Aktieåterköp vid vägs ände

Fin vinstutveckling och starka kassaflöden har fått kassorna hos många börsbolag att svämma över. I stället för investeringar i verksamheten, förvärv eller regelrätta utdelningar väljer många företag att köpa tillbaka sina egna aktier.

Trenden är som starkast i USA men har slagit rot även på den här sidan Atlanten. Sverige ligger visserligen ljusår efter USA vad gäller aktieåterköp men en begynnande konjunkturavmattning med vikande lönsamhet som följd kan elda på fenomenet.

Förra året återköptes aktier för 833 miljarder dollar i USA, men räknar man in aviserade återköpsprogram stiger siffran till omkring en biljon dollar. Goldman Sachs spår att återköpen under 2018 blir 940 miljarder dollar. Det är visserligen en uppgång på 12 procent från 2018 men ökningstakten är klart lägre än den de 54 procent som noterades 2018. Samtidigt har återköpen tärt på bolagens kassor och allt fler experter spår att återköpen är nära sin kulmen.

I USA blev tillväxten i aktieåterköp extremt stark 2018 med hjälp av Donald Trumps skattesänkningar för bolag, som till stor del gick till återköp av egna aktier när amerikanska bolag kunde ta hem pengar.

Sverige kommer inte i närheten av USA, där återköpen har varit större än utdelningarna i över ett decennium. Förra året köptes det tillbaka aktier för 13,2 miljarder, en ökning med över 40 procent från året innan. Volymerna verkar hålla i sig år. För årets åtta första månader har det köpts tillbaka aktier för 7,1 miljarder på Stockholmsbörsen jämfört med 7,8 miljarder kronor samma period förra året, enligt siffror som Affärsvärlden sammanställt. Men då har till exempel inte Holmens stora återköpsprogram hunnit komma med.

Det finns alltså gott om utrymme att öka återköpen i Sverige, och den positiva reaktionen på Holmens ambition att köpa tillbaka upp till 10 procent av sina aktier kan kanske få fler att slå in på samma bana.

Några fonder med fokus på aktieåterköpande bolag finns ännu inte, men i USA finns flera börshandlade fonder som följer index över aktieåterköpande bolag, något som över tid verkar ha lönat sig.

De senaste tio åren har S&P 500 Buyback TR gett 15,1 procent per år medan det vanliga S&P 500 TR (som förstås innehåller de återköpande bolagen) har avkastat 13,23 procent per år i snitt.

Logiken bakom aktieåterköp är enkel. Det är relativt enkelt att genomföra och omfattningen är flexibel. Ledningen kan efter hand anpassa volymerna efter hur företaget, aktien och kapitalstrukturen utvecklas. Vanliga utdelningar sätts med en ganska lång framförhållning och det krävs extraordinära åtgärder för att ändra på en aviserad utdelning. Kinneviks besked nyligen att man slopar ordinarie utdelningar kan till exempel ses som en strävan efter sådan flexibilitet.

Men framför allt ökar den redovisade vinsten per aktie genom att antalet aktier blir färre. Det eldar på aktiekursen, och överlag har bolag som köpt tillbaka aktier gått bättre än börsen som helhet. Om det beror på återköpen eller att det är välmående bolag som köper tillbaka sina aktier är däremot svårare att säga.

Frågan är också hur länge man kan pumpa upp vinsterna per aktie utan en motreaktion. Under perioden 2001–2017 lyfte vinsten per aktie för amerikanska bolag med i snitt 6,9 procent per år och återköp stod bara för 0,2 procentenheter av det.

Efter det har situationen radikalt ändrat sig och återköpen har seglat upp som en huvudfaktor bakom vinstökningarna. Det andra kvartalet föll vinsten för de amerikanska bolagen med drygt 2 procent, men det maskerades med återköp. Den vinstökning på omkring 2 procent per aktie som redovisades berodde främst på ökade intäkter, och utan återköp hade vinsterna per aktie stått stilla. Många frågar sig nu hur länge återköpen kan hålla vinsterna under armarna. Återköpen är i dag den enskilt största efterfrågekraften på den amerikanska börsen, så vad händer när trenden vänder?

Jan Lindroth, redaktör, Fond & Investeringar

Stora återköpare

ABB har annonserat att en stor del av betalningen för försäljningen av sin kraftnätsdivision till Hitachi ska användas till att köpa tillbaka aktier. Det innebär 80 miljarder kronor, vilket motsvarar omkring 20 procent av ABB:s aktier.

Telia lanserade 2018 ett program över tre år för att köpa tillbaka aktier för omkring 5 miljarder kronor per år. Det gör Telia till en av de absolut största återköparna på Stockholmsbörsen.

Swedish Match har ägnat sig åt återköp av aktier sedan det blev tillåtet i Sverige för knappt 20 år sedan. Sammanlagt har bolaget minskat antalet utestående aktier med över 60 procent. Senast på stämman i våras förnyades mandatet att köpa tillbaka upp till 10 procent av aktierna under året.

Apple har stadigt tuggat i sig sina egna aktier sedan 2012. Varje kvartal har det köpts tillbaka aktier för omkring 10 miljarder dollar men sedan 2018 har takten ökat. Första halvåret i år har Apple köpt tillbaka aktier för 41 miljarder dollar, vilket mildrade den nedgång i vinsten per aktie som noterades det andra kvartalet.

P&G har aviserat att deras aktieåterköp ska öka med 60 procent i år. Förra året köpte Essitys konkurrent tillbaka aktier för 12,5 miljarder dollar vilket var mer än bolagets kassaflöde på 12,1 miljarder.

Lönsamma återköp – fram till nu

Det finns ett knippe fonder med fokus på bolag som återköper sina aktier i USA. Även om avkastningen historiskt varit bättre så är läget så här långt i år lite annorlunda.

Trim Tabs All Cap US Free-Cash-Flow ETF har till exempel ökat 19,47 procent hittills i år medan S&P 500 Total Return ökat 21,71 procent. S&P 500 Buyback Index Total Return har stigit 21,57 procent och Invesco Buyback Achievers ETF har ökat med 21,0 procent, i linje med den bredare marknaden, alltså. Värre har det gått för Ishares US Dividend and Buyback ETF som ligger efter med en ökning på 14,5 procent.

Frågan är förstås om det signalerar att återköpen nått vägs ände för att öka värdet på bolaget. En undersökning från amerikanska finansinspektionen SEC tidigare i år visade att insiders i många bolag som återköper aktier har sålt strax efter att återköps­program annonserats. Förnuftiga återköp ska egentligen bara ske om ledningen anser att aktien är undervärderad på omkring 3,5 procent. Ekonomin är dock starkt exponerad mot råvarupriser och effekter från handelskriget.