Alpviner på frammarsch

För svenska skidåkare och bergsvandrare är Savoie, området i de franska alperna mellan Genève och Grenoble, förmodligen välbekant. Men Savoie är också ett vindistrikt, även om det är ett av Frankrikes minst kända. Produktionen är väldigt liten med franska mått mätt, den sammanlagda vinodlingsarealen är under två tusen hektar.

Som alla vinälskare känner till bygger ett vins karaktär på jordmån, klimat, druvsorter och vinifiering. Alpkedjan bildades för 50–80 miljoner år sedan och resultatet i Savoie har blivit ett lapptäcke av olika jordmåner, dock med den gemensamma nämnaren att jorden ofta är kalkrik. Vinodlingarna ligger vanligtvis en bit upp på bergssluttningarna men med ett relativt varmt mikroklimat eftersom de är exponerade mot solen i syd- eller sydvästliga lägen. Det är inte ovanligt att vinodlingarna är grannar med aprikoser, fikon, oliver och mandelträd.

När det gäller druvsorterna domineras produktionen av vita viner. Det är lätt att bli förvirrad när det gäller namnen på de vita druvsorterna eftersom det är vanligt att man använder synonymer. Den vanligaste vita druvan heter jacquère med ungefär 50 procent av den odlade arealen. Det är en druva som ger friska viner med karaktär av vita blommor och mineraler. Alkoholhalten ligger ofta åt det lägre hållet, vilket gör vinet till en bra törstsläckare efter en dag i skidpisten.

En annan vanlig vit druvsort är altesse, som även går under namnet rousette de Savoie. Den ger ett fetare och mer komplext vin med djup färg och smaker av mogen stenfrukt och honung.

Mer välkänd är den vita druvsorten roussanne, som är vanlig i Rhône-regionen i Frankrike. I Savoie kallas den ibland för bergeron de chignin, och precis som i Rhône ger den aromatiska viner med hög alkoholhalt. Vinprovare brukar ofta använda stödord som gräsig, nötig, päron, aprikos, honung och mandelmassa när det gäller roussanne-viner.

Det produceras även en del röda viner i Savoie. Viktigast bland de blå sorterna är mondeuse som ger saftiga viner med plommonkaraktär. Det odlas också gamay-druvor, en sort som annars är mest känd för vinerna från Beaujolais.

De flesta vingårdar i Savoie är små familjeägda egendomar, gärna belägna i snåriga och branta områden, vilket innebär att skörden ofta måste ske för hand. Närmare 90 procent av vinerna konsumeras lokalt men i likhet med många andra vinområden runtom i världen vill produ­centerna i Savoie gärna sträva efter att leverera viner av högre kvalitet, därmed kunna ta bättre betalt och nå ut till en internationell publik. Britt Karlsson, som tillsammans med sin man Per driver vinföretaget BK Wines, hör till dem som håller ett extra öga på utvecklingen i området.

– Savoie är ett av Frankrikes minst kända vindistrikt och vinerna har alltid sålts nästan uteslutande mycket lokalt, till skidåkande turister och andra. Men nu har man ambitioner att komma ut både i resten av Frankrike och på exportmarknaden. Det har betytt en satsning på högre kvalitet, säger hon.

Det är en satsning som nu har börjat ge resultat, enligt Britt Karlsson, som tycker att vinerna är utmärkta och har mer personlighet och karaktär än tidigare.

– Man arbetar bättre i vingården, mer hållbart och ekologiskt, och man får mer balans i vinerna, säger hon.

Ett annat tecken i tiden är att den välrenommerade brittiska vinskribenten Wink Lorch i år planerar att släppa en ny bok om de franska alpnära vinområdena, vilket bör kunna ge vinbönderna i Savoie en puff framåt. Hon publicerade för några år sedan en banbrytande bok om vinområdet Jura, vilket gjorde att många nya vinkonsumenter fick upp ögonen för dess viner.

Det finns också en annan, långt större trend, som påverkar vinernas popularitet, och den hänger ihop med en hantverks­rörelse som har uppstått kring öl och en våg av mikrobryggerier. Det är samma trend som präglar den internationella restaurangscenen. Det säger Johan Larsson som är Systembolagets inköpare för Frankrike.

– Trenden med småskalighet har gett ett uppsving för mindre vindistrikt. Något som är väldigt hett just nu inom vinvärlden är exempelvis viner som odlas längs vulkanen Etna på Sicilien, och efterfrågan på viner från Savoie beror på samma trend där just småskalighet och udda druvor efterfrågas. Att vindistriktet ökat i popularitet beror på att turister påverkar viners popularitet och detta är ett område med många turister från olika delar av världen.

Udda mousserande

En specialitet för Savoie är mousserande viner som är framställda enligt en speciell metod som kallas méthode ancestrale. Enkelt uttryckt innebär det att jäsningen stoppas genom nedkylning av jäskaret och sedan startar igen när vinet tappats på flaskan och temperaturen kommit upp på normal nivå. Detta till skillnad mot champagne-metoden, som innebär att en andra jäsning skapas i flaskan genom tillsatts av druvmust och jäst.

Mousserande Crémant de Savoie är något som producenterna är mycket stolta över och som man satsar på att få ut på exportmarknaden, säger Britt Karlsson på BK Wines.

På Systembolaget finns ett vin av denna typ, Jean-Christophe Pellerin Classic Rosé, som gjorts på gamay-druvor och som har en viss sötma.