Trött på årskrönikor? Vi blickar tillbaka till 1967

Att se mönster över tid är speciellt. Zoomar man in för nära så blir det bara brus, ungefär som börskurserna en enskild dag. Zoomar man ut är det svårt att se tillvarons alla skrynkligheter. Då finns risken att man missar viktiga samband. Med den brasklappen kommer här ett halvt vansinnigt försök att göra en 50-årig tillbakablick på börsen.

Runt 1967

Ekonomin är stark men börsen är sömnig och domineras av inaktiva privatinvesterare och gamla industrifamiljer. Kommunistpartiledaren CH Hermanssons bok om ”Monopol och storfinans – de 15 familjerna” var mycket omtalad just för att den ansågs relevant. Kreditväsendet är reglerat och kronan är via Bretton Woods-systemet kopplad till guld.

Runt 1977

Ekonomin är sönderreglerad och lider av kostnadsökningar och inflation. Oljekriser och japansk konkurrens gör att viktiga branscher som varv, stål och textil krisar. Skattesystemet urartar vilket Astrid Lindgren skildrar i den satiriska sagan ”Pomperipossa i Monismanien. Marginalskatter nära 100 procent och hög inflation gör att många konservativt förvaltade gamla förmögenheter raseras. Inflationen och skattesystemet gynnar istället de som skatteplanerar till max och belånar sig. Aktiefonder blir allt vanligare. Börsen börja vakna. Inflationen bidrar till att det byggs upp stora ”dolda värden” i många börsbolag men särskilt hjälps exportindustrin av en rad devalveringar.

Runt 1987

Yuppiens era. Företag och fastigheter köps och säljs i furiöst tempo. Logiken är ofta att realisera ”dolda värden” som skapats av mångårig inflation och sedan öka belåningen för nästa klipp. Lånekarusellen snurrar i full fart när avreglerad kreditgivning kombineras med sjuka skatteincitament och en valutadopad ekonomi. Nya finansmän som Anders Wall, Sven-Olof Johansson, Refaat El-Sayed, Erik Penser och Robert Weil utmanar de gamla industristrukturerna.

Runt 1997

Allt pekar uppåt. Finanskrisen 1990-1994 är äntligen hanterad. Som vanligt med en devalvering men denna gång utan inflation. Industrin jublar när Asien och Östeuropa öppnas upp och växer.

Socialismen är död och staten privatiserar Assidomän, Celsius, Nordbanken, Telia och alla gamla fastighetspanter. Aktiesparandet och finansbranschen boomar. Ericssons framgångar och noteringen av Icon Medialab väcker intresset för internet.

Men kapitalisten av kött och blod verkar också döende. Riskkapitalbolag och institutioner får mer makt. Megatrenden mot byråkratisering, professionalisering och institutionalisering blir starkare. Svenska kronjuveler som Stora, Astra, Asea och Pharmacia säljs till utlandet under den falska beteckningen ”fusion”.

Runt 2007

Finanskapitalismens zenit? Världen seglade igenom Asienkris och dotcombubbla med hjälp av massiv global kreditexpansion. Kina är världens verkstad och exporterar låga priser till Västerlandet som tack vare låga räntor kan konsumera friskt för lånade pengar. I EMU har Tyskland motsvarande roll som Kina medan PIGS-länderna lånar och konsumerar. Nyhetsflödet domineras dock av råvaruboom, globalisering och prat om supercykler och evigt lägre risknivå tack vare finansiell ingenjörskonst.

Idag 2017

Här är min läsning av var vi står i ett 50-årsperspektiv: Världen är förbi den traumatiska perioden efter EMU- och finanskrisen. Patienten är omplåstrad och går på massiva doser opiater och psykofarmaka i form av nollräntor och stödköp från centralbanker. Men kreditsjukan är inte botad.

Ordet disruption är näringslivets mantra. Utvecklingen leds från Asien och Silicon Valley. Europa är ett bakvatten. Disruption kännetecknar även politiken på alla nivåer. Kina och Ryssland utmanar medan USA och EU ägnar sig åt en kulturkamp mellan elit och populism. Den stora frågan är dock hur länge centralbankerna, eliternas elit, obehindrat kan trycka papperspengar så fort problem uppstår. /PB

Nedan följer denna veckas analysskörd:

Atvexa

Att politikerna gjort skolsektorn till lekstuga i och med lagförslaget kring vinsterna i välfärden har lett till att många mindre privata aktörer säljer sina verksamheter för kring 5 gånger rörelseresultatet. Det har serieförvärvaren Atvexa slagit mynt av som nu kommer till börsen med ca 90 förskolor och skolor. Men även om billiga förvärv lockar saknas inte utmaningar längs vägen.

Arjo

Bolag som kommer till börsen genom att knoppas av från större koncerner har ofta en obefogat svag kursutveckling till en början. Troligen är Arjo, som nu särnoterats från Getinge, ett exempel på det. Men givet de tydligt negativa trenderna i bolagets verksamhet bär det mot att köpa in sig även om prislappen är röd.

Update: Munters & NGS Group

MUNTERS: Bolaget sattes på börsen med en relativt hög värdering tack vare den fina organiska tillväxten som låg i korten. Frågan är bara hur lönsam tillväxten kan bli. Vinstvarningen lovar inte gott.

—

NGS GROUP: Så gott som alla aktier med koppling till välfärdssektorn har fallit på börsen. Även NGS som är stora på hyrläkare och sköterskor. Här finns också svaga marginaler och ägare att oroa sig för. Men den låga värderingen kompenserar mycket av osäkerheten.

Hennes & Mauritz

Helt rimliga beräkningar pekar på att H&M nu tappar över 10 procent av omsättningen i befintliga butiker. Tolkningen är att när e-handeln väl hinner ikapp butikskedjor som H&M så gör man slarvsylta av affärsmodellen. Fredagens kursras är ett av H&M:s värsta någonsin. Det värsta var paradoxalt nog de −29,8 procent som H&M föll i mars 2000 när e-handelsgurun Fabian Månsson slutade som vd.

Två godbitar bland åtta laxaktier

Vad kan vara mer passande att fördjupa sig i än lax så här i julbordstider? Laxodling är en licensreglerad verksamhet som kräver stabila havsvattentemperaturer och därför bara bedrivs i ett fåtal länder runt om i världen. Bolag med licenser sitter därför på en sorts outtömlig guldgruva. Grannlandet Norge är dominerande på världsmarknaden och vi gör en djupdykning bland laxarna för att hitta de mest välmående.

Ny intäktsredovisning i januari 2018 – IFRS 15

För oss som gillar att gräva i årsredovisningar och kvartalsrapporter är det en grundläggande nödvändighet att förstå det språk som bolag använder för att beskriva utvecklingen. Från och med januari 2018 kommer nya redovisningsregler som påverkar hur intäkter ska redovisas. Effekterna kan bli betydande bland annat för företag inom bilindustrin, telekom och e-handel. Vi benar ut det som är värt att veta.

Börsplus analyser av aktier på tapeten under veckan:

Autoliv

Toadman Interactive

HQ AB