Fördjupningsanalys Academedia

Academedias affärsmodell

Academedia bedriver verksamhet inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Bolaget äger en rad olika varumärken och kedjor så som Pysslingen Förskolor, NTI Gymnasiet, Framtidsgymnasiet, Hermods, med flera. Totalt driver Academedia över 400 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.

Intäkterna är i huvudsak baserade på den så kallade skolpengen. Under nuvarande system betalas pengar ut till skolorna baserat på antalet elever samt ett extra anslag för elever med behov av extra stöd. Skolpengen sätts i den enskilda kommunen och varierar därför i landet, men inom kommunen ska ersättningen vara lika stor för kommunala såväl som privata aktörer. När systemet fungerar kommer kommunen sätta skolpengen tillräckligt högt för att de kommunala skolverksamheterna ska gå runt, och friskolorna får då samma ersättning. Academedias affärsmodell kretsar således kring att vara lite effektivare än de kommunala verksamheterna för att på så sätt skapa ett överskott.

Effektivitetsskillnaden gentemot de kommunala skolorna uppstår enligt Academedia inom en rad olika områden. Bolaget försöker effektivisera schemaläggningen för att få ut mer av lärarna som är den absolut största kostnadsposten. Andra viktiga faktorer rör inköpsarbetet, att ha bättre planerade lokaler och fungerande ekonomistyrning. Att ha ett högt kapacitetsutnyttjande med fåtal lediga platser på skolorna är viktigt för att uppnå hög lönsamhet.

Academedias vinster borde även vara relativt stabila över tid. Intäkter och kostnader är ofta lätta att planera över tid eftersom elever typiskt sett går i samma skola under ett flera års tid. Generella kostnadsökningar, till exempel om lärarlönerna skulle stiga, borde inte heller påverka lönsamheten annat än temporärt. Ett sådant scenario skulle nämligen drabba både kommunala och privata skolor, vilket innebär att kommunen på lite sikt skulle behöva höja skolpengen. Under de senaste åren har skolpengen ökat något snabbare än inflationen och därmed täckt kostnadsökningar relativt väl.

Förändringar som däremot slår olika mot friskolor kontra kommunala skolor skulle kunna få större effekt. Krav på ökad lärartäthet är ett sådant exempel. Då Academedia i genomsnitt har lägre lärartäthet än kommunala skolor skulle ett sådant krav drabba Academedia hårdare och därmed kunna påverka marginalerna negativt.

Lönsamhetsmässigt bedöms vuxenutbildningssegmentet som den verksamhet med högst rörelsemarginaler, kanske uppåt 10-12 procent om allt går väl. Gymnasieskolor förväntas snarare prestera kring 8-9 procent, och för- och grundskola strax norr om 6 procent.

Academedias marknad

Den totala kostnaden för förskola, grundskola och gymnasieskola i Sverige uppgick 2014 till knappt 200 miljarder kronor. Storleken på marknaden utgörs i princip av skolpengen multiplicerat med antalet barn/elever. Skolpengen kan väntas öka i samma takt som inflationen medan antalet elever styrs av demografin.

I slutet av 90- och början på 2000-talet var antalet födslar lågt under ett antal år. Det har lett till vikande befolkningsunderlag i olika delar av skolväsendet under olika tidsperioder. De årskullar med färre barn som tidigare ”drabbade” grundskolan har nu växt upp och går i gymnasiet, där antalet elever har minskat stadigt. Förändringar i demografin är dock ofta lätta att se flera år i förväg. Antalet elever inskrivna i grundskola har återigen börjat öka sedan ett par år tillbaka och det kommer gynna gymnasieskolorna framöver.

Kapacitetsutnyttjandet är en viktig faktor för att uppnå god lönsamhet. När elevunderlaget sviktar blir det svårare att fylla skolorna vilket drabbar lönsamheten. I Academedia är kapacitetsutnyttjandet högt i till exempel förskolorna men lågt i gymnasieskolorna. Växande befolkning förväntas gynna båda förskolan och gymnasieskolan, men tillväxten inom gymnasieskolan kommer bli mer lönsam eftersom nya elever ryms i befintliga enheter.

Under senaste fem åren har andelen barn och elever som gått till friskolor legat stadigt. Inom förskolan hamnar cirka 20 procent av antalet barn hos privata aktörer, medan motsvarande siffra inom grundskola och gymnasieskola är knappt 15 procent respektive drygt 25 procent.

För att sticka ut konkurrensmässigt, både gentemot kommunala och privata aktörer, tillämpar Academedia lite olika strategier för förskola/grundskola och gymnasieskola. Inom förskola/grundskola har det fungerat väl med större kedjor som Pysslingen. På gymnasienivå vill eleven ofta välja något mer specifikt som passar den enskilda individen. Här äger Academedia därför en rad olika mindre varumärken med olika profil som ska passa olika elever.

Inom vuxenutbildning väntas omvärldsfaktorerna gynna Academedia. Kraftig immigration till Sverige ger ökad efterfrågan på utbildning i svenska och andra typer av vuxenutbildning. Ökad arbetslöshet har också lett till ökat behov av utbildnings och arbetsmarknadsinsatser för vuxna.

Academedias strategi och mål

Under EQT:s ägande har verksamheten expanderat kraftig. Sedan 2009/10 har omsättningen fyrfaldigats, från drygt 2,1 till 8,4 miljarder kronor. Detta har skett genom en aggressiv förvärvsstrategi där en del mindre bolag har förvärvats billigt för kanske 4-5 gånger rörelseresultatet. Dessutom har Academedia gjort ett par större strategiska förvärv till högre priser. 2014 förvärvades Espira i Norge och i februari 2016 förvärvades tyska Joki. Båda företagen driver förskoleverksamhet vilket Academedia lyfter fram som ett fokusområde. I Tyskland är tanken att använda Joki som plattform för att fortsätta växa organiskt och via förvärv.

Academedias finansiella mål är:
7-8 procents rörelsemarginal.
5-7 procents tillväxt, exklusive större förvärv.
Räntebärande nettoskuld i relation till justerad EBITDA ska i normala fall understiga 3.

Rörelsemarginalen ligger i linje med vad Academedia har presterat historiskt. Under de senaste åtta åren har bolaget presterat en rörelsemarginal på knappt 7,5 procent i genomsnitt. Tillväxtmålet ligger i linje med senaste årens organiska tillväxt (kring 7 procent) och borde inte vara orimligt att uppnå. Eventuella förvärv skulle vara en bonus men skuldsättningen kommer initialt att vara hög efter börsnoteringen och nära på tangera skuldsättningsmålet.

Utdelningarna kommer Academedia sannolikt vara försiktiga med på grund av den politiska debatten om vinstuttag i välfärden.

Börsnoteringen av Academedias aktie

• Anmälningsperiod: 3 till 13 juni.
• Pris: 40 kronor per aktie.
• Större befintliga aktieägare: EQT.
• Antal aktier innan och efter transaktionen: 85,35 miljoner.
• Antal aktier som säljs av befintliga ägare: 15,0-18,6 miljoner.
• Antal nyemitterade aktier: 8,75 miljoner. Totala antalet aktier efter transaktionen blir 94,1 miljoner.
• Ankarinvesterare: Mellby Gård, Andra AP-fonden, Lannebo Fonder, ODIN Fonder och Swedbank Robur tecknar tillsammans 14,4 miljoner aktier.
• Lock-up: cirka fem månader för säljande aktieägare. För styrelse, ledning och andra anställda gäller ett års lock-up.
• Noteras på: Nasdaq Stockholm.

De flesta i ledningen äger aktier i bolaget men det gäller inga enorma summor.