Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Klassiska väskor ser tantiga ut”

2014-10-14 21:00
Namn: Nathalie Schuterman. Född: 1965. Uppvuxen: På Östermalm i Stock­holm. Familj: Gift, två barn. Arbete: Driver webbshop och butik i eget namn och konceptbutikerna Joseph och och Tory Burch på NK. Styrelseledamot i Björn Borg AB. Bäststäljande väskor: Céline, Saint Laurent, Balenciaga, Fendi och Givenchy. Foto: Eero Hannukainen

Handväskan är en populär statussymbol. Enligt mode­gurun Nathalie Schuterman ska den vara cool, modern och utstråla stil.

Den som vill skriva handväskans historia skulle kunna ta avstamp i tidigt 1800-tal med järnvägens utbyggnad. Då började moderna män och kvinnor använda mindre, exklusivt tillverkade väskor som de bar som handbagage. Under 1900-talet bars handväskan i synnerhet av kvinnor, främst dem som rörde sig friare i det offentliga rummet och fattade självständiga ekonomiska beslut. I samband med det fick handväskan ett tydligt genomslag som statussymbol. Och den blev ett förhållandevis snabbt föränderligt modeattribut.

Nathalie Schuterman, som äger butik i eget namn, menar att de som köper en handväska i dag inte sällan söker en upplevelse:

– Många vill ha en cool handväska som ger dem känslan av att vara modern och rätt, här och nu. De vill ofta utstråla subtilitet, att de har stil.

Skälet till att handväskan blivit en stark statussymbol beror enligt henne på att den är en praktisk accessoar som syns tydligt.

– Åtminstone de medvetna kan känna igen vad det är för typ av handväska och om den är av bra kvalitet. I vissa kretsar känner folk till vad en viss väska kostar.

Att en särskild modell blir eftertraktad kommer sig av att förebilder, som kända skådespelare eller en så kallad it-person, börjar bära den. De som är särskilt intresserade och håller koll på modebloggar följer efter och en hype uppstår.

– Men svåråtkomlighet är också en statusmarkör, att man får jaga runt i en stad som New York för att hitta den.

Nathalie Schuterman säljer mest väskor av ett skinn som är lite kornigt, grainy, och inte lika ömtåligt som kalvskinn. Det är inte mindre exklusivt, bara mer praktiskt, coolt och matt, säger hon.

– För att fylla kraven ska väskan ha lagom storlek, en färg som passar till allt. Det måste vara en väska som fungerar även i det svenska stadslivet.

I Sverige gäller fortfarande minimalistiska och återhållsamma former men med fint utformade detaljer, menar Schuterman. Några av de klassiska väskorna är alltid rätt.

– Det finns Chanel och Hermès. Problemet är bara att om inte är purung och har de klassiska ­väskorna kan det se tantigt ut. Då måste man nästan klä ner ­väskan med jeans och gympa­skor, få den att bli mer mode.

En väska kan också bli en statussymbol på ett negativt sätt, menar Schuterman.

– Vräkigt och för mycket status är aldrig bra.

Det är fullt tillåtet att fortsätta bära en handväska under lång tid, framhåller hon. Men om ens strävan är att känna sig helt uppdaterad, då kan man byta vart tredje eller fjärde år. Samtidigt finns det undantag.

– En Birkin från Hermès eller en Chanelväska kan man ha hela livet, den kan bli kult. Balenciagas Arena har hållit i över tio år och känns fortfarande lika uppdaterad.

Viktigt är att det ser ut som om man plockat ihop sin egen stil, redigerat sin egen look. Det går att kombinera en Célineväska med en kavaj från HM och en nederdel från Zara. Man ska inte hämta allt från samma märke.

En exklusiv handväska kostar minst 10 000 kronor, men kan kosta mer än tio gånger så mycket.

Eftersom handväskan blivit en symbol för överkonsumtion och inkomstklyftor kan den livsnjutar-ansats som en dyr handväska innebär provocera. När väskdebatter förs tydliggörs att just kvinnors konsumtion leder till fördömanden och kommentarer.

– I stora delar av Europa är mode en kulturform, det anses vara positivt att ta hand om sig själv och skapa en vacker look. I Sverige förknippas det ofta med att vara slösaktig.

Text: Tiina Meri

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom