1990-talet: Aktier bättre än oljor

Värdet av 10.000 kronor investerat den 1 januari 1990 är i dag allt mellan noll och en miljon kronor.

Noll är värdet om pengarna placerades i aktier i något av de fastighetsbolag och finansbolag som kraschade i början av decenniet. Och det är nästan en miljon om pengarna placerades i Hennes & Mauritz eller Microsoft.

Ett aktiedecennium

1990-talet har precis som 80-talet varit ett decennium för aktier. Världsindex har stigit 197 procent och de flesta stora börserna har stigit mer. Det enda verkliga undantaget är Tokyobörsen, som blåstes upp av en gigantisk spekulationsbubbla under andra halvan av 1980-talet och som fortfarande snart tio år efter att bubblan sprack inte har återhämtat sig.

De aktiebörser som utvecklats bäst är Amsterdam, Mexico, Schweiz och New York. Där har 10.000 kronor stigit till mellan 52.000 och 67.000 kronor på lite mindre än tio år. Det motsvarar en årlig avkastning på mellan 19 och 22 procent. Inte illa.

Fast jämfört med de bästa enskilda aktierna, bleknar förstås dessa siffror. Microsoft har, räknat i svenska kronor och med ränta på ränta, givit i snitt 61 procent avkastning per år. Hennes & Mauritz ligger inte långt efter med 59 procent per år.

En aning för ljus bild av svenska börsaktier får man dock om man studerar Generalindex, som har stigit 209 procent hittills under 1990-talet. Det är nämligen ett fåtal aktier, med Hennes & Mauritz, Nokia, WM-data och Ericsson i spetsen, som hjälpt till att dra upp index.

Det har lönat sig att välja

Ja, det är faktiskt bara 23 av de 128 aktier som varit noterade på Stockholmsbörsen ända sedan januari 1990 som har överträffat Generalindex. 46 av 128 aktier har däremot tappat i värde. Dessutom tillkommer ett stort antal aktier som blev helt värdelösa under krisåren 1991 och 1992, och försvann ur index efter konkursen.

Främst är det småbolag som ofta haft en dålig värdeutveckling. En spegling av detta är att Carnegies Småbolagsindex bara har stigit 41 procent på nio och ett halvt år.

Bästa fonden

Bland aktiefonderna är bilden ljusare. Av de 170 fonder som finns noterade i Sverige ända sedan januari 1990 är det faktiskt bara fyra som har förlorat pengar (se tabellen i den tryckta tidningen, nummer 25/1999 sidan 7).

I topp ligger Föreningssparbankens Contura, som stigit 855 procent tack vare fondens inriktning på högteknologi och läkemedel. Flera USA-fonder ligger nära toppen och i botten ligger inte oväntat Japanfonderna.

Bland övriga tänkbara investeringar är det svårt att hitta något som ens är i närheten av vad aktier kan prestera.

Fast vanliga, trygga obligationer har faktiskt inte varit så dumt. OM:s obligationsindex har faktiskt överträffat Affärsvärldens generalindex något hittills under 1990-talet, plus 214 jämfört med plus 209 procent. Förklaringen är att de höga räntorna under första halvan av årtiondet, samtidigt som Stockholmsbörsen rasade med som mest 42 procent, gav obligationer ett rejält försprång.

Konstverk har i allmänhet varit en betydligt sämre investering än aktier. Branschexperter som Affärsvärlden talat med menar att priserna på konstverk strax under toppkvalitet fortfarande inte nått toppnivån för tio år sedan.

En bra mätare är priserna på en normalstor oljemålning av Bruno Liljefors med rävmotiv, som det finns gott om. De kostar idag ungefär 150.000 kronor och 1987 kostade de ungefär hälften så mycket. Men när hysterin på konstauktionerna var som störst kring årsskiftet 89/90 kunde dessa tavlor kosta 250.000 kronor eller mer.

Oljemålningarnas fall

Det är en indikation på att oljemålningar under 1990-talet fallit med ungefär 40 procent. Förhoppningsvis har de som investerat i konst även fått avkastning av njutningen att äga och betrakta sina konstverk.

Samma resonemang gäller bostadspriserna. Både villor, fritidshus och bostadsrätter har stigit i pris de senaste tio åren, men inte alls lika mycket som aktier. Men den största delen av avkastningen från en bostad är trots allt rätten att bo i den.

Något liknande gäller guld, som fallit 12 procent i värde sedan januari 1990 (se “Sälj din guldtacka”).

Övriga artiklar om sparande