ANALYS: Telia/Telenor – Bättre sent än aldrig

Svenskar och norrmän har ingen vidare tradition av lyckadesamarbeten. Telia och Telenor bär syn för sägen. Ett försök tillsamgående har redan misslyckats, och nu görs ett nytt.Tillsammans bildar de Europas sjätte största teleoperatör meddrygt 50.000 anställda och 80 miljarder kronor i omsättning.Men de är sent ute och ett år har redan gått förlorat sedanförra försöket. Förhoppningsvis kan de två sätta nationellaintressen åt sidan den här gången.Bolagen ser framåt och har aggressiva mål med samgåendet.Näringsminister Björn Rosengren hoppas att bolaget får ett värdepå 300 miljarder kronor. Telias VD och blivande vice VD i detnya bolaget, Jan-Åke Kark, tror att 50 procent av omsättningenkommer från marknader utanför Sverige och Norge år 2005.Blivande VD Tormod Hermansen tror på en fördubblad omsättning denärmaste fem åren.

Men de utdragna förhandlingarna tyder på att det inte är enfriktionsfri process den här gången heller. Redan kretsar alluppmärksamhet kring vilket land som får vilka chefer och vilkaaffärsområden. Norska staten har också fått igenom en klausul iavtalet som garanterar statligt majoritetsägande i sexton år.Det är ingen smakstart, men annat var knappast att vänta.Privatiseringar är alltid känsliga och det blir inte bättre avatt det är de gamla brödrafolken som är inblandade. OrdförandeJan Stenberg får nytta av erfarenheten av svensk-norsk samvarofrån SAS. I första steget får svenska staten 60 procent och norska staten40 procent av aktierna i det nya bolaget. En börsnotering ärplanerad till i år eller senast nästa år. Var är ännu intebestämt. Då ska de statliga ägarna gå ned till en ägarandel påvardera 33,4 procent.

Bakgrunden till fusionen och börsnoteringen är de storaomvälvningar som sker på telemarknaden i Europa, avregleradsedan 1998. Härigenom har en jättemarknad öppnat sig. Detidigare nationella monopolen ska slåss med varandra och med enuppsjö nya uppstickare. Vad de strider om är makten över densnabbt växande marknaden för internet och mobiltelefoni.Sverige var tidigt ute med att avreglera sin telemarknad. Redani början av 1990-talet öppnades den svenska marknaden förkonkurrens. Den norska marknaden är avreglerad sedan förra året.De båda nordiska teleföretagen borde därmed vara väl förberedda.Men det statliga helägandet har verkat hämmande. Telia ochTelenor är två av de sista monopolen i Europa som privatiserasoch börsnoteras.

Ännu hårdare konkurrens

Konkurrensen kommer också att hårdna framöver. I år införs såkallad nummerportabilitet och lika tillträde. Det betyder attabonnenterna kan byta operatör utan att byta telefonnummer.Dessutom kan kunderna i förväg välja vilken teleoperatör somsamtalen ska gå genom, istället för att som idag använda prefix(exempelvis 007 för Tele2). Det kommer att skärpa konkurrensenoch troligen bidra till ytterligare prispress. Ny teknik gör attuppstickarna kan utmana med billigare infrastruktur och trimmadeorganisationer. De gamla monopolföretagen är förberedda påkonkurrensen och satsar liksom Telia/Telenor hårt pårationaliseringar och nya tillväxtområden. På de utländskamarknaderna är Telia/Telenor bara en av många utmanare.Det blir således tufft för det nya bolaget att leva upp tillförväntningarna. Redan nu känner båda parterna av konkurrensenpå hemmaplan, där utmanarna siktar in sig på de mest lönsammasegmenten av marknaden. På grund av sin storlek och dominans kande dock inte växa särskilt mycket mera hemma.

Därför måste de satsa hårt på utländsk tillväxt om de inte villdecimeras till lokala spelare. De är dessutom sent ute ochpriserna på förvärvsobjekt har stigit dramatiskt det senasteåret. Det behövs starka finansiella resurser och fortsattrationalisering för att ta igen förlorad tid. De två blirstarkare tillsammans och borde således ha bättre förutsättningaratt lyckas. Dessutom finns samordningsfördelar för utveckling avnya tjänster och investeringar.Verksamheten i det nya bolaget har naturligtvis tyngdpunkten påhemmamarknaderna. Det nya bolaget får drygt 80 procent avomsättningen i Sverige och Norge. Drygt 20 procent avomsättningen kommer från bolagens utlandssatsningar.Det är just utlandssatsningarna på tillväxtområdenamobiltelefoni och internet som ska göra bolaget till det ledandeföretaget i Europa. I dagsläget står mobiltelefonin för drygt 14procent av de båda bolagens sammanlagda omsättning. Här anser desig ha spjutspetskompetens, vilket de menar bäddar för enframgångsrik internationell expansion.De nordiska länderna har kommit långt i internetmognad ochmobilanvändande och kommer antagligen också att tidigt att tatill sig nya tjänster på dessa områden. Detta försprång ikunskap och erfarenhet ska bli nyckeln till den internationellaexpansionen. Men övriga europeiska länder hämtar snabbt in detnordiska försprånget, och mobilpenetrationen närmar sig på flerahåll i Norden.

