Jagad av rättvisan

2017-02-14 22:00 Calle Froste

Rätten att stämma styrelseledamöter kan säljas vidare i flera led. Inte undra på att ­ansvarsförsäkringarna i styrelserna säljer som smör.

Säsongen för börsbolagens årsstämmor närmar sig snabbt. Det årliga mötet mellan företagsledningar och aktieägare brukar ­liknas vid en examensdag, en dag av fest, en dag där börsbolagschefer och ­styrelser visar upp sig från sina bästa sidor, skryter över året som gått och blickar framåt.

Samtidigt är det en dag där ledningarna bröstar upp sig. Det gäller ju att få godkänt för det år som passerat. Och betyget sätts som bekant av aktieägarna – genom att bevilja eller neka ansvarsfrihet till styrelse samt vd.

Att beviljas ansvarsfrihet är mer än att få godkänt. Det är aktieägarnas löfte om att inte stämma styrelsen och vd:n för det avslutade årets handlingar. Under senare tid tycks emellertid det sambandet vara på väg att urholkas.

Kraschen i HQ Bank för sju år sedan får tjäna som illustration.

För snart ett år sedan friades alla åtalade i brottmålsprocessen om HQ. Eftersom åklagarsidan aldrig överklagade den friande domen i Stockholms tingsrätt är brottmålet avslutat.

I november 2016 inleddes ändå vad som kan sägas vara andra ronden i samma drabbning. Delvis är det samma personer som möts i rätten, också den här gången i Stockholms tingsrätt, men nu kartläggs i stället styrelseledamöternas ansvar i vad som utvecklats till en rekordstor tvistemålsprocess. Denna holmgång ska enligt planerna pågå fram till midsommar.

I ena ringhörnan det processbolag som driver tvisten, det Aktietorgsnoterade HQ AB.

I den andra ringhörnan HQ:s tidigare ­styrelse som nu krävs på personligt betalningsansvar på rekordbeloppet 3,1 miljarder kronor plus ränta.

Aktieägarna beslutade våren efter kraschen, vid årsstämman i maj 2011, att den tidigare ledningen och styrelsen i bolaget inte skulle beviljas ansvarsfrihet samt att bolaget skulle väcka skadeståndstalan mot bland annat den tidigare huvudägaren Mats Qviberg samt nio tidigare styrelseledamöter.

Några intäkter, eller någon rörelse­drivande verksamhet, har inte processbolaget. ­Eftersom inga skadestånd har dömts ut krävs regelbundna kapitaltillskott från aktieägarna för att HQ AB ska hålla sig flytande. Den senaste emissionen skedde i juni förra året och drog in drygt 50 miljoner kronor.

I fallet HQ hade förberedelserna pågått i flera år. Mer oväntad var stämningen mot sju personer som tidigare satt i det svensk-ryska oljebolaget Sheltons styrelse. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Ändå stäms de på 141 miljoner kronor av ett bolag som de aldrig haft med att göra.

Stämningen genomförs i tre led. Den är inlämnad av det cypriotiska bolaget Lemerdo, som enligt stämningsansökan köpt fordran från ett ryskt bolag, som i sin tur förvärvade fordran från oljebolaget Petrogrand, tidigare storägare i Shelton. Bakom det cypriotiska bolaget står bland annat tidigare aktieägare i Petrogrand, som vill att styrelseledamöterna hålls ”ansvariga” för sina gärningar.

– Mina klienter har följt aktiebolagslagen, säger tidigare Sheltonstyrelsens juridiska ombud, advokat Björn Tude.

Shelton delades i fjol i två bolag, som ­under åren 2013 fram till 2015 var invecklat i ett komplicerat spel med just Petrogrand. De två bolagens öde var sammanflätade av ömsesidigt ägande och tycktes båda inriktade på att försvåra för varandra.

Utvecklingen mot fler och mer komplicerade ansvarsområden är ett skäl till att vd- och styrelseansvarsförsäkringar numera är nästintill obligatoriska. Enligt branschen har i stort sett alla noterade bolag sådana försäkringar. Förståelsen för vilket ansvar en styrelseledamot tar på sig har generellt ökat inom näringslivet och därmed också behovet och intresset för försäkringar.

– Allt fler krav ställs och det har, förutom en allmän förändring av affärsklimatet, även att göra med att det i dag finns fler och mer komplexa regelverk för skötseln av en verksamhet, säger Mattias Fritz, chef för det amerikanska försäkringsbolaget AIG:s Sverigekontor.

AIG har haft en stark tillväxt under de senaste åren både vad gäller premievolym men också i antal försäkringar. Bolaget har i dag cirka 3 000 svenska kunder som ­köper vd- och styrelseansvarsförsäkringar. De maximala ersättningsnivåerna varierar men uppgår typiskt till mellan 100 och 500 miljoner kronor för vanliga börsbolag. För de största kan försäkrings­beloppen nå upp emot 2 miljarder kronor.

Antalet styrelseledamöter som ställs till svars av upprörda ägare eller av andra tycks öka. Det är en trend som märks på två sätt: antalet anmälda skador är högre vid lågkonjunkturer än vid högkonjunktur, och det är också bland de större noterade bolagen som skadefrekvensen är störst. Ungefär 1 till 2 procent av kunderna anmäler årligen in en omständighet eller ett krav, enligt Mattias Fritz på AIG.

Trots att nästan alla styrelseledamöter har en ansvarsförsäkring kan det ändå visa sig att de inte är skyddade från personligt betalningsansvar. Situationen uppstår oftast i bolag som går omkull och där ersättningskrav mot ledamöter förs fram först när konkursen är utredd, efter tre till fem år. Styrelse­försäkringen har då upphört att gälla när premien inte betalats.

Ledamöterna står då helt utan skydd och får dels driva en process med egna medel, dels ur egen ficka med skattade medel betala det belopp som en fordringsägare kan visa sig ha rätt till. Detta öde har drabbat ledamöter i många bolag och sker än i dag.

Calle Froste

Fler krönikor av Calle Froste

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet