Politik pressar dollarn: ”Försvagningen levererad på kort tid”

Dollarn har försvagats markant de senaste veckorna, och marknadens känslighet för signaler från Vita huset och Federal Reserve är större än på länge. Donald Trumps utspel mot centralbankschefen Jerome Powell har väckt frågor om Fed:s oberoende – en politisering av centralbanken SOM? riskerar att skaka marknadens förtroende.

Den senaste tidens utveckling i Mellanöstern – konflikten mellan Israel och Iran och USA:s inblandning – fick inledningsvis dollarn att stärkas. Men i takt med att läget lugnat sig och en vapenvila annonserats har den negativa dollar-trenden åter tagit fart.

Under torsdagen rapporterade Wall Street Journal att Trump överväger att redan i sommar eller höst presentera en efterträdare till Powell – uppgifter som Vita huset dock har dementerat. Det ledde till ytterligare dollarförsvagning.

“Marknaden tolkar det som att en tidigare utnämning kan komma redan i sommar. Det tolkas i sin tur som en politisk påverkan på Fed, vilket får marknaden att diskontera ytterligare räntesänkningar”, säger Johan H. Larsson, chefsstrateg för investeringar på Nordea, till Affärsvärlden.

Han understryker att det är oklart om presidenten ens har laglig möjlighet att avsätta Fed-chefen i förtid – men att blotta spekulationen är tillräcklig för att skapa marknadsreaktioner.

Tekniska nivåer styr dollarn

Den senaste dollarförsvagningen har varit både kraftig och snabb, enligt Larsson.

“Även de som såg en försvagning i korten har fått väldigt mycket av den försvagningen levererad på kort tid”, säger han.

Valutamarknaden styrs till stor del av tekniska nivåer, enligt Larsson. När vissa gränser nås tenderar rörelserna att bromsa in, och precis som med andra tillgångsslag finns det ett spekulativt inslag som inte ska underskattas.

“Och vi börjar närma oss nivåer där det tekniskt också skulle kunna ta stopp, åtminstone kortsiktigt.”

Tidigare har det förekommit spekulationer om att USA medvetet försökt försvaga dollarn genom inofficiella överenskommelser, bland annat i samband med möten på Mar-a-Lago – Donald Trumps lyxresidens i Florida. Ett historiskt exempel är Plazaavtalet 1985, där USA och flera andra industriländer gemensamt agerade för att pressa ner dollarkursen.

“Då var man öppen med att det pågick, något sådant har man ju inte hört om i det här fallet”, säger Larsson.

Investerare ifrågasätter USA

I stället ser han flera marknadsdrivna faktorer bakom utvecklingen – bland annat osäkerhet kring handelspolitiken, ett stigande budgetunderskott och ökad statsskuld. Det har varit ganska uppenbart att investerare ifrågasätter amerikanska tillgångar, menar Larsson.

“Det började med att man ifrågasatte den amerikanska aktiemarknaden, där kapitalet från försäljningarna där framförallt har roterat in i Europa. I ryggen på sådana flöden kommer det givetvis väldigt stora valutaflöden också”, säger han och fortsätter:

“Man säljer amerikanska aktier och så får man dollar i stället och så säljer man dem.”

Samtidigt oroar sig marknaden för den ohämmade skuldökningen.

“Och det har ju också fått konsekvenser som sannolikt har resulterat i en hel del valutaflöden.”

Amerikanska statspapper har i decennier betraktats som världens säkraste tillgång – en naturlig tillflykt vid oro. Men frågetecken har nu börjat uppstå.

“Amerikanska statspappersinvestering är inte hotade. Det är bara det att marknaden nu kommer att kräva en högre riskpremie för att investera. Och givetvis – om man tror att det kommer att komma ut fler statsobligationer och att de kommer att sättas på högre nivåer så blir det mindre intressant i dagsläget att investera”, säger Larsson.

Att en ökad skuldsättning riskerar att elda på inflationen är också något som är av betydelse, hävdar han.

Politik styr riktningen

Osäkerheten är stor, och enligt Larsson kommer mycket att avgöras av kommande politiska beslut. Den så kallade tullpausen löper ut den 9 juli, och Trump pressar samtidigt kongressen att anta det expansiva skatte- och utgiftspaket han kallar the big beautiful bill.

Paketet omfattar bland annat skattesänkningar för hushåll och företag samt ökade offentliga investeringar – åtgärder som väntas öka underskotten ytterligare.

Ska man söka andra alternativ till amerikanska statspapper?

“För globala investerare tror jag att amerikanska statspapper fortfarande kommer att finnas med. Det är inte noll eller ett. Det är bara att man är mer försiktig och marknaden kommer att kräva lite högre riskpremier framöver”, säger Larsson.

“Men i övrigt finns det absolut alternativ. Bland annat den europeiska marknaden givetvis.”