1/3-Fonder: 1990-talets storsäljare

Favoriterna växlar. Allemansfonder var 1980-talets sparfavorit. Efter börsraset och skattereformen 1990 var det privatobligationer som fick störst del av nysparandet. Under börsuppgången de senaste fem åren har utlandsfonder, främst Asienfonder, fått mest uppmärksamhet.

Men i skuggan av de feta rubrikerna på kvällstidningarnas löpsedlar har allt fler av Sveriges sparare de senaste åren förstått att de tjänar på riskspridning. De har insett att det bästa är att placera i både allemansfond, privatobligation och utlandsfond, antingen genom att själv spara i alla tre eller genom att placera allt i en 1/3-blandfond.

Utan att få särskilt mycket uppmärksamhet har 1/3-blandfonderna därför de senaste fyra åren vuxit från 7 till 53 miljarder kronor. Samtidigt har det totala fondsparandet bara drygt fördubblats, från 197 till 455 miljarder kronor.

Mediaskugga

Tidningarna har skrivit betydligt mer om fonder som ger hög chans/risk, som Asien- och Östeuropafonder. Men i skuggan av högriskfonderna har 1/3-fonderna vuxit till den näst största fondkategorin, bara allemansfonderna innehåller idag mer pengar.

I Affärsvärlden kallar vi dem 1/3-fonder, eftersom de placerar ungefär en tredjedel av spararnas pengar i svenska aktier, ungefär en tredjedel i räntebärande värdepapper och ungefär en tredjedel i utländska aktier. Men kärt barn har många namn, 1990-talets storsäljare kallas hos banker och försäkringsbolag både Flermarknad, Futura, Mix, Paraply, Total, Trygghet och Världen.

De sex första 1/3-fonderna startades hösten 1990, i samband med att pensionssparande via fondförsäkringar blev tillåtet. Men även vanliga fondsparare upptäckte snart fördelarna: dels en tryggare värdeutveckling än i en ren aktiefond, dels överlåter man åt förvaltaren att löpande välja och byta fördelningen mellan olika länder och branscher.

Idag är 1/3-fonder förstahandsalternativet för långsiktigt sparande hos de flesta banker och försäkringsbolag. De kunder som är ointresserade av att hoppa mellan olika fonder och inte har någon egen åsikt om vilka länder de vill placera i får därför ofta rådet att välja en 1/3-fond. Även Affärsvärlden anser att dessa fonder är ett utmärkt alternativ, särskilt när det gäller barn eller andra som troligen kommer att lämna pengarna i samma fond i 10–20 år.

Risken viktig

Men vilken 1/3-fond skall man välja? Idag finns 19 stycken att välja på och fler är troligen på väg. Bara det senaste halvåret har både Catella och Trevise startat varsin 1/3-fond.

Ett enkelt men ack så felaktigt sätt att hitta svaret är att helt enkelt studera den historiska avkastningen. Under de senaste två åren har Länsförsäkringar Kapital varit sämst med en avkastning på 17,4 procent per år medan Banco Trygghet varit bäst med 26,1 procent per år.

Fast att enbart studera avkastningen och inte ta hänsyn till skillnader i fondernas risktagande är lika dumt som att cykla utan bromsar. En rationell placerare kräver nämligen högre förväntad avkastning ju högre risktagandet är, eftersom det annars är bättre att öka sin belåning och placera mer pengar i lågriskalternativet.

Dessutom brukar bankerna hävda att fonderna inte kan jämföras eftersom deras jämförelseindex skiljer sig åt. Alla 19 placerar visserligen i både svenska aktier, utländska aktier och räntebärande, men andelen räntebärande skiljer sig åt. Den ena extremen är Nordbanken Futura och Länsförsäkringar Kapital som har riktvärdet att bara hälften av tillgångarna skall placeras i aktier, den andra extremen är Banco Trygghet och Länsförsäkringar Total som normalt har 75 respektive 85 procent aktier. Men troligen har bara ett fåtal kunder klart för sig dessa skillnader när de väljer fondförvaltare, så vare sig bankerna vill det eller inte så bildar 1/3-fonderna en grupp.

Lösningen är enkel när man inser att en ökad andel aktier ger ett ökat risktagande. Genom att justera för skillnader i risk när avkastningen jämförs blir analysen rättvis samtidigt som slutsatserna blir korrekta.

Det stora diagrammet visar det klassiska sättet att utvärdera fonder med hänsyn till deras risktagande. Varje fond placeras in baserat på sin avkastning och risk (risken mäts som andelskursens volatilitet). Fondens avkastning utöver den riskfria räntan under de senaste två åren divideras med fondens risk. Resultatet är ett nyckeltal som kallas Sharpe-kvot. Ju högre Sharpekvot, ju mer avkastning per risk har fonden givit.

Bäst de senaste två åren är med knapp marginal Trygg-Hansa Klar Placeringsfond. Även Skandiabanken, Folksam, Wasa, Nordbanken Optima, Sparbanken och Banco har lyckats bättre än Affärsvärldens 1/3-index. Men skillnaderna är som synes små.

Förlorarna är enklare att peka ut: Länsförsäkringars två fonder och Handelsbankens SBC Bo Flermarknad. SBC Bo tar visserligen 1,5 procent i extra avgift per år ur sina fonder, men det räcker inte för att förklara varför fonden har lyckats sämre än index.

Jaha, bör man alltså välja Trygg-Hansa? Nej, deras förvaltning har nyligen fusionerat med S-E-Bankens, och i samband med det har Jan Hillström tagit över som ansvarig för både Trygg-Hansas och S-E-Bankens 1/3-fonder. De historiska resultatet är därmed inte längre relevant.

Kostnadsbaserat beslut

Dessutom är som sagt skillnaden liten mellan de 1/3-fonder som lyckats bäst. Med tanke på att detta och att jämförelseperioden är kort jämfört med en spartid på tio år eller mer, så är det bättre att istället fatta beslutet baserat på fondernas kostnader. Som den lilla tabellen visar är skillnaderna här betydligt större.

Billigast är Folksam, totalkostnaderna var 1997 bara 0,81 procent av fondförmögenheten. Även Trygg-Hansas fond var kostnadseffektiv 1997, men S-E-Banken har fortfarande inte lämnat besked om Trygg-fonderna kommer att få behålla sina låga avgifter.

De dyraste fonderna har en totalkostnad kring två procent. Efter tio år innebär en extra procent i kostnader per år att en tiondel av sparkapitalet går förlorat.

Slutsatsen är att Folksam Förvaltningsfond är den bästa 1/3-fonden. Kostnaderna är bara hälften av snittet i branschen och det historiska resultatet är i nivå med de bästa konkurrenterna.

*TKA = totalkostnadsandel, alltså samtliga kostnader i fonden i procent av snittförmögenheten.