Affärsvärldens 15 aktiefavoriter för 2006

Så var det dags igen. Vi har räknat, funderat och analyserat. Och kommit fram till vilka 15 aktier som ska få ingå i våra viktiga portföljer, som förhoppningsvis ska slå index.

Efter ytterligare ett år med en mycket stark börs fortsätter vi att predika försiktighet. Vi har naturligtvis inte brytt oss om index, men vi har däremot valt att prioritera de branscher vi tror på, nämligen telekom, bank och it.

Men som vanligt är det stock-picking som gäller och vartenda enskilt innehav ska kunna stiga av egen kraft, i alla fall enligt vårt sätt att se.

Finns det då någon bärande tanke genom hela portföljen? Ja. Det är nästan uteslutande bolag med starka balansräkningar. Merparten av aktierna har utdelningar som slår bankräntan och hela 7 av de 15 bolagen sitter med en nettokassa. Därmed är risken att vi kan få det tufft om index – mot förmodan är bäst att tillägga – skulle stiga med 20-30 procent nästa år igen. Å andra sidan måste vi följa vår övertygelse och eftersom vi inte tror på en så stark marknad, men ändå tror på dessa 15 aktier, blir våra val fullt naturliga. Vi vill som sagt också prioritera en låg risk i kombination med en god absolut avkastning. Därmed inte sagt att vi blivit för fega – självklart siktar vi på att slå index.

Hennes & Mauritz behöver ingen närmare presentation. Det räcker med att konstatera att bolaget förenar en hög tillväxt med en attraktiv utdelning och en hyfsad värdering, och bara det är ganska ovanligt på Stockholmsbörsen. Den varma hösten och en stark dollarkurs har pressat aktien på sistone, men vi tror att bolaget går ett mycket starkt år till mötes.

Investmentbolaget Latour är ganska anonymt trots att huvudägaren heter Gustaf Douglas och att portföljen till stor del består av Assa Abloy och Securitas. Anonymiteten gör att en hel del pärlor göms undan, däribland bolagets industrirörelse som värderas väldigt lågt. En portfölj bestående av ovannämnda tillgångar och lite andra innehav som kan fås till rabatt är tillräckligt attraktivt för att locka till köp. Utdelningarna från innehaven skickas vidare till Latours aktieägare, vilket innebär att dessa får en relativt hög utdelning, eftersom marknaden handlar investmentbolaget till rabatt.

Nordea får nytt förtroende och flyttas också ner till “lågriskportföljen” från att tidigare ha legat i “medelriskportföljen”. Anledningen är ganska enkel: rörelserisken i banken känns mycket lägre nu än tidigare och vi har stort förtroende för bolagets ledning. Ett lågt p/e-tal och en hög utdelning gör att Nordea kan gå ännu ett starkt år till mötes.

Lastbilsjätten Scania har inte alls hängt med börsen – och inte heller verkstadssektorn för den delen – upp i år, trots hyggliga rapporter och en synnerligen hög utdelning (mellan 5-6 procent). Till skillnad från bolag som Atlas Copco och Sandvik är Scania Europaberoende och har därmed inte kunnat rida på den starka konjunkturen i USA och Asien eller den gigantiska efterfrågan av produkter till gruvindustrin. Men förr eller senare kommer Europa igen och framför allt tror vi att Scania kan bli en vinnare på att länderna i Östeuropa börjar köpa lastbilar. Medan de andra verkstadsföretagen inom ett år eller två förväntas möta en konjunkturnedgång (och dessutom värderas till över 15 gånger vinsten) har Scania ett par bra år framför sig. Vd Leif Östling har köpt aktier i bolaget under hela året och det gör att vi vågar göra det också. Med ett p/e-tal på 11 inför det kommande året bedömer vi risknivån i Scania som liten.

För 17:e gången i portföljens historia (detta är den 28:e portföljen) får SCA plats. Trots de senaste årens mycket stora besvikelser i form av såväl underliggande resultat som aktiekursutveckling. Men, vi är positiva till det stora besparingsprogrammet som lanserats under hösten och vi är också övertygande om att programmet är bolagets sista chans; om det inte fungerar tvingas SCA att förändra sin struktur. Och det räcker för oss. En utdelning på över 3,5 procent och ett stort skogsinnehav i botten får oss trygga, ilskan till trots.

