Konjunktur
Annika Winsth: 2023 är ett förlorat år – Riksbanken har målat in sig i ett hörn
Trots krig, skyhög inflation och chockhöjda räntor finns det några ljusglimtar, menar Nordeas chefekonom Annika Winsth. Ett Kina som öppnar upp, fallande energipriser och en inflation nära toppen, lyfts fram som ljus i en annars dyster ekonomitunnel.
Det är dock för tidigt att blåsa faran över och det blir sämre innan det blir bättre tror chefekonomen. En av riskerna är fastighetsmarknaden med högt belånade hushåll. I den miljön kan Riksbankens kommande höjningar av styrräntan bli besvärande menar Annika Winsth, som ser risk för fler höjningar efter februari och april, då banken spår 50 respektive 25 punkters höjning.
HÖG RÄNTEKÄNSLIGHET OCH SVAG KRONA
Efter flera år av expansiv ekonomisk politik har hushåll och företag blivit mycket räntekänsliga, samtidigt som den svaga kronan är ett problem:
“Riksbanken har målat in sig i ett hörn där vi nu ser konsekvenserna av många år av en penningpolitik som har varit dåligt anpassad för inhemska förhållanden. De snabba räntehöjningarna för att dämpa inflationstrycket utmanar skuldsatta hushåll och bostadsmarknaden. Riksbanken bör prioritera bostadsmarknaden och vara varsam med räntehöjningarna. Bostadspriserna har fallit med 13% i riket och vi räknar med att de fortsätter ner fram till hösten. Det är först när Riksbanken höjt klart som marknaden kan stabiliseras”, säger Annika Winsth.
Men det är inte bara hushållen som får det tufft säger chefekonomen. Även kommuner och regioner drabbas då konstnaderna och räntorna ökar, samtidigt som skatteintäkterna dämpas av en försvagad arbetsmarknad.
“Vår bedömning är att den ekonomiska inbromsningen blir kraftigare än vad regeringen räknat med och vi ser därmed större stimulanser längre fram” tror Annika Winsth.
KINA GLOBAL MOTOR
Kina spås bli en global motor, då kinesiska hushåll har en god buffert och ett uppdämt konsumtionsbehov efter närmare tre år med strikta restriktioner. Både den amerikanska och europeiska ekonomin tros däremot bromsa in av liknande skäl som i Sverige. Lägre tillväxt i omvärlden påverkar svensk exportindustri negativt.
“Industrin gör sitt yttersta för att behålla sin personal och arbetsmarknaden har hittills varit förvånansvärt motståndskraftig. Inhemska sektorer pressas däremot av vikande efterfrågan, inte minst från hushållen och arbetslösheten stiger till 8,5% mot slutet av året. Parterna på arbetsmarknaden agerar ansvarsfullt, men den höga inflationen gör kommande avtalsrörelse svår”, säger Annika Winsth.
För 2024 spår Nordea ett BNP på 0,8 och en inflation mätt i KPIF på 1,4%
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
