Teodorescu Måwe: Sent ska (S)yndarna vakna

I Socialdemokraternas Sverige är varje medborgare en integrationskloss. En kuddflicka som kan rivas upp, flyttas på, bussas till, planteras om – allt för att uppnå ett påstått större politiskt mål.

I Socialdemokraternas Sverige är människan sekundär i förhållande till systemet, och samhället och staten samma sak. Det är därför socialistiska regimer i grunden är människofientliga, trots de fagra talen om rättvisa och solidaritet.

För vari ligger egentligen rättvisan när människor – i detta fall skötsamma väljare – först körs över av beslutsfattare som genomför en politik som saknar folkligt stöd för att sedan, när den förda politiken misslyckats, tvinga samma befolkning att betala priset för de felaktiga vägvalen som folket initialt varnade för?

Socialdemokraternas vurm för social ingenjörskonst

Socialdemokraterna har i dagarna antagit en ny integrationspolitik inför valet nästa år.

Men den kommer aldrig realiseras; dels för att partiets övriga regeringsunderlag fortfarande anser – precis som S för inte så länge sedan gjorde – att förslag som leder till stramare migration och en mer kravfylld integration i grunden är rasistiska, dels för att väljarna aldrig kommer att underkasta sig en ordning där politiker tvingar fram den ”blandning” som S ser som fundamental för framtidens Sverige.

Därmed misslyckas Socialdemokraterna att svara på två av politikens mest grundläggande frågor: “hur?” och “med vem?”.

Ty det Socialdemokraterna inte tycks förstå är att det inte är själva husen och områdena som skapar segregationen och kriminaliteten som kommit att karakterisera förorterna, vilket jag tidigare resonerat kring bland annat här i Affärsvärlden.

Därför kommer problemen inte heller att magiskt försvinna genom att riva områden eller att flytta människor från dem till andra välfungerande diton. Den här sortens åtgärder har prövats när stökiga skolor stängts och eleverna placerats ut på andra skolor.

Skolstängningar bryter inte segregation

En studie från Linköpings universitet, baserad på simulering för de 249 grundskolor som fanns i Stockholm år 2017, visar varför. Forskarna ställde två frågor: “Hur skulle stängningen av en skola påverka elevsammansättningen på de kvarvarande?” samt “Skulle segregationen i staden minska?”.

Därefter delades Stockholms grundskoleelever upp i två grupper: de som hade minst en förälder född i Sverige (majoriteten) och de vars båda föräldrar hade fötts utomlands (minoriteten). På så sätt fick forskarna ett mått på segregationen för varje skola.

I simuleringen förflyttades elever till skolor inom två kilometers radie från den skola som hade stängts, detta eftersom man vet att den som inte väljer skola placeras enligt närhetsprincipen samt att de elever och föräldrar som gör ett val helst väljer en skola nära hemmet och med elever som liknar dem själva (det senare förklarar också fenomenet ”white flight” som illustrerar att när andelen utomeuropeiska invandrare i ett bostadsområde uppgår till 3-4% så börjar infödda svenskar att flytta ifrån området.

Avgörande för hur en skolstängning påverkar segregationen blir således hur sammansättningen av elever ser ut på skolorna nära den nedlagda skolan. Resultatet av simuleringen visade att segregationen oftast inte minskar efter en skolstängning. I några scenarier ökade den rentav. Bara i ett fall uppnåddes målet om minskad segregation: nämligen i scenariot där den nedstängda skolans elevunderlag innehöll en majoritet elever från majoritetsbefolkningen.

Ny segregation uppstår

Ett konkret exempel är Örebro kommun som år 2017 beslutade att stänga antagningen till högstadiet på Vivallaskolan, som ligger i ett utanförskapsområde.

Eleverna anvisades till fyra andra skolor. Forskare som studerat konsekvenserna fann att en flytt av elever från en skola till en annan inte per automatik leder till vare sig ökad måluppfyllelse eller integration. I stället beror utfallet av flytten på de processer som tar form på skolorna, och de förutsättningar som ges av kommunal och nationell nivå.

Ett av målen i fallet Örebro var att resultaten skulle öka för avgångseleverna. Så skedde ej, snarare sjönk resultaten jämfört med hur de historiskt varit på Vivallaskolan.

Ett annat mål var ökad integration. Studien konstaterade att det uppstod så kallad intern segregation på de nya skolorna, där möten mellan elever försvåras av till exempel utestängande normer, fördomar och olika former av social oro.

Värderingar trumfar allt

Det Socialdemokraterna inte förmår uttala är att det som är avgörande för utfallet, oavsett om det handlar om ett lugnt och tryggt bostadsområde eller en välfungerande skola, är de högst reella normer och värderingar – som mynnar ut i en kultur – som råder i den aktuella kontexten.

Människors grundläggande värderingar förändras lika lite av att gränsen till Sverige passeras, som av att man flyttar från en stadsdel till en annan. Därför borde fokus ligga på att komma åt den kultur som skapar problemen i förorterna.

När Jonas Attenius, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg och numera också ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott, frågades om ”uppblandning av olika socioekonomiska grupper är ett mål som Socialdemokraterna har?” svarade han: ”Ja, vi behöver blanda befolkningen på sikt”.

En intressant följdfråga hade varit vilka ”vi” är som ska blanda befolkningen och med vilken rätt “vi” ska göra det när väljarna aldrig förordade den stora migration som lagt grunden för segregationen?

Alice Teodorescu Måwe är EU-parlamentariker (KD) och opinionsbildare