Lönsamheten hänger på lagret

Ljudvolymen är hög inne på nätmatbutiken Mathems lagerlokal i Norra Ulvsunda, Denna varma sommardag går cirka tvåhundra personer här och plockar matvaror från hyllorna och lägger ner dem i svarta plastlådor. De lageranställda ”plockarna” bär headset och puttar vagnen framför sig. I lurarna hörs en dataröst från det digitala plocksystemet ”Pick by voice”. Rösten meddelar vilken produkt man ska hämta härnäst, vilken gång, vilken hylla den står i. Plockarna tar varan, svarar tillbaka till headsetsystemet. När varan är hämtad går de vidare till nästa.

Att få mat hemlevererad är en tjänst som har skjutit i höjden under coronakrisen och på Mathem — där Kinnevik är största ägare följt av Verdane — hanterar de totalt nästan 10 000 ordrar om dagen i Stockholm, Göteborg och Malmö med omkringliggande regioner. Varje order innehåller i genomsnitt sex kassar med matvaror och i Mathems tre lager är det dessa påsar som plockas ihop för hand, för att senare köras hem till kunder.

Lagret bolagets akilleshäl

Den relativt nytillträdde VD:n Johan Lagercrantz visar upp Mathems gigantiska lager. Han är stolt över personalens arbete, säger han, men själva lageranläggningen, lagerlogistiken är knappast något skrytbygge.

Tvärtom. Lagret är hela organisationens akilleshäl. Han har själv varit här på golvet och plockat varor i våras då coronakrisen slog till. Efterfrågan började skjuta i höjden under stockholmarnas sportlov, vecka nio. Det var bara ett par månader efter att han hade tillträtt som VD och därmed lämnat VD-stolen för bemannings- och konsultbolaget Ranstad Sweden Group.

”Allt förändrades väldigt snabbt och vi såg ju detta redan i början på mars. Det var bara att byta fokus och svara upp mot efterfrågan, det blev fokus på att lösa frågor som uppstod här och nu. Winston Churchill sade: ”Never waste a good crisis”. Och det är ju enklare att ta snabbare beslut samtidigt som organisationen har en förmåga att bli mer lyhörd när det finns en yttre kris att hantera, för Mathem blev det jättetydligt”, säger Johan Lagercrantz.

Under coronakrisen har Mathem fördubblat sin försäljning till privatpersoner. Och för den nytillträdde VD:n blev det en intensiv inlärningsperiod även om han var väl förberedd efter en ”tät dialog” med Mathems styrelseordförande Andreas Bernström, tillika investment director på Kinnevik, som sammanlagt investerat drygt 1,1 miljarder kronor i Mathem.

Johan Lagercrantz har haft mycket att stå i. Han har aldrig hunnit tillbringa en hel arbetsdag i lagret, likväl har han plockat flera timmar i sträck. Han blev trött av lagerarbetet, ”man måste vända och vrida på varje plastförpackning av cocktailtomater för att säkerställa kvaliteten på varje tomat.”

Vissa moment som rör livsmedel måste alltid ha en människa vid sin sida. Enligt Lagercrantz finns det inte en robot i världen som kan mäta sig med en människas nödvändiga sinnen för livsmedelshantering: känsel, lukt, syn behövs för att utvärdera en cocktailtomats mognadsgrad. Men han pekar på paradoxen mellan bolagets digitala framkant; att vara en stor e-handelsaktör inom livsmedel kontra den traditionella matkasseproduktionen på lagret.

”Det är så lagerdrift alltid har sett ut: inga robotar, utan människor som går runt och plockar. Där ser vi en möjlighet i att bli mer effektiva”.

I mitten av februari tog Mathem in en halv miljard kronor i en ny jätterunda. Det var när Kinnevik gick in med ytterligare 150 miljoner kronor som investmentbolaget passerade miljardstrecket i sin Mathemsinvestering. Samtidigt tillkom AMF som ägare då de gick in med 280 miljoner kronor, motsvarande en ägarandel på 10 procent vilket innebar att Mathem, i början av året, värderades till 2,8 miljarder kronor. Men coronaeffekten har inneburit att ägaren Kinnevik skruvat upp värderingen till 3,1 miljarder kronor.

