13 frågor: vd Lennart Evrell

Har botten för metallpriserna passerats?

– Vid halvårsskiftet trodde jag inte det var självklart, men i dag tror jag det. För den här gången.

Trumps valvinst har satt fart på metallpriserna. Hur ser du på det?

– Den kortsiktiga reaktionen verkar ha påverkat dollarn och många råvarupriser, och vi får ­intjäning här och nu, så kort­siktigt är det bra. Men problemet är om det leder till en anpassning av utbudet till nivåer som inte har stöd i fundamenta. Med zinken på 2 500 dollar per ton är det fort­farande inte någon riktig trigger för ny kapacitet. Men når priset upp till 3 000 dollar kommer nya gruvor att öppna och det kan leda till överproduktion.

Kopparn?

– Kopparn är tillbakapressad. Men om kopparn går upp från dagens 5 500 dollar per ton till 7 500 dollar så blir det samma sak med risk för överproduktion några år senare.

Tror du på Trump?

– Trump är inte trovärdig, nej. Analysen om varför priserna har gått upp bottnar i att Trump ­säger att han ska bygga infrastruktur, men vi tror att den egentliga ­orsaken är att det samtidigt kom positiva kinesiska tillväxtsiffror vilket är en mer fundamental ­orsak till prisuppgången.

Hur tror du Kina kommer att utvecklas?

– Kina har mer att ge, men de senaste tio åren kommer inte att upprepas.

Vilka är de viktigaste drivkrafterna framåt?

– Indien ser intressant ut och har i dag stark tillväxt, men har ännu inte kommit in i den verkliga industrialiseringsfasen. Landet har stor potential, men det kommer nog att gå långsamt.

Vilken är den viktigaste ­metallen för er efter koppar?

– Zink är lika viktig som koppar, och guld tillsammans med silver är lika viktiga som koppar eller zink. Guldet blir bara större för oss, både mätt som volym, vinst och omsättning.

Hur påverkar den allt svagare kronan er?

– Nästan allt vi säljer är i dollar. Den senast publicerade känslighetsanalysen i september visar att 10 procents uppgång i dollar gentemot kronan innebär ett förbättrat resultat med 1 360 miljoner kronor. I förhållande till våra konkurrenter är valutaförändringen nästan neutral, de allra flesta råvaruländer har valutor som är mycket svaga.

Ni hade tidigare gruvor på andra håll i världen. Kan det bli aktuellt igen?

– Vi har Tara på Irland och ­tidigare har vi haft gruvor i både Nord- och Sydamerika. Det är ingen omöjlighet att vi skulle köpa någonting utanför Norden igen.

Förvärv?

– I nuläget är vi engagerade i att omhänderta integreringen av tidigare förvärv.

Nu senast köpte ni Kevitsa i Finland. Hur gick det till?

– Jag har en lång lista med affärsmöjligheter. Just när det gäller Kevitsa hade vi knackat dörr ända sedan 2011 hos säljarna, First Quantum Minerals. Kevitsa är geologiskt den högst prioriterade platsen att vara på i Norden.

Varför gick affären genom just nu?

– Nickel har varit upp på 40 000 dollar och när vi köpte ­Kevitsa låg priset på 8 500 dollar. Det var fasansfullt lågt. När alla andra handlade gruvor för några år sedan tyckte vi att det var för dyrt och det höll vi fast vid. Vi prickade nästan botten, som det ser ut.

Du är 62 år och har haft jobbet i nio år. Tänker du dig att vara kvar efter 65 år?

– Ja, om jag får. Det är inte bara roligt. Det här är mitt drömjobb.