Fackanslutning lyfter i coronakrisen

En ihållande trend med vikande anslutningsgrad till fackförbunden har upphört i coronatider. Nu vittnar flera fackförbund om stark medlemstillströmning.
Foto: TT

Den fackliga centralorganisationen LO som består av 14 fackförbund har ökat med 20 000 nya medlemmar i år. Ökningen har framförallt skett under coronamånaderna då paraplyorganisationen fick 10 000 nya medlemmar i mars och lika många under april månad.

Alla förbund inom LO går inte plus, men det gör exempelvis IF Metall, Kommunal, Hotell- och restaurang; förbund som är relaterade till den privata servicesektorn och industrin.

Sett till antalet nya medlemmar har fackförbundet Kommunal ökat mest i coronatider, med 7 000 nya medlemmar, Handelsanställdas Förbund med 6 000 personer och Hotell- och restaurangfacket har fått ett tillskott på 6 500 nya medlemmar.

Ökat mest i procent har det lilla Musikerförbundet, med 15 procent, en ökning som dock endast motsvarar 339 medlemmar vilket innebär att medlemsantalet nu passerat 2 500 personer.

LO har drygt 1,4 miljoner medlemmar. Under rekordåret 1987 var medlemsantalet nästan 2,3 miljoner, därefter har det varit en långvarig och i stort sett konstant nedgång. Under de senaste tio åren har runt 100 000 medlemmar försvunnit. Om trenden i början av 2020 håller i sig året ut blir det alltså ett tydligt trendbrott.

”Att vi har en kraftig ökning i år beror på att alla inser att arbetsmarknaden är väldigt osäker. Den ökade anslutningsgraden handlar om att folk vill ha ökad trygghet”, säger Jonas Ivman, ombudsman på LO med ansvar för medlemsvärvning och organiseringsfrågor.

Även delar av SACO-förbunden ser en högre anslutningsgrad. Ett exempel är Sveriges Ingenjörer där Ulrika Lindstrand är förbundsordförande:

”Vi har under Coronakrisen sett en markant ökning i medlemstillströmning. Det ligger på i storleksordningen ett par tusen nya medlemsansökningar under de senaste månaderna”, säger hon.

Sveriges Ingenjörer har dock haft en positiv medlemsutveckling över tid.

”Men det som hänt nu är att vi ser en historiskt hög tillströmning på kort tid. Det är en turbulent tid i världen och på svensk arbetsmarknad och då blir det också många som söker sig trygghet, i form av stöd och rådgivning”.

Tillströmningen handlar till stor del om ingenjörer som jobbar inom tjänstesektorn, inte minst i konsultbranschen, ofta företag som inte är kollektivavtalsansluta. I förra veckan stod det klart att spelbolaget Paradox tecknat kollektivavtal med Saco och Unionen. En sådan nyhet är bra PR för fackföreningarna då det i dagsläget råder låg anslutningsgrad inom den växande techbranschen.

”Vi ser det som positivt att fler går med i facket, det är bra för individen som får bättre stöd och det ger oss bättre möjligheter att företräda dem. Och inte minst vore det bra om anslutningsgraden ökar bland anställda och på företag som tidigare saknat representation och kollektivavtal”, säger Ulrika Lindstrand.

Även hos Vision, facklig organisation för offentligt och privat anställda med anknytning till kommun, landsting eller kyrka, har antalet yrkesverksamma medlemmar skjutit i höjden i år. Hela 4 359 inträden skedde under mars och april jämfört med 2 975 under samma period i fjol.

”Det är bra och viktigt att många väljer att organisera sig och det ger oss mer kraft, framförallt på arbetsplatserna men också nationellt. Hela den fackliga idén är att samla så många som möjligt,” säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

I medlemsantal har Vision vuxit sedan 2011 men före dess hade förbundet tjugo år av medlemstapp.

”Vi har funderat mycket på vad som är relevant framåt. En stor och viktig fråga handlar om den psykosociala arbetsmiljön som stress och där finns mycket att göra; både vad gäller faktiska sjukskrivningstal och oro. Andra frågor som den yngre generationen tycker är viktiga är exempelvis HBTQ-personers rättigheter eller att arbetsplatser verkar för ökad hållbarhet”.

Den högre fackliga anslutningsgraden har alltså vänt en fallande trend.

”Som följd av corona har många löntagare anslutit sig till facken. Jag tror att det främsta skälet är att man vill komma åt a-kassa och försäkringsmöjligheter som inkomstförsäkring”, säger arbetsrättsadvokaten Sten Bauer, vid advokatbyrån Baker McKenzie.

Han tror också att ett ökat fackligt engagemang kan gynna de fackliga positionerna i olika frågor, inte minst i den nyligen framlagda utredningen som syftar till att förändra Las, Lagen om anställningsskydd.

”Jag tror att facken kommer att utnyttja ett ökat medlemstal som en markering, att de har ett viktigt syfte. Det ger dem ett större mandat för sin roll och det tror jag utnyttjas nu inför positioneringarna runt förhandlingsbordet som följer efter den nu framlagda Las-utredningen”, säger Sten Bauer.

Som en del av januariöverenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna bestämdes att Las ska moderniseras. Förslag på hur det ska gå till presenterades i den omdebatterade Las-utredning som lades fram 1 juni och innebär bland annat ökade möjligheter till undantag från turordningslistan och ökad betydelse av den anställdes kompetens (läs mer i Ulf Jakobssons krönika på sidan 22).

För svensk arbetsmarknads framtid är det centralt om utredningen resulterar i en uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter eller förändrad lagstiftning. En ny lag skulle innefatta alla arbetsgivare, även småföretag som saknar kollektivavtal. En uppgörelse däremot får bara konsekvenser för (större) aktörer som är kollektivavtalsanslutna. Vid sidan av osäkerheten runt coronakrisen är alltså framtida spelregler för svensk arbetsmarknad både oklara och politiskt känsliga (inte minst ideologiskt för S, L och C). Vad Las-utredningen landar i kan därför också få konsekvenser för hur den fackliga anslutningsgraden utvecklar sig, både på kort och lång sikt.

 

    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här