The winner takes it all – även på börsen

Det var precis runt 1980 som man enligt OECD började se att vinnarna fick en allt större andel av inkomsterna, inte på börsen men av löneinkomsterna. Sedan dess har klyftorna vidgats till nivåer vi inte sett på 100 år. Nobelpristagaren Joseph Stiglitz pekade 2011 ut att de 1 procent som är i toppen av inkomstpyramiden får 25 procent av alla inkomster och äger 40 procent av alla rikedomar.

Smygkommunister som Thomas Piketty påstår att det vi ser är ärvda pengar som växer på höjden. Sansade människor med lite allmänbildning inser att det är helt fel. Troligen har det aldrig någonsin i världshistorien funnits så mycket ”nya pengar” bland de största förmögenheterna som det gör idag. Studera Forbes årliga topplista över världens rikaste. Det är nog bara 5–10 procent som utgörs av ”gamla pengar” mätt som tredje generationen eller mer. Nya miljardärer från Kina, Ryssland, Indien, Wall Street och Silicon Valley är istället i förkrossande majoritet.

Vi lever alltså i en tid då nya vinnare på rekordtid slår ut gamla vinnare. De nya vinnarna sitter också på en allt större del av samhällets inkomster.

Att de i toppen tar alltmer av kakan gäller för övrigt inte bara företagare utan lika mycket idrottare, författare, musiker och andra artister. Forskare, inte minst Tyler Cowen, pekar på en rad underliggande förklaringar. Bland annat:

• Digitalisering. Exempelvis Google där ett par programmerare utvecklar en algoritm som slår ut halva medieindustrin och flera andra branscher.
• Global handel. Dyra tillverkare i Västvärlden tvingas konkurrera med mycket billigare asiatiska företagare.
• Pristransparens. Alltfler marknader är ordentligt genomlysta med mer transparenta priser och kostnader.
• Automatisering. Robotar och datorer tar över allt mer komplexa arbetsuppgifter. Det är den breda medelklassens jobb som alltmer kan rationaliseras bort.
• Bättre kommunikationer. De bästa experterna får världen som arbetsfält. Förlorare är de mindre skickliga experterna som möter hårdare konkurrens.

Det finns skäl att vara orolig över hur allt detta påverkar vanliga löntagare.

Men faktum är att börsbolag uppvisar exakt samma tendens – att vinnarna tar allt.

Enligt Bloomberg visar pågående forskning från professor Hendrik Bessembinder vid University of Arizona att mindre än 4 procent av alla börsbolag står för allt värdeskapande som USA-börsen presterat 1926–2015.

Forskningen finns än så länge bara som utkast men pekar mot att av 26 000 börsbolag i databasen så är det 86 bolag som ensamma står för halva börsavkastningen sedan 1926.

Att vinnarna tar allt gäller alltså inte i första hand i dragkampen mellan arbete och kapital utan minst lika mycket inom respektive kategori. För investerare är det med andra ord helt avgörande att hitta långsiktiga vinnaraktier och undvika förlorare.

En lista med länkar till Börsplus alla analyser hittar du lättillgängligt i Analysarkivet.

Sammanfattning av veckans analysskörd:

Fenix Outdoor

Fjällrävens ryggsäck Kånken har blivit hipp. Modeflugor brukar dock inte flyga mer än ett par år. Börsplus beräknar att Kånken står för en tredjedel av vinsten. Här finns det mer risk än potential. Dessutom har Fenix Outdoor investerat tungt i den tyska butikskedjan Globetrotter lagom till att en omfattande butiksdöd sprider sig. Även här finns det risk för mångårig svaghet framöver. Friluftsfolk borde ju vara extra benägna att handla sina märkesvaror på nätet.

SaltX

Trots 16 års arbete har utvecklingsföretaget SaltX inte lyckats visa att tekniken för att lagra energi i salt med nano-coating fungerar hela vägen till en kommersiellt lönsam produkt. Affärsidén känns lite för bra för att vara sann. Börsvärdet är trots det över 2 miljarder kronor. Fler borde göra som insiders. De har nämligen nyligen sålt aktier i SaltX för många miljoner.

Updates Volvo & Oboya:

• Volvos aktie har dubblats sedan Börsplus köpråd samtidigt som andra delar av fordonsbranschen har krisvärdering. Nu ger sig Tesla in på tunga lastvagnar. Ska man fortfarande köpa Volvo?
• Halvårsrapporten från Oboya visar stark tillväxt men att sälja utrustning till blomodlare över hela världen är kapitalkrävande och vi oroas över skuldsättningen.

Follicum

I januari tog Börsplus bort köprådet för forskningsbolaget Follicum efter en lite oväntad tjurrusning. Det visade sig vara rätt. Aktien har nu fallit rejält trots att forskningsprojektet Fol-005 haft framgång i Fas I/IIa. Kruxet är att ingen licenspartner lär vara intresserad så länge verkningsmekanismen bakom Fol-005 är så mystisk. Längs vägen lär det dessvärre krävas en större nyemission.