Aktieproffsen harfått köplust igen

Nu tvingas även pessimisterna konstatera att börsen har vänt på riktigt. Flera av de börsproffs som Affärsvärlden talat med befarar att en ny bubbla är på väg att byggas upp. Samtidigt har många passat på att göra nya offensiva affärer under sommaren.

Nästan på dagen tre år efter toppnoteringen i början av mars år 2000 tycks Stockholmsbörsen ha funnit fotfäste igen. De senaste fem månadernas utveckling på aktiemarknaden har varit envist positiv och sakta men säkert har börsen kämpat sig upp cirka 30 procent från årslägstanoteringen i början av mars.

Inte ens sommarens värmebölja har kunnat hejda börsens framfart och under den normalt sett sömniga börsmånaden juli skrivs uppgången till dryga sex procent.

– Börsen har varit stark under sommaren av en rad skäl. Dels har rapporterna både i USA och i Europa överlag varit bättre än väntat och det finns även en tendens till att vinstprognoserna slutat falla. Det sista kvartalet har det inte skett några nedjusteringar. Makrosignalerna har även förbättrats under sommaren, framför allt i USA, och det gör att man tror på bättre vinster framöver. Den starkare dollarn har också varit positiv för börsen, säger Carnegies analyschef Magnus Matstoms.

Även om Ericssons skugga faller betydligt tunnare över börsen i dag än den gjorde för tre år sedan så är aktien fortfarande den överlägset mest handlade och den är också den bästa temperaturmätaren. Med sin uppgång på över 150 procent har Ericsson agerat lokomotiv för resten av börsen på ett imponerande sätt under våren och sommaren.

Listan över börsens vinnaraktier är dock lång och förutom Ericsson är ABB den enda tungviktaren i sällskapet. I övrigt är det it- och bioteknikbolagen som festat som vore det 1999.

– Efter det andra kvartalet är jag lite överraskad över att det har gått så fort och även över vilken typ av aktier det är som stiger. Under det första kvartalet var det främst kvalitetsbolag som gick bra, men nu på sistone är det mycket it-bolag och på många håll har värderingarna blivit väldigt höga. Jag blir förvånad över hur mycket av bubbelmentaliteten som fortfarande finns kvar. Det trodde jag inte, säger Märtha Josefsson, tidigare investeringschef på Carlson och Skandia Fonder och numera bland annat styrelseledamot i Andra AP-fonden.

I takt med börsens återhämtning har även intresset för aktiemarknaden väckts igen. Trots semestrar och en närmast tropisk hetta hade internetmäklaren Nordnet mer att göra i juli än någon månad tidigare under året. För fjärde månaden i rad ökade privatpersonernas aktiehandel och jämfört med juli månad förra året var uppgången 10 procent.

Även statistiken över sparandet i fonder visar på ett ökat intresse för aktier. I juni rasade nettosparandet i de korta räntefonderna med 80 procent medan aktiefonderna rapporterade en nettoökning på 20 procent.

Och det är inte bara privatpersoner som vädrat morgonluft på börsen. Aktieproffsen och affärsmännen är också med och satsar. SIS listor över ägarförändringarna i börsbolagen innehåller flera kända namn som investerat tungt i sina favoritaktier.

Rune Anderssons storköp i Electrolux är ett exempel och bland privatpersonerna är de cirka 80 mkr som han under våren köpte Lux-aktier för en toppnotering. Ungefär hälften så mycket pengar köpte aktiegurun Laszlo Szombatfalvy aktier i fastighetsbolaget Castellum för. Ingvar Kamprad, Gustaf Douglas, Mohammed al-Amoudi och Johan Rapp är exempel på andra som ägnat sig åt stock-picking under våren och sommaren.

För varje köpare finns det förstås alltid en säljare och i några fall tycks aktiekändisarnas åsikter om bolagen gå vitt isär. Ett sådant fall är Ljungberggruppen där finansmannen Johan Björkman köpt 110 000 aktier samtidigt som OM:s ordförande Olof Stenhammar sålt nästan lika många.

Bengt och Petter Stillström har via bolaget Traction också varit aktiva på börsen under våren med inhopp i bolag som JC, Pergo och BTS. Bengt Stillström är dock långt ifrån lyrisk när han reflekterar över börsens framfart.

– Det har ju varit en stor uppgång och det är förvånansvärt med tanke på den konjunktur vi har. Man undrar om det är en återkomst av spekulationsekonomin som vi ser, för när vi går tillbaka till normala villkor igen är det svårt att se vad bolagen ska tjäna pengar på. Den svenska konkurrenskraften är inte så stor och jag tror att många investerare saknar insikt om vilka svårigheter som finns, säger Bengt Stillström.

Trots att Stockholmsbörsen stigit närmare 30 procent de senaste månaderna tycks de flesta vara överens om att den kan fortsätta ytterligare en bit uppåt. Magnus Matstoms säger till exempel att Carnegies beräkningar visar ett utrymme på runt 20 procents uppgång på ett års sikt. Märtha Josefsson räknar också med en fortsatt uppåtgående trend för aktiemarknaden under hösten.

