1/3-Fonder: 1990-talets storsäljare

Favoriterna växlar. Allemansfonder var 1980-talets sparfavorit.Efter börsraset och skattereformen 1990 var detprivatobligationer som fick störst del av nysparandet. Underbörsuppgången de senaste fem åren har utlandsfonder, främstAsienfonder, fått mest uppmärksamhet.

Men i skuggan av de feta rubrikerna på kvällstidningarnaslöpsedlar har allt fler av Sveriges sparare de senaste årenförstått att de tjänar på riskspridning. De har insett att detbästa är att placera i både allemansfond, privatobligation ochutlandsfond, antingen genom att själv spara i alla tre ellergenom att placera allt i en 1/3-blandfond.

Utan att få särskilt mycket uppmärksamhet har 1/3-blandfondernadärför de senaste fyra åren vuxit från 7 till 53 miljarderkronor. Samtidigt har det totala fondsparandet bara drygtfördubblats, från 197 till 455 miljarder kronor.

MEDIASKUGGATidningarna har skrivit betydligt mer om fonder som ger högchans/risk, som Asien- och Östeuropafonder. Men i skuggan avhögriskfonderna har 1/3-fonderna vuxit till den näst störstafondkategorin, bara allemansfonderna innehåller idag mer pengar.I Affärsvärlden kallar vi dem 1/3-fonder, eftersom de placerarungefär en tredjedel av spararnas pengar i svenska aktier,ungefär en tredjedel i räntebärande värdepapper och ungefär entredjedel i utländska aktier. Men kärt barn har många namn, 1990–talets storsäljare kallas hos banker och försäkringsbolag bådeFlermarknad, Futura, Mix, Paraply, Total, Trygghet ochVärlden.De sex första 1/3-fonderna startades hösten 1990, isamband med att pensionssparande via fondförsäkringar blevtillåtet. Men även vanliga fondsparare upptäckte snartfördelarna: dels en tryggare värdeutveckling än i en renaktiefond, dels överlåter man åt förvaltaren att löpande väljaoch byta fördelningen mellan olika länder och branscher.

Idag är 1/3-fonder förstahandsalternativet för långsiktigtsparande hos de flesta banker och försäkringsbolag. De kundersom är ointresserade av att hoppa mellan olika fonder och intehar någon egen åsikt om vilka länder de vill placera i fårdärför ofta rådet att välja en 1/3-fond. Även Affärsvärldenanser att dessa fonder är ett utmärkt alternativ, särskilt närdet gäller barn eller andra som troligen kommer att lämnapengarna i samma fond i 10-20 år.

RISKEN VIKTIGMen vilken 1/3-fond skall man välja? Idag finns 19 stycken attvälja på och fler är troligen på väg. Bara det senaste halvårethar både Catella och Trevise startat varsin 1/3-fond. Ett enkeltmen ack så felaktigt sätt att hitta svaret är att helt enkeltstudera den historiska avkastningen. Under de senaste två årenhar Länsförsäkringar Kapital varit sämst med en avkastning på 17,4 procent per år medan Banco Trygghet varit bäst med 26,1procent per år.

Fast att enbart studera avkastningen och inte ta hänsyn tillskillnader i fondernas risktagande är lika dumt som att cyklautan bromsar. En rationell placerare kräver nämligen högreförväntad avkastning ju högre risktagandet är, eftersom detannars är bättre att öka sin belåning och placera mer pengar ilågriskalternativet (mer om detta på sidan 87).

Dessutom brukar bankerna hävda att fonderna inte kan jämföraseftersom deras jämförelseindex skiljer sig åt. Alla 19 placerarvisserligen i både svenska aktier, utländska aktier ochräntebärande, men andelen räntebärande skiljer sig åt. Den enaextremen är Nordbanken Futura och Länsförsäkringar Kapital somhar riktvärdet att bara hälften av tillgångarna skall placeras iaktier, den andra extremen är Banco Trygghet ochLänsförsäkringar Total som normalt har 75 respektive 85 procentaktier. Men troligen har bara ett fåtal kunder klart för sigdessa skillnader när de väljer fondförvaltare, så vare sigbankerna vill det eller inte så bildar 1/3-fonderna en grupp.

Lösningen är enkel när man inser att en ökad andel aktier gerett ökat risktagande. Genom att justera för skillnader i risknär avkastningen jämförs blir analysen rättvis samtidigt somslutsatserna blir korrekta.

