Analys Absolicon
Absolicon: Solig start på 2023
Absolicon (108,50 kr) grundades 2007 i Härnösand av Joakim Byström. Bolaget har tagit fram så kallade koncentrerade solfångare som fokuserar ljuset och kan driva industriella processer med temperaturer upp till 160°C värme och 8 bar ånga. Den tilltänkta kundgruppen är större industrier och fjärrvärmenät för städer.
Joakim Byström kommer från en entreprenörsfamilj i Härnösand. 1989 grundade pappan Bengt-Olov företaget Logosol AB som tillverkar portabla sågverk. Logosol omsätter idag 175 Mkr med försäljning i 60 länder.
Efter civilingenjörsstudier drog Joakim Byström 2002 igång ett forskningsprojekt som lade grunden till Absolicons produkter. Bolaget grundades 2007.
Joakim Byström äger aktier för 24,8 Mkr, motsvarande 6,7% av kapitalet och 29,7% av rösterna i bolaget. Han är även delägare i det familjeägda holdingbolaget Priono som har 4,2% av kapitalet samt 8,2% av rösterna i bolaget.
ABSOLICON | JANUARI 2023 |
VD: | Joakim Byström |
Styrelseordförande: | Malte Frisk |
Antal anställda: | 52 |
Nyckelpersoners ägande: | 11,1% |
Lista: | Spotlight |
Aktiekurs: | 108,50 kr |
Antal aktier ink. utspädn: | 3,33 |
Börsvärde: | 361 Mkr |
Nettokassa: | 61 Mkr |
Resultatnivå, årstakt: | Cirka -50 Mkr |
Källa: Affärsvärlden / Bolaget | Räknat på max antal aktier. |
AFV:S SYN PÅ ABSOLICON
Absolicon är ett bolag med högtflygande planer, men knapp försäljning. Även om bolaget har över 15 års historik betraktar Afv det som ett förhoppningsbolag. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.
PRODUKTEN
Absolicons har utvecklat en extra effektiv solfångare, T160. Man kommersialiserar denna innovation främst genom att erbjuda robotiserade produktionslinjer som tas fram i samarbete med ABB. Produktionslinjerna är till för massproduktion och producerar en solfångare var sjätte minut. Nedan finns en video (reklammaterial från bolaget) om detta samarbete samt Absolicons produkt.
Bolaget har 18 ramavtal med produktionspartners i olika länder. Av naturliga skäl finns en stor del i soliga Afrika, men intresset i Europa och USA ökar stadigt. Dessa lokala partners köper in produktionslinorna för att massproducera solfångare på plats och sälja vidare till kunder. I december 2022 fick Absolicon sina två första beställningar sedan en order från Kina 2017. De nya beställningarna är från det tyska Creative Power Solutions AG, ett etablerat bolag som bland annat driver ett stort kraftverk i landet, samt från det kanadensiska bolaget Phoenix Solar Thermal.
LITE OM MARKNADEN
Värme står för ungefär hälften av den globala energianvändningen. I industrisammanhang är siffran högre, runt 75%.
Solvärme står idag för drygt 1% av världens energiförbrukning. Marknaden för storskalig solvärme uppskattas av branschorganisationen IRENA till 8000 miljarder kronor i investeringar inom industrin fram till år 2050.
Idag produceras 4 TWh industriell solvärme per år vilket med ett energipris på 50 öre/kWh innebär 2 miljarder per år i värmeförsäljning. Solfångarfält har 5-6 års återbetalningstid så det innebär ca 10 miljarder kronor i installerad volym av solfångare (som installerats under ett antal år bakåt i tiden).
En produktionslina kostar ungefär 40 Mkr och tar ca 9 månader att leverera. Utöver detta utgår även (vid full produktion) licensavgifter runt 4-5 Mkr för patentanvändning. Absolicon har 64 beviljade patent och ett trettiotal patentansökningar. Kunden betalar även för materialinköp från Absolicon runt 30-60 Mkr år. Utfallet beror till viss del på resultatet av Absolicons pågående materialsatsning.
STRATEGI & UTFALL
Parallellt med produktionssamarbetena har Absolicon sedan ett par år tillbaka riktat in sig mot stora multinationella livsmedelsbolag, i synnerhet bryggerier. Inom livsmedelskedjan är både uppvärmning och kylning vanliga metoder för att förädla jordbruksprodukter. Energiförbrukningen hos en vanlig livsmedelsindustri består av 65% värme, oftast i form av uppvärmningsprocesser under 160°C. Dessutom äger livsmedelsbolagen oftast sina fabriker själva, till skillnad från textilindustrin där fabrikerna är fristående underleverantörer.
CELL VS FÅNGARE
Solceller används för att alstra elektricitet och har 18% verkningsgrad. Strömmen lagras i batterier.
Solfångare används för värme. Absolicons fångare har 76% verkningsgrad. Värmen lagras i stora ackumulatortankar.
