Alla bolag vill vara ”ett” med sig själva
I finansindustrin verkar trenden ha fått bäst fäste.
När danske Christian Clausen tog över som chef för Nordea förra året förde han omgående in tre nya “värderingar”. De är (saxade från hemsidan): Positiva kundupplevelser”, “Det är människor det handlar om” samt, just det, Ett Nordeateam”.
Nordea är inte ensam bland bankerna om att vara “ett”. Annika Falkengrens SEB har länge jobbat enligt devisen “Ett SEB”. Under fliken Vision och strategi på bankens hemsida kan vi läsa att “…’Ett SEB’ skall ge kunderna tillgång till SEB:s samlade kompetens och tjänsteutbud”.
Även mäklarfirman Carnegie har drivit ett internt projekt under namnet “One Carnegie”. Mot bakgrund av den omfattning i vilken flera av bolagets anställda har jobbat åt sig själva, illustrerat i alla skandaler, kan det ha varit befogat. Frågan är hur lyckat projektet var. Den starka ställning som Carnegies norska avdelning hade i organisationen fick personalen att skoja om “One Carnegie – and Norway”, enligt SvD.
Ingenting genomförs i Sverige utan att det först har prövats ordentligt utomlands. Därför är det inte förvånande att hitta flera exempel på “ett”-trenden även i den internationella finansindustrin.
Den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers är exempelvis en bank som vill vara ett med sig själv. I den intresseanmälan som har skickats in till den svenska regeringen, för rådgivning vid utförsäljning av de statliga bolagen, har Lehman sammanfattat sin vision.
“I och med att Lehman Brothers till stor del ägs av de anställda har en unik kultur skapats – ‘One Firm’. Detta innebär korta beslutsvägar, nära samarbete och en balanserad syn på risk, vilket gör att våra klienters önskemål bemöts och behandlas på ett effektivt och korrekt sätt.”
Även europeiska investmentbanker är inne på samma linje. Schweizbaserade UBS är en av världens största banker. De har kommit fram till att dess “Business model” ska bygga på ledorden – trumvirvel – “One Firm”. Det står till och med i rubriken på sektionen för Business model: “Operating as ‘One firm'” (versalen på O:et och citationstecknen är UBS).
Även operatörsjätten Telia Sonera har jobbat på upplägget. Under visionen “ONE – One company, One way of working and One system” har Telia Sonera jobbat med att rationalisera organisationen de senaste åren, enligt Teliakonsulten Accentures hemsida.
MAN:s vd, Håkan Samuelsson, berättade nyligen i Affärsvärlden om sitt utvecklingsarbete i den tyska lastvagnstillverkaren. Enligt honom var det i MAN för många som gjorde olika saker och inte samarbetade.
– Det finns en del människor som tycker att det är bra att ha många olika verksamheter, så det alltid är någon som går bra, sade han och tillade att aktiemarknaden inte belönar en sådan struktur.
Receptet? En vision kallad “One company”.
Och det är inte bara jättar som vill vara “one”. Midcap-verkstadsbolaget Gunnebo avslutade vid årsskiftet sitt eget integrationsprogram. Namnet? Ja ni har redan gissat det, “Gunnebo One Company”.
Man kan fråga sig varför denna enormt utbredda önskan att bli “ett” infinner sig just nu. De många fusionerna som har skett bland storbolagen under de senaste decennierna är naturligtvis en förklaring. De fyra bankerna i Nordeakoncernen vill, förstår man ju, ledningen slå ihop till en. Men SEB? Är det de trilskande på mäklarfirman Enskilda som ska in i fållan?
Med tanke på den internationella utbredningen av “one”-konceptet vore det inte osannolikt att något av de globala managementkonsultbolagen låg bakom, som McKinsey, Boston Consulting eller Accenture. Bortsett från att Telia Sonera verkar ha använt de sistnämnda har Affärsvärlden inte hittat några exempel på det. Annars kanske det är någon ledarskapsguru som ligger bakom.
Vad som är mest populärt – renodling eller riskspridning – svänger ju också fram och tillbaka och vi befinner oss kanske i en period av det förstnämnda.
Men nog känns det oroande att så många bolag plötsligt har ambitionen att bli “ett företag”. Det väcker frågan: Hur såg det ut tidigare?
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.