30-årig obligation möjlig

Riksgälden avser att täcka en del av det ökade lånebehovet med en ny lång nominell statsobligation som sannolikt kommer att introduceras under det första kvartalet 2009. Beroende på marknadens intresse och behov kan det bli fråga om en 30-årig obligation i stället för den 20-åriga obligation som tidigare diskuterats.

Det sade Thomas Olofsson, upplåningschef vid Riksgälden vid en pressträff på torsdagen.

“Om det blir en 20-årig eller kanske en 30-årig får vi se, det beror på marknadens intresse”, sade han.

Thomas Olofsson konstaterade att en 20-årig obligation skulle passa väl in på den svenska marknaden, men Riksgälden har inte låst sig för en 20-åring, det gäller att se till marknadens intresse och behov. Han konstaterade att på internationella marknader är det snarast 30-åriga löptider som räknas som lång benchmark.

Om marknadsförutsättningarna bedöms vara de rätta räknar Riksgälden med att en stor del av årets ökade lånebehov, 65 miljarder kronor minus de 20 miljarder som finansieras med obligationsupplåning i utländsk valuta, ska kunna ske i den nya långa obligationen. Den kan då också komma att säljas vid sidan av det ordinarie auktionsschemat, och i ett sådant fall räknar inte Riksgälden med att det ordinarie auktionsschemat kommer att påverkas i någon större utsträckning.

En omfattande nyupplåning innebär också per automatik att den genomsnittliga löptiden förlängs och riskerar att överskrida löptidsmålet på 3,5 år. Det kan kompenseras med större emissioner i statsskuldsväxlar eller genom att swappa lång upplåning till kort. Ett annat alternativ är att Riksgälden ber regeringen om att få förlänga löptidsmålet.

I den reviderade lånebehovsprognosen har Riksgälden “tagit höjd” för nya finanspolitiska åtgärder om 10 miljarder kronor i år utöver de som nu har presenterats.

Däremot inkluderar prognosen inte eventuellt utnyttjande av den låneram om 100 miljarder kronor som riksdagen bemyndigat regeringen att ge till Svensk exportkredit, SEK. I den utsträckning denna låneram kommer att utnyttjas kommer lånebehovet att öka ytterligare, men det kommer sannolikt inte att påverka Riksgäldens upplåning i svenska kronor eftersom exportfinansiering sannolikt kommer att ges, och därmed också finansieras i, utländsk valuta.

Riksgälden bedömer nu att lånebehovet kommer att öka med 35 miljarder kronor i år som en direkt effekt av den sämre konjunkturutvecklingen, men lånebehovet för 2010 ökar endast med 10 miljarder kronor på grund av den sämre konjunkturutvecklingen.

Konjunktureffekten på budgetsaldot 2010, i förhållande till den tidigare prognosen, framstår som liten givet att arbetslösheten väntas fortsätta att öka kraftigt även om konjunkturen då kan komma att stabiliseras. Riksgäldens prognosuppdatering utgår från KI:s prognoser från i december, som tyder på att arbetslösheten stiger till 9,0 procent 2010, från 7,9 procent 2009, trots att BNP då väntas stiga med 1,9 procent efter en nedgång med 0,9 procent i år.

Enligt Riksgäldens beräkningar får dock konjunktureffekten inte lika stort genomslag 2010 som 2009, men man påpekar att de prognoser som presenterades på torsdagen mer är en uppdatering av den förra prognosen snarare än en ny genomarbetad prognos. En ny ordinarie prognos kommer att presenteras den 4 mars.