FI om uppdragsanalys: Intressekonflikt och reklam i gråzon

Den 30 april i fjol satte SEB en riktkurs på krisande DistIt till 10 kr per aktie, vilket motsvarade en uppsida på 150%. Deras pessimistiska scenario indikerade en uppsida på 100%. Med facit i hand har aktien istället rasat -88%. Skillnaden mellan det motiverade värdet och dagens kurs är -96%.

Carnegie satte en riktkurs på Fingerprint Cards den 20 september 2024. Det motiverade värdet låg då på 0,18–0,25 kr/aktie, motsvarande en uppsida på 80–250% från dåvarande nivå. I dag står aktien 98% lägre.

Detta är exempel på uppdragsanalyser, där bolagen själva beställer och betalar för analyser.

Stor intressekonflikt

Jonas Nyberg, senior finansinspektör på marknadsmissbruks-gruppen hos Finansinspektionen, menar att majoriteten av uppdragsanalyser presenterar en riktkurs som är långt över utfallet några månader senare.

Att analyserna tenderar att vara överdrivet positiva är enligt Nyberg inte svårt att förstå.

“Om du som analytiker får ersättning från det bolag du ska granska, så är det en av de största intressekonflikterna som finns”, säger Nyberg till Afv.

“Det är svårt att få uppdrag om du alltid sätter ‘sälj’ eller kommer med negativa riktkurser. Du förväntas nästan alltid leverera något positivt för att få fler uppdrag”, fortsätter Nyberg.

Stiger på uppdragsanalys

Artikel 20 i MAR-regelverket kräver att man redovisar intressekonflikter och är transparent med att analysen är betald.

“Om det är en skriftlig analys bör det stå med på varje sida, så att ingen kan klippa ut en sida och sprida den utan sammanhang. Just nu är det lite oklart exakt hur det ska göras”, säger Nyberg.

Trots kraven på transparens har finansinspektören noterat att aktier stiger samma dag som dessa analyser kommer ut.

“Det syns absolut, särskilt i vissa marknadsklimat. Under 2020 räckte det att bolagets namn syntes i en analys för att kursen skulle rusa. Under svalare perioder märks det inte alls. Det handlar mycket om tajming och stämning på marknaden”, säger Nyberg.

Chefen för uppdragsanalys på DNB Carnegie, Erika Langåker, menar att transparensen hos aktörerna i dagsläget inte är tillräckligt bra.

“Det har diskuterats att ha minimilängd på kontrakt, betalningsvillkor, och att förhindra engångsanalyser i samband med emissioner. Det skulle skapa mer rättvisa förutsättningar”, säger Langåker till Afv.

“Tillsynsmyndigheten också måste ta sitt ansvar”, säger hon utan att precisera ytterligare.

Gråzon

Huruvida det är bolaget eller analytikernas förväntningar som presenteras för läsaren av analysen är oklart. Jonas Nyberg beskriver detta som en gråzon, eftersom bolagen ofta kollar igenom och godkänner analysen innan den presenteras för marknaden.

“Om bolaget bara faktakollar är det en sak. Men om bolaget påverkar innehållet för att de inte tycker att det är tillräckligt positivt, så riskerar man att förlora objektiviteten. Då har det blivit bolagets förväntningar snarare än analytikerns”, menar finansinspektören.

Både DNB Carnegie och medicinteknikbolaget Paxman – som använder sig av uppdragsanalys – framhåller att den enda informationen som faktagranskas innan publicering är historiska resultat och bolagsfakta. Företagen som beställer uppdragsanalysen får varken ta del av estimat eller riktkurs innan analysen publiceras.

Bred spridning

Samtidigt finns en tydlig efterfrågan. Mindre bolag får sällan samma synlighet i medier. I takt med ökade passiva flöden av aktiehandel minskar incitamenten för större analyshus att täcka bolagen, om de inte får betalt. Där kommer uppdragsanalys in.

“Den stora fördelen är den breda spridningen, att analysen blir tillgänglig för både privata och institutionella investerare, inte bara bankens kunder. Det ökar både synligheten och transparensen, vilket är särskilt viktigt för noterade bolag”, säger Erika Langåker.

Samma bild delar Emelie Gustafsson, IR-chef på Paxman, som menar att bolaget inte fick den exponering som de förtjänade innan de tecknade uppdragsanalys.

“Med ett bra analyshus får vi en helt annan spridning på rapporterna, både nationellt och internationellt. Det märks i form av mycket mer aktivitet på marknaden och en betydligt mer aktiv investerardialog”, säger Gustafsson.

Riskerar förtroendet

Enligt Jonas Nyberg så har bolagen störst intresse av sin aktiekurs när de behöver pengar.

“Problemet uppstår när analysen blir ett sätt att göra reklam för bolaget, ofta för att man har ett behov av handel i aktien inför en nyemission eller ett förvärv. Då behövs något som säger att aktien är värd att köpa”, säger han.

På så sätt kan en betald analys vara ett sätt att väcka investerarintresse, särskilt om analysen är positiv. Här uppstår en intressekonflikt: om bolaget inte är nöjt med analysen kan det vända sig till ett annat analyshus. Det är en förklaring till de höga riktkurser som bolagen ofta får.

Även om uppdragsanalys blir ett bra sätt för bolag att förbättra sin synlighet på marknaden, finns det problematiska fall där uppdragsanalys används för att pressa upp en aktiekurs.

“En uppdragsanalys kan kortsiktigt driva upp aktiekursen, särskilt om bolaget är okänt och nästan ingen äger aktien, då ökar efterfrågan direkt. Men om analysen bygger på överdrivna antaganden som inte håller, riskerar bolaget att snabbt tappa förtroendet, särskilt om en nyemission följer tätt inpå”, menar Nyberg.

Nya regleringar

EU:s Listings Act

Kommande regelverk som väntas träda i kraft under 2026, med syftet att göra det enklare och mer attraktivt för företag att notera sig på börsen inom EU.

I regelverket görs även ändringar i MAR, bland annat införs en uppförandekod för uppdragsanalys.

Sommaren 2026 kommer nya regleringar från EU gällande transparensen på uppdragsanalyser. Nyberg menar att de nya regleringarna kommer att öka kraven på transparens hos analyshusen och att de uppdragsanalyser som inte uppfyller kraven istället kommer att klassas som marknadsföringsinnehåll.

Erika Langåker uttrycker att en ökad transparens skulle vara bättre för en pålitlig och välfungerande marknad.

Läs Mer

Åsikter till salu

Penser bommar motiverade värdet i 92% av sina uppdragsanalyser