Allt ljus på Ericsson

I morgon, torsdag, släpper Ericsson veckans viktigaste rapport. Och på fredag sätter amerikanska inköpschefer tonen för börsutvecklingen i maj.

Efter en dramatisk start, då index föll 4,8 procent under måndagen, blev facit ändå hyggligt och Affärsvärldens generalindex steg med 2,1 procent under veckan. Det var starkt med tanke på att SKF rapporterade ett vinstfall på nästan 70 procent jämfört med samma period förra året. Storbankerna Swedbank och SEB flaggade för snabbt ökande kreditförluster i Baltikum. Och Volvo redovisade sitt sämsta kvartalsresultat i modern tid med en förlust på 4,2 miljarder kronor samtidigt som orderingången rasade med 65 procent.

Men det finns också några ljusglimtar. För SKF tog marknaden fasta på signaler om att försäljningsnedgången planar ut. Bankernas intäkter visade styrka även om kreditförlusterna oroar. Swedbanks nya vd Michael Wolf tog dessutom i lite extra när det gäller reserveringar för Baltikum. SEB kryper till korset och går med i det statliga garantiprogrammet för att få tillgång till billigare upplåning framöver.

Nu klingar rapportsäsongen av, men några av börsens största bolag sätter sin prägel på utvecklingen i veckan. När denna tidning kommer ut har Handelsbanken redan redovisat sina kvartalssiffror. Vi koncentrerar oss i stället på vad som kan komma från Nordea som släpper sin rapport på morgonen i dag, onsdag.

I samband med bolagsstämman för ett par veckor sedan konstaterade Nordeas vd Christian Clausen att banken hade haft en stark inledning på året. Det bör inte ha hänt särskilt mycket sedan dess. Analytikerna förväntar sig att Nordeas rörelseresultat landar på 561 miljoner euro för första kvartalet, en bra bit ned från förra årets 885 miljoner. Storleken på kreditförlusterna är intressant, i slutet av förra året låg dessa på 52 punkter, nu ligger prognoserna i spannet 30-70 punkter, enligt SME. Med tanke på exponeringen mot Östeuropa, private equity och shipping vore det konstigt om det inte blir en dragning åt den högre delen i intervallet.

I dag släpper också Boliden sitt resultat. Efter kraftiga prisuppgångar för zink och koppar förväntar sig marknaden att Boliden visar svarta siffror. Förväntningarna spretar dock en hel del, prognoserna för resultatet före skatt ligger på som lägst 235 miljoner kronor och som högst 795 miljoner. Huvudfrågan är vad företagsledningen tror om metallpriserna framöver.

Så är det dags för veckans huvudnummer. Tidigt på valborgsmässoaftons morgon talar Ericsson om hur det har gått under årets första tre månader. Det är inte lätt att förutspå resultatet denna gång. Förväntningarna spänner över en förlust på 633 miljoner kronor till en vinst på 4,3 miljarder före skatt. Efter Sony Ericssons förlustkvartal står det klart att mobiltillverkaren sänker Ericssons resultat med nästan 2 miljarder kronor. Vi tror att det finns en chans att analytikerna har missbedömt effekten av den svaga kronan, vilket kan göra att rapporten blir en positiv överraskning.

Astra zeneca rapporterar vid lunchtid samma dag, så att mäklarna lagom hinner smälta siffrorna innan börsen stänger kl 13. Analytikerna förväntar sig en vinst före skatt på 2,5 miljarder dollar, och med tanke på att det inte brukar bli några större avvikelser hamnar fokus på vad David Brennan har att säga om produktportföljen och eventuella förvärvsplaner. Han har tidigare sagt sig vara sugen på att köpa några små europeiska läkemedelsbolag.

Veckans viktigaste makrosiffra är amerikanska inköpschefsindex, ISM, som släpps på fredag. Prognosen är att index ökar från 36,3 i mars till 38,0 i april. Det verkar hoppfullt, men då ska man ha i åtanke att en siffra över 50 indikerar ekonomiskt tillväxt och under 50 är tecken på avmattning. Med tanke på de senaste sju veckornas starka börsutveckling finns det inte utrymme för någon större besvikelse.

Den kortsiktiga börstrenden är fortfarande positiv, men det skadar inte att ta sig en funderare på om vi får en repris på den börsdramatik vi har sett i maj de senaste åren. Kanske räcker det med oro för att

svininfluensan ska sänka ekonomierna på samma sätt som fågelinfluensan gjorde för några år sedan för att sätta ny skräck i marknaden.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.