Felrekrytering i Fingerprint

När vd:n för ett börsbolag oväntat säger upp sig och byter jobb och aktien bara faller 1 procent, som är fallet i F-Secure, måste tolkningen vara att F-Secures ägare inte värderade vd Christian Fredrikson skärskilt högt.

Däremot verkar Fingerprints styrelse sätta väldigt stort värde på att få in en ny vd och göra sig av den person som blev chef för bara ett år sedan, Jörgen Lantto.

Varför vill styrelsen byta ut Lantto? Här kan man ställa sig följande hypotetiska frågor.

Är Christian Fredrikson oerhört mycket bättre än Jörgen Lantto?
Oklart. Mot det talar att Fingerprint gått som tåget medan F-Secure under Christian Fredriksons 4,5 år gått högst medelmåttigt trots att man verkar på den superspännande marknaden för datasäkerhet. Kursreaktionen i F-Secure talar också för att Fredrikson är en vanlig människa som inte kan gå på vatten eller utföra mirakel. Styrelsens motivering att det nu är dags att satsa på områden bortom smartphones är så klart bara strunt. Det var väl känt och låg i korten redan för ett år sedan när man valde Lantto som vd.

Begriper styrelsen inte värdet av kontinuitet?
Mycket möjligt. Alla som vet något om hur företag funkar vet att det är nästan omöjligt att åstadkomma stordåd om folk byts ut hela tiden. Detta är extra sant ju högre upp man kommer i en organisation. Att byta vd bör vara förenat med enormt stor vånda från en styrelse. Enda undantaget är om nuvarande vd är uppenbart kass. En fungerande och duglig vd byter man inte för att någon hört talas om att någon annan som ingen i styrelsen träffat kanske kan tänkas göra ett lite bättre jobb. Man gör inte en en organtransplantation i onödan.

Hamnade Jörgen Lantto i luven på styrelse eller huvudägare?
Kanske. Styrelsen andas noll om detta och allt talar för att den jovialiske Jörgen Lantto är lätt att samarbeta med. Huvudägaren Johan Carlström har snarast motsatt rykte så en eventuell konflikt var då sannolikt mellan Carlström och Lantto. Om det någonsin funnits någon konflikt så är det i alla fall uppenbart att Lantto drog det kortaste strået eftersom en enig styrelse gav honom sparken.

Är Jörgen Lantto inkompetent?
Inget talar för det. Om det vore sant så vilar ett tungt ansvar på styrelsen som utan tvekan gav honom jobbet som ordinarie vd för ett år sedan. Till saken hör att Lantto var internrekryterad så eventuella tillkortakommanden borde vara känd materia för styrelsen.

Har Jörgen Lantto misslyckats med det kommersiella?
Det är inget som syns utåt i så fall. Kvartalsrapporterna är superstarka och bolagets framtidsprognoser är fortsatt brutalt optimistiska.
Kanske har man misslyckats med några stora nya ordrar? En analys från Credit Suisse anger att Fingerprints konkurrent Egistech fått in en fot både hos Samsung och Xiaomi och att man har ett kostnadsförsprång.

Har Fingerprint andra problem vi inte känner till?
Omöjligt att veta. Men klart är att bolaget de senaste åren till synes trotsat många ekonomiska grundlagar. Kanske börjar partyt ta ut sin rätt? En som tröttnade snabbt var chefjuristen Henrik Sundell. Han tillträdde våren 2015. Efter cirka 12 månader på jobbet säger Henrik Sundell upp sig. Det handlar inte om att Henrik Sundell skulle vara någon hoppjerka. Hos sina tre tidigare arbetsgivare Aga, Ericsson och De Laval stannade han i snitt 7 år på varje ställe.
Det finns vissa poster på ett företag som är lite kanariefåglar i gruvan. Om dessa poster inte hålls av dugliga personer med integritet som tror på sitt bolag så är det för kloka investerare en tydlig signal att dra sig mot utgången.
Finanschef är en sådan post men även redovisningschef och chefjurist är typiska “kanariefåglar”.

Vår linje att man ska vara oerhört försiktig med Fingerprints aktie kvarstår alltså. Att Fingerprints aktie inte sjunker mer än 5 procent en dag när man både givit vd sparken och fått se prestigekunden LG välja konkurrenten Idex är i sig ett tecken på obalans.