Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 0770-457 102

Tullar – värre nu än någonsin

2018-05-09 18:00

De flesta prognosmakare ser en fortsatt god global tillväxt för innevarande år med en begynnande avmattning och något lägre global tillväxt 2019. Men allt kan naturligtvis hända i en miljö där Donald Trumps Twitter-missiler momentant kan förändra eller omkullkasta vedertagen status quo. Ett just nu brännhett tema är den eskalerande handelskonflikten mellan USA och Kina samt eventuella skyddstullar på stål och aluminium från EU till USA.

Efterkrigstiden har kännetecknats av en liberaliserad handel. Alltsedan Gatt-avtalet (General Agreement on Tariffs and Trade) signerades i Genève 1947 och ombildandet till WTO (World Trade Organization) 1995 har ett friare flöde av varor och tjänster gynnat den globala tillväxten. Särskilt gynnsamt har det varit för små öppna ekonomier med inriktning på export som de nordiska länderna, och de senaste åren även de baltiska. Men även större ekonomier har dragit stor nytta av en friare världshandel. Tyskland är ett bra exempel.

Frihandeln har över tiden lett till obalanser i flödena mellan olika länder. Vissa länder säljer mer till ett land än de köper av samma land. USA importerar betydligt mer än vad de exporterar och har negativa handelsflöden med en mängd länder. Det har lett till stora löpande strukturella underskott i den amerikanska handelsbalansen.

Donald Trump vann delvis det amerikanska presidentvalet mot löften om att minska underskotten i handelsbalansen och att skapa fler jobb i USA. Det har gjort att den amerikanska administrationen vill omförhandla redan ingångna handelsavtal och lett till hot om skyddstullar och regelrätta handelskrig.

Effekter av skyddstullar och handelskrig är kända sedan länge – de har trots allt existerat under hundratals år. Men låt mig påminna om några och också förklara varför jag tror den globala ekonomin nu är känsligare för störningar i frihandeln än normalt. Allt annat lika leder högre importtullar till minskad handel och förändrade handelsmönster. Det innebär minskad konkurrens och därmed lägre innovationsgrad i ekonomin. För exportberoende länder leder det till svagare tillväxt och lägre sysselsättning. Osäkerheten om hur handelskonflikter kan utvecklas innebär också störningar i investeringscykeln, och investeringar är en av de bärande byggstenarna i tillväxten. Högre importtullar innebär högre priser för de länder som inför dem. Det ökar risken för inflation samtidigt som köpkraften försämras. Det allmänt sämre affärsläget ökar också risken för fallande börskurser i exportorienterade ekonomier – som till exempel den svenska.

I ett läge där den europeiska ekonomin äntligen börjat återhämta sig efter såväl finans- som eurokris och tillväxten nu tagit fart även i länder som Frankrike och Spanien skulle ett hack i den internationella handelskurvan komma synnerligen olämpligt. För en liten och öppen exportberoende ekonomi som Sverige skulle generella skyddstullar vara direkt förödande. De flesta bedömare anser att amerikanska importtullar på stål och aluminium är hanterbart om de införs. Handelshinder mot bilindustrin skulle däremot vara katastrofalt för såväl EU som Sverige. Där är vi inte ännu, men Trump har kommenterat det på Twitter.

Från ett finansiellt perspektiv skulle hotet om internationella handelsrestriktioner säkerligen också utmana värderingarna på världens börser, eftersom de har dopats med såväl noll- som minusräntor som massiva obligationsköp från tunga centralbanker. Speciellt som det kan leda till en högre inflation och därmed snabbare räntehöjningar vilket ofrånkomligen skulle slå negativt.

Efter lappkasten i konflikten på Koreahalvön som började med testflygningar av interkontinentala robotar och slutade med kramkalas inser jag att allt kan hända. I fallet Koreahalvön slutar det förhoppningsvis positivt. Men osäkerhet är aldrig bra, och denna oförutsägbarhet skrämmer mig kanske mest.

Olof Manner

Fler krönikor av Olof Manner

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet