Svaghet inom chip – risk för börsdipp

KONJUNKTUR Efterfrågan på halvledare och mikrochip brukar vara en bra konjunkturindikator. Betyder det att börsfesten är över för denna gång?

Det blev skrämselhicka på de globala börserna när Apple inledde 2019 med sin första vinstvarning på 15 år. Vd Tim Cook skyllde på en försvagad Kina-marknad och drog med sig flera asiatiska underleverantörer i börsraset. Bara några dagar senare sänkte konkurrenten Samsung sin vinstprognos för helåret 2019.

Det tog inte slut där. I januari guidade två av de största underleverantörerna i sektorn, amerikanska chiptillverkaren Nvidia och halvledarbolaget Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC), ned förväntningarna inför det nya året. Snart följde även vinstvarning från chip-jätten Intel och nederländska underleverantören ASML.

Försvagningen i komponentsektorn, som gav namn till självaste Silicon Valley, väcker gamla minnen för de som upplevde it-kraschen vid millennieskiftet. En av de första signalerna på it-bolagens problem var hålen i underleverantörernas orderböcker. Sedan dess har halvledarbolagen fått agera temperaturmätare i ekonomin.

Filip Boman, fondförvaltare på Öhman Fonder, är osäker på sektorns signalkraft.

– Det är ju någon typ av barometer i alla fall. Men i dag har halvledarsektorn har blivit något så speciellt som en cyklisk tillväxtsektor, där tillväxten är strukturell ,men användningsområdena kan vara mer eller mindre konjunkturkänsliga. Serverhallar är ju nästintill immuna mot konjunkturförändringar, medan smartphones och bilar är mer konsumentstyrda, säger han.

Även den europeiska marknaden har fått känna av det negativa sentimentet i sektorn. Svenska verkstadsbolaget Atlas Copco, vars affärsområde Vakuumteknik är exponerat mot halvledarsektorn, har i flera kvartal guidat för svaghet inom området.

I tisdags vinstvarnade tyska Infineon och österrikiska AMS, där båda hänvisade till ett dämpat makroekonomiskt momentum. I slutet av januari tvingades brittiska IQE att sänka vinstprognoserna. Förklaringen var inbromsningen i den kinesiska ekonomin.

Enligt Filip Boman är den avtagande bilförsäljningen en av anledningarna till halvledarbolagens bekymmer.

– Halvledare har blivit en allt viktigare komponent i bilproduktion och vi ser att framförallt att tyska bilindustrin, som ju säljer mycket till Kina, har varit lite på vänt.

Nedgångarna kommer dock från höga nivåer. Enligt undersökningsföretaget IC Insights ökade försäljningen av chip och halvledare med tio procent i fjol, och försäljningen av kiselkomponenterna uppgick till över en biljard. En av anledningarna till den ökade försäljningen uppges vara att flera bolag har köpt upp sig på komponenter inför ett stundande handelskrig mellan USA och Kina. Men 2019 pekar alltså i en annan riktning.

– Vinst- och försäljningsmässigt går det trögt, även om aktierna har gått bättre nu i det allmänna rallyt på börsen. Det ser mörkt ut inför första halvåret, men flera halvledarbolag räknar med att vi kommer ha sett botten till sommaren. Det verkar som investerarna har tagit fasta på det, säger Filip Boman.

Men det är än så länge bara förväntningar, tillägger han.

– Vi har ju inte fått se några stora efterfrågeförbättringar generellt. Vi (Öhman Fonder, reds anm.) tror inte på någon jättebra konjunkturutveckling i slutet av året, men i dag är det svårt att avgöra kopplingen mellan halvledarindustrin och konjunkturen.

Det eviga bekymret för halvledarbolagen är att få ned storleken på transistorerna. Utmaningen är att få så mycket kisel på så lite yta som möjligt, vilket gör produktionen dyrare och gör att priserna höjs kontinuerligt. Enligt Per Stenström, professor i datavetenskap vid Chalmers, är det just denna teknologiska barriär som satt käppar i hjulen för halvledarbolagen.

– Man har kommit till en punkt där det är betydligt dyrare att ta fram elektroniken än vad man kan höja priserna. Industrin har kommit in i en tillfällig svacka, men marginalerna kommer förbättras i takt med att teknologin utvecklas. Behovet av halvledarteknik är definitivt inte på väg ned, snarare tvärtom.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.