Efter årets framgångar med Electrolux, aktien har ju stigit med närmare 50 procent, är det kanske lite riskabelt att ta med den igen; men vår tro på delningen av verksamheten är järnhård. Även om råvarupriserna slår mot resultatet, nedläggningarna av fabrikerna fortsätter i flera år framåt och en fallande dollar liksom asbestproblematiken kan få in företaget i ytterligare en negativ spiral tror vi på aktien. Balansräkningen är stark, utomhusprodukterna kommer att få ett högt värde och vitvarorna är fortfarande för lågt värderade, särskilt i ljuset av vad riskkapitalister vill betala för den. Därtill är det extra intressant att Investor ökade innehavet under hösten. Det var trots allt Investorchefen Börje Ekholms första offensiva köp i egenskap av vd.

Gambro får också nytt förtroende. Försäljningen av dialysklinikerna och den därpå stora inlösen av aktier har förvisso lyft aktien en smula, men det är ändå betydligt mindre än index. Och trots utskiftningen av kapital har bolaget en stor nettokassa, och framåt våren borde Gambro slå till med ett stort förvärv, vilket kan gynna kursen. Om inte finns risken för ett uppköp och även det borde gynna aktien. Gambros defensiva karaktär gör också bolaget till en klassisk portföljaktie.

Valet av Investor är kanske lite förvånade när flera av bolagets största tillgångar finns med i portföljerna, men det är just det som är poängen. För närvarande är vi väldigt förtjusta i Investors portfölj och därför känns det bra att kunna köpa den till en stor rabatt. Genom Investor får vi också en viss exponering mot Astra Zeneca liksom de onoterade innehaven, som står för en ganska hygglig del av bolagets portfölj. Investor blev under hösten skuldfritt vilket öppnar för intressanta händelser under 2006.

SEB får plats för första gången på mycket länge. Det beror på att vi gillar vad vi hört från nya vd:n, Annika Falkengren, och att vi tycker att exponeringen mot Tyskland liksom livmarknaden är intressant. Dessutom värderas bolaget lågt och banken kan mycket väl hamna i något slags strukturaffär. Med SEB får portföljen två bankaktier och det tycker vi är lagom med tanke på hur lågt värderad sektorn är. Därmed får gamla favoriten Handelsbanken flytta på sig. Vårt förtroende för Handelsbanken är inte lika starkt som tidigare och osäkerheten får oss att inte ta med den detta år.

Sista aktien i medelportföljen blir Securitas. Efter sju sorger och åtta bedrövelser börjar det bli dags för vd Thomas Berglund och Co att leverera. Vi räknar med att det sker och tycker inte att värderingen på cirka 14-15 gånger nästa års vinst är särskilt hög, även om den framtida tillväxten inte blir så stor som många tror.

Om inte verksamheten vänder inom kort kan Thomas Berglund få gå samma väg som Bo Dankis i Assa Abloy. Därför tror vi att han fixar det.

Vid en första anblick ser högriskportföljen väldigt riskabel ut, men tittar man närmare finner man att urvalet handlar om ganska välskötta bolag.

Addnode är något av ett konglomerat inom it och äger bland SIX, som sysslar med finansiell information. Bland ägarna finns Bonniers och Ratos. Bolaget värderas en bra bit under sin omsättning, har ett lågt p/e-tal och en stor kassa. Ett perfekt köp. Under det kommande året ska bolaget växa vidare genom förvärv.

Aspiro sitter också på en stor kassa, fast det är inte det som gör bolaget intressant, utan att det fyller mobilerna med innehåll, något som efterfrågas alltmer. Med Schibsted som ägare borde intressanta samarbeten skapas som gör att läsare från exempelvis Aftonbladet och SvD lockas in till tjänsterna.

Ericsson är kanske inte någon högriskaktie längre. Bolaget ser stabilare ut än vad det gjort på länge. Men de historiska svängningarna i omsättningen gör att vi ändå placerar aktien här. Värderingsmässigt ser den mycket billig ut. P/e-talet ligger kring 17, men räknas kassan bort är det nere på 15. Det är inte mycket för börsens största bolag, särskilt inte om man tror på att det är ett tillväxtföretag.

Novotek är också en välkänd aktie för läsare av Affärsvärlden. Bolaget är verksamt som konsult inom industriell it, automation. Den finansiella ställningen är superb med en nettokassa på nästan en tredjedel av börsvärdet. P/e-talet är hyfsat lågt och nästa år tror vi att vinsten tar fart. En hög utdelning, närmare 5 procent, begränsar risken.

Sista aktien för detta år blir Tele 2. Strategiproblem och prispress talar emot bolaget, men det sitter på stora dolda värden, vilket riskkapitalisternas färska bud på danska TDC har bevisat. Om värderingen inte vänder upp kanske bolaget går samma väg och blir uppköpt alternativt släpper sitt nordiska guldägg Comviq och satsar på Östeuropa. Aktien är inte särskilt dyr och försvarar sin plats bland de 15, efter att ha haft flera tröga år bakom sig