Arla Plast mot börsen

Arla Plast (teckningskurs 46 kr) grundades 1969 i östgötska Borensberg av Arne Larsson, vars initialer är det som ligger till grund för bolagsnamnet. Bolaget har alltså ingenting att göra med mejeriprodukter, utan tillverkar extruderade plastskivor av tekniska plaster som säljs vidare till andra företag. Varför man gör det, och vad det är bra för, återkommer vi till senare i analysen.

Bolaget har fortfarande kvar fabrik och kontor i Borensberg, men har under 2000-talet expanderat till ytterligare två fabriker i Tjeckien. Produkterna säljs till fler än 700 kunder i ett 40-tal länder, främst i Europa. I dagsläget har koncernen 266 anställda och omsätter runt 900 Mkr.

Nu ska bolagets aktier tas upp till handel på Stockholmsbörsens småbolagslista, Nasdaq Small. Man tar inte in några nya pengar, utan det är är grundarens son tillika styrelseordföranden Kenneth Synnersten som säljer sina aktier (414 Mkr).

Erbjudandet består av en aktie som kostar 46 kr. Det ger ett börsvärde efter noteringen om 920 Mkr. 56% av erbjudandet är säkrat. Nya storägare blir investmentbolaget Svolder och Staffan Perssons investeringsbolag Nortal Investments.

LÄS MER OM ARLA PLAST OCH AKTUELLA NOTERINGAR PÅ IPO-GUIDEN

Arla Plasts plastskivor tillverkas av PC, ABS och PETG som är olika typer av tekniska plastmaterial. Plasterna används bland annat inom säkerhetsprodukter, ishockeyrinkar, pooltak och resväskor. En av fabrikerna i Tjeckien har etablerats i samarbete med en av bolagets nyckelkunder som är en stor tillverkare av resväskor.

Bolaget har haft en årlig genomsnittlig tillväxt på 4,6% de fem senaste åren, där 2020 sticker ut i statistiken. Försäljningen fick sig en rejäl skjuts av en förhöjd efterfrågan på coronarelaterade plastprodukter som visir och andra skyddsbarriärer. De totala volymerna på marknaden bedöms minska under 2021, men det totala värdet av marknaden väntas minska mindre kraftigt än volymerna då en starkare ekonomi gör att efterfrågan på dyrare produkter väntas stiga.

Målet är att över en konjunkturcykel nå en årlig organisk omsättningstillväxt om 5%. Den totala marknaden förväntas växa med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om 3,1% (i volym) mellan 2021 och 2025. För att nå över denna strukturella tillväxt är tanken att utveckla produktportföljen. Arla Plast har nyligen genomfört investeringar som sägs öka den totala produktionskapaciteten väsentligt. Man bedömer att man har 20-25% outnyttjad produktionskapacitet.

Utöver dessa interna åtgärder är planen att fortsätta den expansion man påbörjat. Nu är siktet inställt på Nord- och Sydamerika och utvalda europeiska länder. Bolaget avser dessutom att utveckla en tydligare förvärvsstrategi under 2021. Hittills har man inte förvärvat några bolag, utan fabrikerna i Tjeckien är uppstartade av Arla Plast själva. Ledningen känns dock oprövad på förvärvsfronten. VD Henrik Håkansson har tidigare varit VD på Dalkia Energy and Industrial Services AB och EBP i Olofström, men några större förvärv verkar han inte ha rott igenom.

Desto mer lovande ser det ut på lönsamhetsfronten. Den genomsnittliga justerade rörelsemarginalen har varit 9,6% de fem senaste åren, inte långt ifrån målet om en genomsnittlig dito på 10% över en konjunkturcykel. De senaste åren har den justerade rörelsemarginalen varit väl över det, i fjol var den till och med 14%.

Lönsamheten varierar med priset på bolagets viktigaste råvarukomponent, plastgranulat. Priset kan fluktuera ganska kraftigt, och beror i stor utsträckning på hur mycket plastgranulat som efterfrågas av asiatiska aktörer då de står för en stor del av den totala efterfrågan. En av bolagets största konkurrenter, SABIC, är även en stor producent av plastgranulat och Arla Plast har ingått ett avtal med SABIC om leverans av plastgranulat fram till årsskiftet.

Konkurrenssituationen är ganska svår att avläsa. Marknaden är konsoliderad och ett fåtal aktörer har betydande marknadsandelar. Ur ett förvärvande bolags perspektiv är detta ett problem, men å andra sidan bygger det höga inträdesbarriärer för eventuell ny konkurrens.

Affärsvärldens intryck är att Arla har en stark marknadsposition på den europeiska marknaden. Frågan är hur Arla Plast står sig i konkurrensen när man nu går på export. Bolaget har inga patent eller någon unik tekniklösning, men däremot långa och bra kundrelationer. Bolaget hävdar själva att de är mer konkurrenskraftiga på kvalitet och produktanpassning än i pris, vilket kan ligga till grund för behållna eller till och med höjda marginaler.

Sammanfattningsvis är Arla Plast är ett ganska osexigt case utan några riktigt övertygande tillväxtmöjligheter. Det är tyvärr ett problem. Tillväxt säljer, och risken är att Arla Plast blir förbisett av börsens CAGR-jägare.

Å andra sidan gör det också att bolaget sätts på börsen till ett lockande pris. Trots att vi räknar med en negativ tillväxt för 2021 och en normaliserad lönsamhet runt 10% verkar det finnas en del potential i aktien. I vårt huvudscenario applicerar vi en modest värderingsmultipel på EV/Ebit 11 och får då en hygglig uppsida på 30%. Det räcker för att vi ska drista oss till ett tecknaråd.