Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Skuldvarning 2020

2020-01-29 18:00

Makroekonomin 2019 präglades av handelskonflikter med medföljande ekonomisk avmattning, Brexit, en föränderlig geopolitik och Donald Trumps Twitterkonto. Året avslutades med att Riksbanken, som väntat men inte okontroversiellt, höjde räntan och därmed avslutade en nästan femårig period av negativ styrränta. Vilka teman kommer då vara tongivande 2020?

Med president Trump vid rodret för världens, än så länge, största ekonomi finns det redan från början en näringsrik grogrund för oförutsedda händelser. Han är och förblir därför ett eget tema. Då blir heller inte steget långt till detta års stora snackis: det amerikanska presidentvalet. Vem som till slut blir demokraternas presidentkandidat men också förväntningarna på hur sammansättningen i såväl representanthuset som senaten – vilka tillsammans utgör kongressen – kommer se ut, blir ett hyperaktuellt tema ända till valresultatet den 3 november.

Centralbankerna är alltid aktuella. Riksbankens reträtt från minusränta, trots tveksamma konjunkturutsikter, visar att man nu bedömer att riskerna av att ha negativ styrränta under (alltför) lång tid överträffar den stimulans man från början eftersträvade. Kommer ECB att följa efter? Och hur gör man med obligationsköpen från centralbankernas sida? Kommer de fortsätta i oförminskad styrka? Finansmarknaderna har visat sig vara extremt känsliga även för små inskränkningar av centralbanksköpen. Från många centralbanker hörs nu också rop på hjälp från finanspolitiken. När ammunitionen är slut i det penningpolitiska vapenskåpet behövs understöd från annat håll. Många tror att 2020 blir året när vi får se en större integration mellan penning- och finanspolitiken.

Klimat- och miljöförändringarna fick stort fokus under förra året. Nyligen aviserade världens största kapitalförvaltare, Blackrock, åtgärder vad avser deras innehav i världens alla bolag: mindre brunt och mera grönt. Man har även för avsikt att – likt den norska oljefonden – bedriva ett aktivt styrelsearbete enligt sin klimat- och miljöpolicy. Samtidigt pågår en stor debatt om huruvida centralbankerna, inom ramen för deras obligationsköpsprogram, också ska styra köpen mer mot gröna obligationer. Klimatförändringarna, och dess konsekvenser, har blivit påtagliga för alla. All politisk, finansiell och industriell verksamhet kommer mer och mer att behöva anpassa sig till klimattemat och mer aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Väljare, investerare och konsumenter kommer kräva det. 2010-talet var upplysningens decennium, 2020-talet blir reformationens.

Geopolitiken har blivit väsentligt argare och mycket tyder på att det kommer vara ett bestående tema framledes. Gamla oroshärdar på koreanska halvön och i hela Mellanöstern består. Nya har dykt upp i Hongkong, Taiwan och Nordafrika. Amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik upplevs vara under förändring med oklart syfte. Detta har öppnat dörren för såväl kinesiskt som ryskt inflytande på arenor där de förut varit frånvarande. Handelskriget mellan USA och Kina har tillfälligt inbromsat men en större del av redan införda tariffer och tullar består. Kina kommer fortsätta utmana USA militärt, ekonomiskt och geografiskt. Geopolitiken förblir ett glödhett område 2020.

Farhågorna om en fördjupad global avmattning eller, ännu värre, en lågkonjunktur har mattats av. Makrostatistiken från såväl Sverige, Europa, USA och Kina tyder snarare på en utplaning med lägre men stabil tillväxt. Det finns en utbredd uppfattning om att räntor i allmänhet, och styrräntor i synnerhet, kommer vara väldigt låga under väldigt lång tid. Ett varningens ord är dock på sin plats: skulderna ökar fortfarande snabbt hos såväl hushåll som hos företag och även statsskulden ökar i många länder. Trots vikande konjunktur har detta inte avspeglat sig i kreditspreadarna – en effekt av lågräntemiljön och centralbanksköpen som eroderat signalvärdet i räntenivåerna. Vid någon tidpunkt blir skulderna återigen ett problem som måste hanteras om de tillåts växa i oförminskad takt.

Olof Manner

Fler krönikor av Olof Manner

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet