Triboron: IPO-guide till noteringen

Noteringsaktuella miljöteknikbolaget Triboron har utvecklat en teknik som minskar energiåtgången i förbränningsmotorer. Marknadspotentialen är stor och bolaget har ett par avtal på plats. Även ägarlistan är full av välkända namn. Men är det skäl nog för att teckna aktien?
Triboron: IPO-guide till noteringen - 01816f89-245d-4514-93b5-ec1dab870b6dfitcroph450q80upscaletruew800s5fa5ab8cf3a0514a8124e8e0727dca00168d37fb

Triboron International (teckningskurs 8,80 kr) har utvecklat en teknologi som minskar friktionen och därmed energiåtgången i alla typer av förbränningsmotorer.

Bolaget med bas i Saltsjö-Boo strax utanför Stockholm grundades 2013 och har i dagsläget nio anställda inklusive fem långsiktigt arbetande konsulter. Under 2018 omsatte Triboron 1 Mkr medan rörelseresultatet var −12,5 Mkr.

Den teknologi bolaget jobbar med var ursprungligen avsedd för racingbilar och extremprestanda. 2013 bildades Triboron då en grupp entreprenörer och investerare förvärvade teknologin från bolaget Tribolator som utvecklat tekniken under ett decennium. Som bolagsnamnet antyder bygger tekniken på grundämnet bor som bland annat har antibakteriella och friktionshämmande egenskaper.

Produkten är ett slags additiv som tillsätts i bränslet. Många känner säkert till andra bränsleadditiv som exempelvis Miles från Circle K (tidigare Statoil). De hävdade att bränslet räckte 2,7 procent längre relativt vanlig bensin. Enligt tv-programmet Plus test verkade det inte stämma.

Åter till Triboron, som påstår att deras teknologi kan minska bränsleförbrukningen med 3–5 procent. I äldre fordon skall minskningen kunna vara ännu större. Dessutom leder detta till mindre koldioxidutsläpp och ökad livslängd för motorn. Gällande koldioxidminskning skulle detta bara i Sverige motsvara 300 000 färre fordon om teknologin implementerades.

Den globala marknaden för additiv är stor och uppgår enligt bolagets bedömningar till 500 miljarder kronor per år. Tillväxttakten mätt i värde ökar med ungefär 8 procent årligen hävdar bolaget. Det är med andra ord inget fel på marknadspotentialen. Frågan är om bolagets teknologi är tillräckligt bra. Mer om det under avsnitt trovärdighet för produkt och strategi.

Bolaget tar in 35 Mkr för att stärka bolagets finansiella ställning och bygga upp säljorganisationen.

IPO-GUIDE Triboron International
Lista First North
Omsättning rullande tolv månader 1 Mkr
Antal anställda 9
Teckningskurs 8,80 kr
Rådgivare Eminova FK
Storlek på erbjudande 35 Mkr (varav 87% nyemission)
Börsvärde vid IPO Cirka 225 Mkr
Emissionskostnad Cirka 4 Mkr (11,5% av erbjudandet)
Säkrad andel av IPO* 74%
Investerare som ska teckna i IPO Leif GW Persson, TJ Junior AB , Pegroco Invest, Gerhard Dal, Carl-Henric Svanberg, m.fl. (74% i åtagande)
Garanter
Flaggor** Tre flaggor
Sista teckningsdag 2019-03-28
Beräknad första handelsdag 2019-04-08 (11 dagars väntetid)
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden).
** Särskild metodik. Se faktaruta nedan.
Källa: SvD Börsplus / bolaget

Tre flaggor

Börsplus IPO-guide granskar alla noteringar efter bland 24 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter drygt 130 granskade börsnoteringar är 1,7 flaggor för miljardbolag, 2,6 för småbolag och 4,2 för mikrobolag. En flagga är alltså inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.

Börsplus hittar tre flaggor i Triboron, att jämföra med 2,6 som är genomsnittet för småbolagsnoteringar.

# Rabatterad emission tätt inpå IPO

Om ett bolag gjort en nyemission väldigt kort tid inför IPO till en värdering som är rejält mycket lägre så kräver det en förklaring. Har det hänt mycket i bolaget på kort tid är man kanske inte mogen för notering? Var det en kompisemission så vill man också veta varför. En variant av kompisemission är extra förmånliga optionprogram.

I prospektet anges det att prissättningen för aktuell nyemission bland annat gjorts med utgångspunkt för en emission som gjordes i februari 2018 till kursen 8 kr. Men Triboron gjorde också en emission tre månader tidigare till kursen 2,13. Den kursen motsvarar minde än 1/4 av aktuell teckningskurs. Det har visserligen gått 15 månader sedan dess men vi anser ändå att en flagga är motiverat när priset skiljer sig så pass kraftigt.