När försäljningen ökar, så ökar förlusterna för Mathem. Fjolåret var inget undantag från denna historiska regel. Intäkterna ökade med 15 procent till 1,56 miljarder kronor, samtidigt redovisade man ett minusresultat på 341 miljoner kronor, nästan en fördubbling mot föregående år. Ökade kostnader i form av stora investeringar i marknadsföring, distribution och personal drog ned resultatet. Även i år räknar bolaget med förlust, dock spås den bli lägre än fjolårets.

Lönsamhet till Kinnevik prio

”I dagsläget väljer vi att investera mycket i kundupplevelsen, vi bygger fortfarande på vårt erbjudande och investerar mycket i det för att säkerställa framtida intäkter samtidigt som vi levererar från våra gamla lager. Vårt nya lager öppnar 2022. Då är förhoppningarna att kunna leverera billigt. Men e-handel av mat befinner sig fortfarande i startgroparna”.

Pengar från ägarna behövs för att bygga lagret i Larsboda, Farsta, söder om Stockholm. Och lager för en e-handlare kan översättas till produktionsanläggning, eller fabrik. För hur mycket tillväxt man än har, är det för dyrt att producera matleveranskassar på det sätt man gör i dag, och ett av Johan Lagercrantz främsta uppdrag är att leverera lönsamhet till Kinneviks miljardinvestering. Kommer han att lyckas med det?

”Corona har snabbat på processen att ta oss till lönsamhet men så länge vi jobbar i för ineffektiva processer och i logistikanläggningar som inte är byggda för det vi jobbar med, så kommer vi inte nå lönsamhet. Så länge vi är kvar i den här byggnaden kan vi få mindre förluster och effektivisera vissa moment men vi kan inte ta det ordentliga klivet för att leverera bra lönsamhet”, säger han.

Någon vinst är det alltså inte att tala om förrän lagret, den nya produktionen är i bruk, alltså år 2023, kanske 2024. Automation kommer också innebära att varorna kan levereras snabbare. Och på sikt, hoppas Lagercrantz, att man ska kunna leverera mat till kunderna inom 1-2 timmar, helst med exakt tidsangivelse. Han spår också att de ska kunna ha lika många anställda som i dag men dubbla omsättningen.

I början på coronakrisen visste man inte hur länge som ökningen av antalet beställningar skulle hålla i sig. Nu ser de att efterfrågan är fortsatt väldigt hög, därtill visar researchrapporter från andra länder att de som har börjat beställa mat hem tenderar att fortsätta med det beteendet.

”Dessutom har vi attraherat andra kundgrupper nu. Av våra nya kunder är nästan hälften över 60 år och det man vet är att äldre personer som handlar på nätet ofta mer trogna kunder”, säger han.

Av all mat som säljs i Sverige var cirka 2,7 procent mat som beställs hem via nätet i fjol, siffran för 2020 är nu uppe i 4 procent.

”Med corona har vi rört oss cirka två år framåt i tiden nu. I och med att det också finns en underliggande tillväxt, finns en trend som pekar mot att effekterna kommer att kvarstå”, säger Johan Lagercrantz.

Nu bygger alla aktörer lager för miljarder kronor, kommer ni att stå pall i konkurrensen med Ica och Axfood?

”Vi har ganska lika lagerlösningar i dag, så även om vi får liknande lagerlösningar i framtiden så är inte det avgörande för framtiden. Det är användarupplevelse och sortiment som avgör. Alla försöker bygga kostnadseffektiva lösningar, sedan har man olika uppfattningar kring vad det är. Den här typen av handel innehåller många små leveranser, så varje kilometer som du kan korta väger in. Vi har 200 bilar som kör två gånger per dag, varje intjänad mil spelar roll. Att vårt lager kommer att ligga närmare city innebär dels kortare avstånd till kunder vilket är bra för ekonomi och miljö, dels att man kan ta tunnelbana vilket gör att vi kan behålla våra medarbetare”.

Ni ska inte slå ihop er med en dagligvarujätte för att rulla ut ”click & collect”, alltså upphämtning i butik?

”Om jag vore en jätte inom dagligvaruhandeln skulle jag köpa Mathem. Men för oss, om vi skulle hitta samarbetspartner, vore det bättre med annan typ av retailer som Pressbyrån eller någon inom infartsparkeringar. Samtidigt tror inte vi att ”click & collect” är framtiden. Vi ser inte att det efterfrågas av kunder, utan snarare en modell som är bra för företagen”. l