut att låta inflationsmålet på 2 procent komma i andra hand för att motverka recession i första hand. Det kommer kännas i britternas plånböcker.

Avspänd uppvridning

Ingen har väl missat att Henrik Stenson gick till golfhistorien då han som förste svensk vann British Open i juli? Denna sommar har jag lärt mig hur mycket en avspänd uppvridning betyder för bollträffen. Det kan vara svårt ibland, men inte omöjligt för en amatör som jag.