# Säljsugen storägare i förhoppningsbolag

Bolag i tidiga skeden gör nyemission för att de behöver pengarna. Om det samtidigt finns storägare som verkar vilja sälja egna aktier i bolaget så är det en varningsflagga. (Exempelvis kort lock-up.) Dels är det lite illojalt att “konkurrera” med bolaget om aktieköparna och dels tyder det på en klen tilltro till bolagets framtid.

Thomas Lindskog (CTO och ledamot) vill sälja 44% av sitt innehav genom IPO:n. Det inger inte förtroende.

VD och CTO har därutöver ingått lock up avtal på 12 månader för resterande aktier. Dessa aktier utgör dock mindre än 4 procent av aktierna. Övriga som omfattas av lock up gör det dock bara i 6 månader vilket vi anser är för lite i ett bolag i denna fas.

# Bristfällig information

Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknas också rejält vilseledande information.

Erbjudandet omfattar både nya och befintliga aktier. Det framgår dock inte vilka som prioriteras för det fall att emissionen inte fulltecknas.

Gällande föremissionslånet på 21 MSEK framgår att hela beloppet inbetalts efter årsskiftet samtidigt som det i kommentarer till balansräkningen (med balansdag 2018-12-31) står att de kortfristiga skulderna främst ökat pga inbetalda föremissionslån. Om delar inbetalts före årsskiftet har betydelse då det påverkar exempelvis kassan i balansräkningen.

Det framgår inte om räntekostnaden för föremissionslånet på 2,1 MSEK är inkluderade i emissionskostnaderna på 4,2 MSEK.

Belopp anges bara för tre parter om sammanlagt 8 mkr av totalt 25,7 mkr som finns i teckningsförbindelser/föremissionslån.

Säljaren Talentic AB nämns åtta gånger i prospektet men bara en gång, i en fotnot, nämns det att bolaget ägs av en person som är CTO och styrelseledamot. Det ger intrycket att bolaget medvetet försökt minimera vetskapen om detta.

Börsplus syn på Triboron International

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Ledning och styrelse i Triboron kommer äga cirka 36 procent av bolaget efter noteringen. Bolagets största ägare är styrelseledamoten Christian Dahl vars ägarandel uppgår till knappt 11 procent. Olle Heigard som även han är styrelseledamot, har drygt 9 procent av aktierna i Triboron. Styrelseordförande Kent Sander har en ägarandel om knappt 9 procent. VD, Pär Krossling äger aktier för drygt 1,5 Mkr motsvarande 0,7 procent av bolaget.

Bolagets tidigare VD och CTO tillika nuvarande styrelseledamot Thomas Lindskog har innan noteringen 1,1 miljoner aktier. Lindskog avser däremot att sälja 500 000 aktier i samband med noteringen.

2. Track record nyckelpersoner

Pär Krossling tillrädde som VD i Triboron hösten 2018. Dessförinnan var han vice vd och operativ chef på bolaget. Krossling har bakgrund inom miljöteknikbranschen. Hösten 2018 meddelades att CTO, Thomas Lindskog kommer att sluta på Triboron.

Styrelseordförande Kent Sander har en rad styrelseuppdrag i andra börsbolag. Bland annat som ordförande i teknikbolaget Tobii och byggbolaget Serneke, samt styrelseledamot i IAR Systems och Edgeware.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Marknaden för bränsleadditiv är en mångmiljardmarknad. Triborons strategi är att både använda sig av partners och OEM-kunder. Därutöver är bolagets ambition även att kunna gå via direktförsäljning och därmed leverera direkt till vissa strategiska kunder.

Triboron har slutit avtal med den europeiska bränsledistributören och producenten Future Fuels. Det tioåriga avtalet uppges vara värt 40–50 Mkr per år när det är fullt implementerat. Därutöver har Triboron tecknat ett 10-årigt distributionsavtal med Future2Green. Detta avtal uppges vara värt 50–100 Mkr under hela avtalsperioden.

Trots avtalens storlek nämns Future Fuels endast på fyra ställen i prospektet. Information kring när avtalet förväntas vara fullt implementerat finns inte heller. Det samma gäller avtalet med Future2Green, de nämns totalt sex gånger i prospektet.

Båda dessa bolag är från Nederländerna och enligt vår bedömning inga giganter i branschen. På Future2Greens hemsida marknadsförs Triboron teknologin. Vi hittar däremot ingen information om Triboron på Future Fuels hemsida.

Triboron har delat in kunderna i tre grupper, nämligen drivmedelssektorn, fleet/B2B samt distribution. Exempel på kunder inom drivmedelssektorn är Future Fuels. Här handlar intäktsmodellen om licensintäkter. Det innebär konkret att kunderna mot betalning av en licensavgift får utföra egen tillverkning av Triboron för att blanda in i bränslena. Målsättning är att licensintäkterna skall utgöra 80 procent av koncernens intäkter på sikt.

