Ljusare i Torslanda och mörkt värre i Prolight

Updates är Börsplus format för korta kommentarer om en eller flera aktier.

Bättre läge i Torslanda Property

Som vi konstaterade i krönikan ”Bingo för rådgivare att singla fram nya fastighetsaktier” så är Börsplus inga stora anhängare av den nya sektorn av ”syntetiska” fastighetsbolag. Istället för entreprenörsdriv verkar dessa bolag vara framavlade av två mindre vackra skäl.

För det första att rådgivare och mäklare ska kunna lyfta rikligt med arvoden. För det andra att någon som sitter med svårsålda fastigheter ska kunna avhända sig dem till ofta mindre vetande privatinvesterare.

En av de aktier Börsplus fann minst tjusning i var Torslanda Property. Det var en kort och sanningen att säga väldigt snabbt skriven analys av Torslanda (börskurs 127 kronor den 6 mars). Sedan dess har det hänt ett par saker som fått oss på andra tankar.

1. Insikten att Torslanda inte är så dyrt som vi hävdade i förra analysen. Då utgick vi från Torslandas bokförda egna kapital vilket gav en ovanligt hög substanspremie. Hade vi istället gått på Torslandas uppgift om marknadsvärde så hade substanspremien vid analystillfället bara varit 6 procent. Inte alls billigt med tanke på avsaknaden av äkta entreprenörskap men heller inte anmärkningsvärt dyrt.
2. Aktien har fallit 15 procent.
3. Bokslutet kom in utan anmärkning och förstärkte det stabila intrycket av verksamheten. Kassaflödet är gott. Substansvärdet ökar och lånen amorteras så sakteliga. Belåningsgraden är nu endast 39 procent mätt som nettoskuld mot marknadsvärdet på fastigheten.
4. Mot bokfört eget kapital handlas Torslanda alltjämt till en hög premie (32 procent). Litar man däremot på bolagets uppgivna marknadsvärde är det istället en rabatt på hyggliga 19 procent.

Allt sammantaget väljer vi att slopa vår negativa inställning till Torslanda Property.

Mörkt värre i Prolight

Börsnoteringen av Prolight (börskurs 3,89 kronor den 6 mars) var ingen vacker historia. Utifrån Börsplus ramverk ”IPO-guide” drog Prolights notering på sig ovanligt många ”varningsflaggor”.

Det dröjde exempelvis mer än 100 dagar från sista teckningsdag tills aktien började handlas på NGM Nordic MTF i mars 2017. När Börsplus nu kikar kort på bolaget så blir den första och största frågan:

Finns det ens några riktiga nyckelpersoner här?

Vilka är de nyckelpersoner som kan förväntas göra den mycket stora arbetsinsats som krävs för att man ska vilja köpa aktier i Prolight till en värdering på 300 Mkr? Det är en helt avgörande fråga men Börsplus hittar inget betryggande svar.

Prolight verkar till att börja med inte ha några anställda förutom “Bolagsledningen” som består av två personer.

– VD Maria Holmlund som jobbar halvtid och äger 0,2 procent av bolaget.

– Teknisk chef Masoud Khayyami som har ett konsultavtal med Prolight men egentligen jobbar heltid som VD för Spectracure.

Masoud Khayyami är också grundare till Prolight och äger 3 procent av bolaget. Det låter ju bra. Men till saken hör att Khayyami äger aktier för cirka 150 Mkr i Spectracure där han ju också är anställd. Man kan fråga sig vad som prioriteras mellan å ena sidan:

1) Ett bolag där man är VD med ansvar för flera anställda och äger aktier för 150 Mkr, motsvarande 95 procent av sin portfölj, enligt ägartjänsten Holdings och:

2) ett bolag där man har 5 procent av sina pengar och bara är bunden av ett konsultavtal med oklara förpliktelser.

Styrelsen är bra på så vis att alla utom VD har ordentliga aktieinnehav i Prolight. Förutom Masoud Khayyami har vi Mats Persson, Ingemar Kihlström och Gunnar Säll med cirka 4 procents ägande vardera. Dessa har dock en tydlig finansprofil, även om Ingemar Kihlström för länge sedan (1982-1996) jobbade i läkemedelsindustrin. Man kan inte vänta sig att styrelsen gör ett operativt arbete i Prolight.

Bortsett från en vd på halvtid och minimalt med aktier och en frilansande teknikchef med 150 miljoner skäl att istället jobba med annat går det alltså inte att hitta några drivande nyckelpersoner i Prolight.

Den här dystra bilden är inte unik för Prolight. Många andra forskningsbolag har också klen arbetsstyrka. Men dessa brukar värderas till en liten bråkdel av Prolight.

Prolight hävdar naturligtvis att man har ett vetenskapligt råd samt att underleverantören The Technology Partnerchip, TTP ska stå för det mesta arbetet. TTP är dock en konsultorganisation med 400 anställda och Prolight betalar i sammanhanget inga stora pengar till TTP.

Att köpa aktier i Prolight kräver att man tror på goda chanser till ett miljardvärde framöver. Annars går det inte att försvara risknivån. Det är Börsplus fasta övertygelse att det krävs hårt arbete och entreprenörskap för att skapa miljardvärden åt aktieägarna. Vi ser nästan inget av den varan i Prolight och rådet blir att undvika aktien.