I början av 2021 satte bolaget upp ett mål om att genomföra fem pilotinstallationer, var och en på 660 m2 solfångare, hos fem av världens största multinationella livsmedelsbolag. Installation pågår på bryggerijätten Carlsbergs fabrik i Grekland och hos Birra Peroni i Italien. Avsiktsförklaringar finns även med bryggerijätten Anheuser-Busch Inbev, den tyska livsmedelskoncernen ADM samt ett dotterbolag till Tata i Indien.
Tanken med pilotinstallationerna är delvis att livsmedelsbolagen ska använda Absolicons produkt för att producera ånga i fabrikerna, men också att skapa visningsanläggningar för andra kunder. Avsiktsförklaringarna för pilotinstallationerna är så skrivna att andra bolag är välkomna att på plats studera hur ångan från solfångarna har integrerats i de industriella processerna.
Kombinationen av energikris och företagens målsättningar om att ställa om till en grönare energiförbrukning har ökat intresset för Absolicons produkter. Två av livsmedelsbolagen med pilotinstallationer ska ha uttryckt intresse att teckna globala ramavtal med Absolicon och förhandlingarna kring dessa avtal inleddes under hösten. Utöver detta är flera partners i olika skeden av låne- och stödansökningar för att köpa produktionslinor. Exempelvis har en partner beviljats ett investeringsstöd på ca 15 Mkr som kan användas för köp av en produktionslina och väntar besked om en större ansökan.
Absolicon har även mottagit flera uppdrag gällande förstudier, som kartlägger förutsättningarna av solvärmeinstallationer vid fabriksanläggningar. Värdet för en förstudie ligger i regel inom intervallet 150 000-500 000 kr. En av de namngivna kunderna är läskjätten Pepsi, som har beställt tre förstudier i Sydafrika.
FINANSIELL UTVECKLING
Trots att Absolicon har funnits i nuvarande bolagsform i över 15 år har försäljningsframgångarna lyst med sin frånvaro. 2018 är det enda året då bolaget sålt för mer än 2,7 Mkr. Då landade årsomsättningen på 26,6 Mkr efter att bolaget sålt en produktionslina för 25 Mkr till kinesiska Heli New Energy.
Efter detta har det alltså inte sålts några fler produktionslinor, förrän de två nu i december. Under dessa fem år har bolaget fokuserat mycket på att lägga om strategin till att sälja via produktionspartners samt att nischa in sig mot livsmedelsjättar. Bolagets pengautflöde har under samma period ökat i stadig takt, delvis på grund av ökad personalstyrka och nya pilotinstallationer. Piloterna är dyra att föra upp och bolagen köper inte loss några produkter utan betalar endast för energin de använder. Exkluderat för emissionen i våras ligger Absolicons kassaflöde på rullande tolv månader på -50 Mkr, att jämföra med snittet på -18,8 Mkr de senaste fem åren.
Det är svårt att få något grepp om den underliggande lönsamheten i affären. Målet är i alla fall att två sålda produktionslinor per år ska ge ett positivt kassaflöde.
UPPSKJUTNA MÅL
Frågan är om det är nu Absolicons verkliga kommersiella genombrott sker? På ja-sidan har vi en accelererande energikris, skriande efterfrågan på grön energi samt ett välprövat och nischat produktutbud från Absolicon. Med de två produktionslinorna i orderboken ser Absolicon ut att nå 100 Mkr-målet i år. Byström säger att bolaget har kapacitet att tillverka fler linor både i år och nästkommande. Produktionslinorna är betydligt mindre resurskrävande än pilotinstallationerna.
På nej-sidan finns växande konkurrens, dyr installation och inte minst stora projektrisker. Förseningar verkar vara mer regel än undantag i branschen. Redan förra året då bolaget under våren tog in 95 Mkr i en emission fanns en målsättning om att sälja två produktionslinor och nå ett omsättningsmål om 100 Mkr. Målet flyttades dock fram till 2023 och ordrarna på de två produktionslinorna kom först i december 2022.
Även det tidigare målet om att ge ett positivt kassaflöde från försäljning av produktionslinor år 2022 justerades och årtalet plockades bort. Nu är ambitionen att “inkomsten från två sålda produktionslinorna per år inklusive material till solfångare skall ge ett positivt kassaflöde med nuvarande affärsmodell”.
AFV:S REFLEKTIONER
- Absolicon är verksamma på en växande marknad. Marknaden för storskalig solvärme uppskattas av branschorganisationen IRENA till 8000 miljarder kronor i investeringar inom industrin fram till år 2050.
- Beslutet om att nischa sig mot livsmedelsbranschen verkar klokt. Dels för att energibehovet i branschen är stort och för att bolagets teknik passar branschens behov. Enligt Joakim Byström har det senaste årets energikris ökat intresset för solenergi, men också bolagens vilja att ställa om till mer hållbara energikällor.
- Solfångare verkar vara relativt dyra och svåra att installera för kunderna. Sedan den kinesiska ordern 2017 har bolaget inte levererat några produktionslinor. Under dessa fem år har bolaget dock förfinat produkten samt ändrat kundgrupp och strategi. Idag ingår mer efterarbete och licensintäkter i försäljningarna av produktionslinorna.