– Jag tror fortfarande att börsen kommer att röra sig uppåt men i en ganska svag trend och med stor volatilitet. Det som driver börserna i dag är likviditet och som vanligt är det USA som anger takten. Federal Reserve riskerar hellre att blåsa upp en aktiebubbla än att de riskerar att återhämtningen i ekonomin kommer av sig, säger hon.

Den kraftiga tillväxten i penningmängden som sker till följd av USA:s desperata försök att få liv i sin avsvimmade ekonomi pekas ut som en av de starkaste krafterna bakom börsernas lyft och det är ett faktum som oroar många.

– När saker går upp utan att det finns företagsspecifika anledningar då är det en bubbla, som främst är orsakad av en monetär expansion i världen av sällan skådat slag. De massiva penningpolitiska stimulanserna syftar till att få optimisten in i systemet igen och kortsiktigt lyckas det nog. Därför tror jag att börsen kan fortsätta upp ändå till februari nästa år, möjligen med inslag av en tillfällig höstsvacka, säger finansmannen Sven Norfeldt.

Han varnar dock för vad som kan hända om de amerikanska konsumenterna slutar spendera och i stället börjar spara. Bortfallet av den extra skjuts som USA:s stora underskott i bytesbalansen inneburit för övriga marknader lär kännas även på aktiemarknaden, menar Sven Norfeldt.

– Nästa år kan bli riktigt marigt för börserna. Vill man vara med i bingolotto så kan man ju alltid vara det, men jag tycker inte att man ska vara rädd för att missa den uppgång som sker nu. Riskerna för bakslag är stora, säger han.Experternas aktietips

Hans Hedström, vd HQ Fonder
– Man gör klokt i att inte förvänta sig samma goda utveckling under andra halvåret som vi hade under det första. Våra favoriter är för närvarande SCA, Drott, Wihlborgs, Holmen och SHB. I samtliga fall är det lågt värderade aktier med höga direktavkastningar som har släpat efter den övriga börsen.

Sven Norfeldt, privatplacerare
– Just nu är vi stora i Broströms, Maxim, Song Networks, Nordea och Vostok Nafta. Lågt värderade företag med starka balansräkningar. Vi äger även en del utländska aktier exempelvis Versatel och Ifco.

Magnus Matstoms, analyschef Carnegie
– De sektorer som är mest intressanta ur ett värderingsperspektiv är industri- och konsumentsektorerna. It-bolagen tycker jag har stigit väl snabbt. Det finns ingen fundamental grund till deras uppgång utan den förklaras till största delen av att investerarna sökt risk.vExperternas
aktietips

_____________________

Profilerna och deras köp

Köpare
– bolag: antal aktier; aktiernas värde idag

Rune Andersson
– Electrolux; 500 000; 80 000

Zenit
– Assa Abloy; 3 500 000; 300 000
– Volvo; 1 200 000; 240 000
– Electrolux; 1 300 000; 220 000
– Securitas; 2 300 000; 200 000
– Nordea; 6 600 000; 200 000

Traction
– Pergo; 221 000; 2 200
– JC; 1 400 000; 36 400
– Proact; 1 027 000; 20 000
– Knowit; 71 000; 500

Bengt Stillström
– BTS; 81 400; 2 200

Stena
– Drott; 2 360 000; 255 000
– Ballingslöv; 191 000; 10 000

Sten K Johnson
– G&L Beijer; 60 000; 4 300

M. al-Amoudi
– Axis; 169 000; 2 000

Tedde Jeansson Sr
– Trio; 1 760 000; 2 800

Jan Carlzon
– RnB; 105 200; 1 400

Akelius Insur. Fonder
– Framfab; 1 778 000; 483
– Precise Biometrics; 206 000; 530
– Vitrolife; 22 800; 235
– Bioinvent; 29 500; 354
– Biolin; 236 000; 760
– Glocalnet; 161 000; 467

Ingvar Kamprad
– Fast Partner; 91 000; 628

Didner & Gerge
– HiQ; 767 000; 5 600
– IBS; 731 000; 4 800

Fredrik Lundberg
– Industrivärden; 500 000; 60 000

Wallenberg-stiftelser
– Investor; 3 000 000; 186 000

Johan Björkman
– Ljungberggruppen; 110 000; 8 800

Gustaf Douglas
– Sectra; 75 000; 3 500

Johan Rapp
– Viking Telecom; 79 200; 230
– B&N 34 000; 350

Sten Dybeck
– Avanza; 692 000; 10 900

Pecunia
– Bong Ljungdahl; 380 200; 11 000
– Media; 324 000; 2 800
– Brio; 60 400; 2 200

Laszlo Szombatfalvy
– Castellum; 300 000; 43 000



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.