Tre paradoxer

Det är fredag och dags för en liten summering av vissa av veckans hållpunkter.

Ljuspunkten

Ljuspunkten är utan tvekan att Börsplus redaktion nu har förstärkning av Daniel Svensson, tills nu chefredaktör för tidningen Börsveckan. Jag har känt Daniel länge och i flera år har vi jobbat tillsammans på både Dagens Industri och Börsveckan. Att Daniel nu arbetar heltid för SvD Börsplus prenumeranter är ett otroligt lyft.

Kallduschen

Får vår del var det väl rapporten från Apple. Aktien reagerade surt och i vår analys i veckan pekar vi på risken att det nu följer en period av nedgraderingar av vinstestimaten. På lång sikt tror vi på aktien men det ligger nära till hands att hyvla ner vårt innehav lite i takt med att vi behöver bereda plats i Börsplus portfölj för ännu mer lovande aktier.

Paradox # 1

Jag och min podcast-kompis Jocke Bornold från Nordnet träffade det jätteintressanta spelbolaget Paradox vd Fredrik Wester. Det var verkligen något som gav mersmak inför nästa veckas prospekt och kommande börsnotering på First North. Lyssna på Sparpodden (via länken i slutet av krönikan) där vi intervjuar Fredrik Wester.

Paradox # 2

Häromveckan skrev vi en analys av AQ Group där vi pekade på att det finns risker förknippade med beroendet av de båda fantastiska grundarna PO Andersson och Claes Mellgren. En person nära bolaget gillade inte detta och anser att det är fel att säga att AQ är beroende av sina grundare eftersom vederbörande menar att grundarna byggt upp en koncern där varje dotterbolags-vd har eget resultatansvar och med en proffsig koncernledning på toppen.

Givetvis är inte AQ eller alla andra välskötta entreprenörsföretag “beroende” av sina grundare i bemärkelsen att de står på öronen annars. Däremot är det per definition så att flertalet oerhört framgångsrika bolag knappast skulle existerat utan sina grundares insatser.

Så vad händer när grundarna lämnar scenen? Svaret är att ingen vet förrän efteråt. Det är inte förrän fågelungen lämnar boet som man med säkerhet vet om den kan flyga bra, någorlunda, inte alls eller allra helst som ett flygaress.

Poängen från AQ-analysen var väl att det är skillnad på superentreprenörer (en på tusen) och allmänt duktiga anställda chefer (rätt vanligt förekommande). Särskilt för bolag utan egna patent, varumärken eller unika marknadspositioner är det stor skillnad på om man har en superentreprenör eller inte vid rodret.

Paradoxen är alltså att superentreprenörer både kan vara sitt bolags största tillgång och en latent risk. Man kan ju aldrig med säkerhet kan veta hur bra ledning och ägarstyrning funkar i nästa fas.

Paradox # 3

Detta är en variant på entreprenörsparadoxen. I en krönika om Swedbanks ägarstyrning gnällde jag på att kooperationer sällan är strikt kommersiella eller har samma eld i bakom som exempelvis de superentreprenörer som byggde upp AQ.

Även denna gång fick jag tufft mothugg från “en berörd person” som vi kan kalla Anders S. Han påpekade att både Folksam och Swedbank har utvecklats starkt under Anders Sundströms tid. Jag kan inte Folksam men han har rätt beträffande Swedbank. Det är en bank som från 2009 har spöat i princip alla konkurrenter i förbättrad effektivitet och lönsamhet.

Men att Anders Sundströms pastorat har blomstrat motsäger väl inte att man tar en extra risk som aktieägare om man investerar i ett bolag vars storägare inte håller koll på styrelse och ledning?

Ingen skugga över Anders Sundströms tid som boss för Swedbank och Folksam. Men erfarenheten visar att chansen är större att nå framgång om man investerar i bolag där vd och styrelse har starka ekonomiska incitament att skapa värden för ägarna.

Lyssna på #Sparpodden

Varje vecka är jag med i Sparpodden som ges ut av vår kommersiella partner Nordnet. Medskyldiga till Sparpodden är Nordnets Jocke Bornold och Eva Trouin och ett stående inslag är att vi försöker besvara alla bra lyssnarfrågor.

Vill du fråga något?
Mejla mig då på borsplus@svd.se