- Joakim Byström säger sig se en “handfull konkurrenter” på marknaden för koncentrerade solfångare. Amerikanska Heliogen kanske är den mest kända. Hösten 2021 noterades bolaget på Nasdaq via en spac. Prislappen landade på närmare 20 miljarder kronor, motsvarande 83 gånger bolagets omsättningen för 2021. Ett riktigt bubbelpris, skulle det visa sig. Aktien har kollapsat helt det senaste året, ned drygt 90%. Liksom för Absolicon har projektförseningar och släpande vinstavräkningar också påverkat den operationella utvecklingen negativt. Nu ligger värderingen kring 12,6 gånger omsättningen.
- Byström äger 4,5% av det First North-listade Clean Industry Solution. Detta efter att Absolicon förvärvade det tyska solvärmebolaget Industrial Solar när det gick i konkurs hösten 2018. Bolaget delades ut till Absolicons aktieägare och under sommaren 2021 noterades bolaget och bytte namn. Enligt Byström är det en passiv ägarpost.
- Joakim Byström är även engagerad i Miljöpartiet. I fjol kandiderade han till riksdagen för partiets räkning. För tio år sedan representerade han MP som förtroendevald i ett kommunalt bolag, men idag är det enda uppdraget inom valberedningen för partiets klimatnätverk.
OPTIMISTISKT SCENARIO
För att en investering i Absolicon ska bli bra måste bolaget leverera de nya beställningarna som planerat. Inbetalningarna sker i olika steg vartefter produktionslinorna tar form och levereras. Bolaget har en nettokassa på 61 Mkr vilket borde räcka för kommande 12 månader. Drar leveransen ut på tiden finns det risk att bolaget behöver ta in nya pengar.
Att hitta en rättvis värdering för denna typ av bolag är inte helt lätt. Marknaden har som bekant handlat upp de mesta inom grön energi under 2022, och Absolicon är inget undantag. Nu handlas bolaget till drygt 75 gånger omsättningen på rullande tolv månader. Men föreställer vi oss ett scenario där bolaget faktiskt skulle nå omsättningsmålet på 100 Mkr får aktien en låg värdering, runt 2,8x. I ett framtida optimistiskt scenario, där ett eller flera avtal med stora multinationella livsmedelsjättar kommit igång, kanske bolaget kan omsätta runt 200 Mkr. Kanske kan marknaden betala 5 gånger omsättningen för ett sådant bolag? I ett sådant scenario får vi en kurspotential på 177%.
ABSOLICON | Idag | Tänkbart 2025 | |
Avklarad milstolpe | Fem pilotprojekt, två beställda produktionslinor | 200 Mkr | |
Kommande värdedrivare (i) | Fler produktionslinor | 2 produktionslinor sålda, avtal med bryggeri | |
Värderingsmodell (ii) | P/S 5x | ||
Resultatnivå, årstakt | Cirka -50 Mkr | 25 Mkr | |
Börsvärde, Mkr (iii) | 361 Mkr | 1000 Mkr | |
Optimistisk vinstchans (iv) | 177% |
TABELLFÖRKLARING
Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Afv:s huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.
(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.
(ii) Värderingsmodell avser börsvärde i förhållande till värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering jämfört med den uppnådda nivån av värdedrivaren. I en tänkbar framtid bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering givet att värdedrivaren utvecklats till en högre uppnådd nivå.
(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet optimistiska antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering av bolaget i en sådan framtid.
(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
SLUTSATS
Kombinationen av det accelererande intresset för gröna energikällor från stora företag samt samhällets efterfrågan på alternativa energikällor kan spela Absolicon rätt i händerna. Beställningar av två produktlinor i december bådar gott. Men det finns risk för fortsatta förseningar, och den lilla försäljningen och de röda resultatsiffrorna gör Absolicon till ett bräckligt investeringscase. Om inte allt går som planerat kan externa kapitalbehov uppstå. Vi stannar i ett neutralt råd.
SÅ SER AFFÄRSVÄRLDEN PÅ FÖRHOPPNINGSBOLAG
Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Affärsvärldens åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
- Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
- Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
- Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
- Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario. Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.
Affärsvärldens slutsats
Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Affärsvärlden sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:
1 eller 2 = Sälj
3 eller 4 = Neutral
5 eller 6 = Köp
Tio största ägare i Absolicon | Värde (Mkr) | Kapital | Röster |
Joakim Byström | 24,9 | 6,7% | 29,7% |
Avanza Pension | 19,6 | 5,2% | 2,8% |
Nordnet Pensionsförsäkring | 18,1 | 4,8% | 2,6% |
Priono Aktiebolag | 15,7 | 4,2% | 8,2% |
Fastighets AB Ponord | 13,9 | 3,7% | 10,9% |
Klas Bengtsson | 5,6 | 1,5% | 0,8% |
Tectus AB | 3,7 | 1,0% | 0,5% |
Försäkringsaktiebolaget Skandia | 3,5 | 0,9% | 0,5% |
Bo Sallmander | 2,8 | 0,8% | 0,4% |
Kjell Gustav Ragnvald Ericson | 2,5 | 0,7% | 0,4% |
Källa: Holdings |
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla analyser