Fleet/B2B kunderna består exempelvis av kommuner, landsting, taxibolag och transportbolag. Triboron tillverkar lösningen som genom externa partners säljs på flaska/dunk eller i bulk. Den långsiktiga är ambitionen att denna intäktsandel skall vara 10–15 procent. Två kundexempel är Carrier och Uppsala Kommun. Triborn uppger att Carrier har valt att ”implementera en Triborontillsats som standard i deras fordonsflotta”. Vad detta kan tänkas innebära för Triborons del i termer av intäkter framgår inte av prospektet.

Distributionsdelen omfattar mindre förpackningar via småkunder till exempelvis butiker. Här lyfter bolaget fram alternativ som private-label och co-branding. Här är ambitionen att samarbeta med olika partners. Den långsiktiga ambitionen är att 5–10 procent av intäkterna skall genereras från detta område. En kund inom detta segment är Future2Green. Triborons kunder utgörs alltså av transportmarknaden, konsumenter och olja- och gasbolag.

Den mest intressanta delen är den höglönsamma licensförsäljningen. Dock är utmaningen stor med att hitta rätt typ av kunder som verkligen tror på tekniken. Future Fuels verkar vara en bra början, då avtalet sägs vara värt upp emot 50 Mkr årligen. 2018 uppgick licensförsäljningen till 0,4 Mkr.

Ett potentiellt hot är utvecklingen av elbilar och att marknaden för fossila bränslen då minskar drastiskt. Detta hävdar bolaget inte är något problem då det säkerligen kommer att behövas olika typer av hybrider under en lång tid framöver.

Triborons finansiella målsättning är att inom fem år uppnå en årlig omsättning på 400 Mkr med en rörelsemarginal (Ebitda) överstigande 50 procent. Därefter är målsättningen att växa 20 procent årligen. Triboron har en handfull patent som skyddar teknologin.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

  • Försäljningsframgångar inom licensförsäljningen med en eller flera partners.

En av de viktigaste värdedrivarna framöver är att påvisa att Triborons befintliga avtal med Future2Green och i synnerhet licensavtalet med Future Fuels kan skalas upp och generera försäljning i enligt med de avtalsvärde som påstås.

För att vara i närheten av den finansiella målsättningen behöver bolaget få in fler kunder och partners framförallt inom licensförsäljningen.

Triboron International i ett optimistiskt scenario

Triboron Idag Tänkbart 2022
Värdedrivare (i) Nya avtal inom samtliga kundsegment. Betydande licensintäkter från flera nya partners.
Uppnådd nivå Värdedrivare Utvecklad teknologi redo för kommersialisering. Omsättning 200 Mkr
Värderingsmodell (ii) e.m P/S 5x
Resultatnivå, årstakt Cirka -15 Mkr Positivt resultat
Börsvärde, Mkr (iii) 225 Mkr 1 000
Optimistisk vinstchans (iv) 340%

Tabellförklaring

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.

(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.

(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter eventuell pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Börsplus (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Börsplus optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.

(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Optimistiskt scenario

Triborons målsättning är att vara internationellt etablerad med en omsättning på 400 Mkr och en Ebitda-marginal överstigande 50 procent inom fem år. Om bolaget skulle vara i närheten av att uppnå denna målsättning är uppsidan i aktien sannolikt betydande.

I vårt optimistiska scenario räknar vi med en försäljning om 200 Mkr år 2022. Då räknar vi att licensintäkterna står för minst 50 procent av omsättningen. En multipel om 5 gånger omsättningen ger en fin uppsida. Aktiemarknaden har de senaste åren tenderat till att betala väldigt höga multiplar för återkommande intäktsströmmar.

Pessimistiskt scenario

Som med många andra förhoppningsbolag är den framtida finansieringen ofta en fråga på agendan. Om bolagets lyckas så brukar de inte vara några större problem att attrahera nytt kapital.

Den stora risken som vi ser det är låg marknadsacceptans av teknologin och att några av bolagets befintliga avtal (Future Fuels och Future2Green) inte kommer genera några betydande intäkter. Då sätts företroendet i bolaget på spel och nedsidan är då stor.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Om Triborons teknologi fungerar som utlovat så är den intressant och kan potentiellt skapa stor samhällsnytta. Några avtal finns på plats som kan tyda på det, men så imponerande är det inte givet den skrala informationen kring dessa avtal och kunder.

Det som imponerar är alla de tunga namnen som bolaget dragit till sig i form av ägare och teckningsåtagare. På ägarsidan finns till exempel Carl-Henric Svanberg, Henry Stenson och Hans Stråberg. Kriminologen Leif GW Persson och före detta statsministern Göran Persson har tecknat aktier.

Möjligen skänker detta trovärdighet och glans nog åt aktien för att noteringen ska bli lyckad. Med ett perspektiv som är något längre än så hittar vi inte tillräckligt i Triboron för att lockas av noteringen.

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från AMF
Annons från Envar Holding AB