Det stora diagrammet visar det klassiska sättet att utvärderafonder med hänsyn till deras risktagande. Varje fond placeras inbaserat på sin avkastning och risk (risken mäts somandelskursens volatilitet, det vill säga standardavvikelse perår). Fondens avkastning utöver den riskfria räntan under desenaste två åren divideras med fondens risk. Resultatet är ettnyckeltal som kallas Sharpe-kvot. Ju högre Sharpekvot, ju meravkastning per risk har fonden givit.

Bäst de senaste två åren är med knapp marginal Trygg-Hansa KlarPlaceringsfond. Även Skandiabanken, Folksam, Wasa, NordbankenOptima, Sparbanken och Banco har lyckats bättre änAffärsvärldens 1/3-index. Men skillnaderna är som synes små.Förlorarna är enklare att peka ut: Länsförsäkringars två fonderoch Handelsbankens SBC Bo Flermarknad. SBC Bo tar visserligen 1,5 procent i extra avgift per år ur sina fonder, men det räckerinte för att förklara varför fonden har lyckats sämre än index.Jaha, bör man alltså välja Trygg-Hansa? Nej, deras förvaltninghar nyligen fusionerat med S-E-Bankens, och i samband med dethar Jan Hillström tagit över som ansvarig för både Trygg-Hansasoch S-E-Bankens 1/3-fonder. De historiska resultatet är därmedinte längre relevant.

KOSTNADSBASERAT BESLUTDessutom är som sagt skillnaden liten mellan de 1/3-fonder somlyckats bäst. Med tanke på att detta och att jämförelseperiodenär kort jämfört med en spartid på tio år eller mer, så är detbättre att istället fatta beslutet baserat på fondernaskostnader. Som den lilla tabellen visar är skillnaderna härbetydligt större.

Billigast är Folksam, totalkostnaderna var 1997 bara 0,81procent av fondförmögenheten. Även Trygg-Hansas fond varkostnadseffektiv 1997, men S-E-Banken har fortfarande intelämnat besked om Trygg-fonderna kommer att få behålla sina lågaavgifter.

De dyraste fonderna har en totalkostnad kring två procent. Eftertio år innebär en extra procent i kostnader per år att entiondel av sparkapitalet går förlorat.

Slutsatsen är att Folksam Förvaltningsfond är den bästa 1/3–fonden. Kostnaderna är bara hälften av snittet i branschen ochdet historiska resultatet är i nivå med de bästa konkurrenterna.

1/3-fond

I Affärsvärlden kallas de 1/3-fonder, eftersom de placerarungefär en tredjedel av spararnas pengar i svenska aktier,ungefär en tredjedel i räntebärande värdepapper och ungefär entredjedel i utländska aktier. Men kärt barn har många namn, 1990–talets storsäljare kallas hos banker och försäkringsbolag bådeFlermarknad, Futura, Mix, Paraply, Total, Trygghet och Världen.

Snabb tillväxt

Fondförmögenhet Start 1993 1995 19971/3-blandfond år,mån mkr mkr mkrS-E-Banken Världen 9012 1651 5221 11655Nordbanken Futura* 9108 1414 3777 10383Sparb Mix 9402 – 2996 6794Handelsb Flermarknad 9304 1105 2111 5398Nordbanken Optima* 9108 423 970 5226S-E-Banken Fund Världen* 9306 891 2438 3497Trygg Klar Placering 9101 571 1098 3255Skandiab Paraply 9012 289 963 2845Wasa Trygghet 9012 150 418 1559Länsförsäkringar Total 9011 88 278 872Folksam Förvaltning 9409 – 81 591Trevise Asset Allokation* 9711 – – 351ABB Total 9403 – 248 328Skandiab AiE Balans 9508 – 13 217Banco Trygghet 9401 – 146 210Länsförsäkringar Kapital 9011 59 85 161Handelsb SBC Bo Flerm 9312 22 40 50Wasa U-hjälp 9601 – – 49Catella Trygghet 9802 – – -Summa 6663 20883 53441 * Registrerad i LuxemburgFolksam billigast

TKA*1/3-blandfond %Handelsb Flermarknad 2,10Handelsb SBC Bo Flerm 2,09Länsförsäkringar Kapital 2,04Länsförsäkringar Total 1,98S-E-Banken Fund Världen 1,95ABB Total 1,91Wasa U-hjälp 1,89Wasa Trygghet 1,80S-E-Banken Världen 1,75Banco Trygghet 1,73Skandiabanken AiE Balans 1,52Nordbanken Futura 1,52Skandiabanken Paraply 1,49Sparbanken Mix 1,49Nordbanken Optima 1,38Trygg Klar Placering 1,29Folksam Förvaltning 0,81 * TKA = totalkostnadsandel, alltså samtliga kostnader i fonden iprocent av snittförmögenheten.