Städning väntar

Det är en yvig organisation som bildas. Nya Telia/Telenor fårhela 14 affärsområden och verksamheter genom bolag i närmare 40länder. Det nya bolaget blir starkast i Östersjöregionen och iÖsteuropa. På de stora europeiska marknaderna är närvaronhittills mer begränsad. Sannolikt kommer bolaget att städa i sinorganisation och koncentrera sig på ett mindre antalkärnmarknader. En viss omstrukturering blir nödvändig av konkurrensskäl.Bland annat kommer Telia sannolikt att få göra sig av med sinGSM-licens i Norge, liksom att Telenors engagemang i alliansenTelenordia (ett samarbete mellan Telenor, Tele Danmark och BT)avvecklas. Men den internationella överlappningen är ändårelativt liten och de utländska satsningarna kompletterarvarandra ganska väl. Enligt Jan-Åke Kark ska femtio procent avomsättningen komma från utländska marknader. Tormod Hermansen räknar medatt bolaget fördubblar omsättningen de närmaste fem åren. Detinnebär att bolaget ska omsätta drygt 160 miljarder, varav 80miljarder ska komma från utländska marknader. Det innebär attbolaget räknar med fortsatt tillväxt på hemmaplan, men inte itakt med marknaden. Utomlands måste tillväxten ligga på närmare40 procent årligen för att nå upp till målet.

Det är betydligt snabbare än marknaden, men det är inte heltosannolikt att det lyckas. Enligt prognosorganet Eito växer denvästeuropeiska marknaden för teletjänster med 6,4 procent under1999. Mobiltelefoni och internet växer snabbare, med 13,6respektive 10,2 procent. Den nya ledningen för Telia/Telenor harklart deklarerat att utländska förvärv blir en viktig del avstrategin.Fler fusioner och samarbeten kommer troligen att bli aktuellaframöver och Telia/Telenor är en bra start, även om det tog tidför ägarna att komma till skott. Men bättre sent än aldrig.Avtalet mellan de statliga ägarna är klart, men flera frågorhänger fortfarande i luften. Ägarna har bollat över någrakänsliga frågor till ledningen. Bland annat har bolaget ännuinte fått något namn. Lokaliseringen av tillväxtområdenamobiltelefoni och internet är inte heller avgjord. De närmasteveckorna ska svenska riksdagen och norska stortinget taställning till affären, liksom EU.

Telia/Telenor

Verksamhet: Teleoperatör

VD Tormod HermansenSO Jan StenbergOmsättning 81354 mkrAntal anställda 51000Störste ägare Svenska staten 60 %Norska staten 40 % Telia/mrd Telia Telenor TelenorOmsättning 51,3 30,1 81,4Vinst 1,9 2,7 4,5Vinstmarg, % 3,6 8,8 5,5# Exkl. reavinster

Det hänger på värderingen

Ett högt börsvärde är A och O för Telia/Telenor.

Värdet på Telia har stigit rejält sedan affären mellan Telia ochTelenor var på tapeten förra gången. Då, för drygt ett år sedan,värderade investmentbanken Carnegie Telia till mellan 45 och 50miljarder kronor. I dag är värdet sannolikt mer än det dubbla,men uppgången är inget som ägarna har någon del i. Derasdröjsmål med att privatisera bolagen har snarare sänkt värdet påbolaget. I stället är det uppvärderingen av telesektorn i Europasom ligger bakom uppgången.Hur mycket det nya bolaget verkligen är värt vet vi naturligtvisinte förrän det hamnar på börsen i år eller nästa. Menvärderingen blir sannolikt en viktig framgångsfaktor. En högvärdering är en konkurrensfördel, eftersom det gör det lättareatt växa via förvärv. Näringsminister Rosengren har uttalatförhoppningar om ett värde på drygt 300 miljarder kronor för detsammanslagna Telia/Telenor.

Företagsköp måste till

Och förvärv kommer att behövas om Telia ska nå sina mål.Ambitionen är att snabbt öka omsättningen utomlands. Enligt dennya ledningen ska hälften av omsättningen finnas utomlands redanom fem år. I dag finns knappt 20 procent av verksamheten utanförSverige och Norge. Ska bolaget klara det måste omsättningenutomlands växa med närmare 40 procent per år. Det går inte utanförvärv. Därför är ägarnas agerande olyckligt. Inte nog med attutförsäljningarna tagit lång tid. Nationella intressen har redanfått styra i förhandlingarna mellan ägarna och i det slutgiltigaavtalet. Norrmännen har bland annat fått igenom att bolagetgaranterat ska kvarstå i statlig majoritetsägo i sexton år. Ensådan garanti hotar att sänka värdet och därmedkonkurrensmöjligheterna för bolaget redan från starten.Den nya koncernen är inte heller något under av effektivitet.Sett till omsättningen per anställd hamnar bolaget först pååttonde plats av de stora europeiska telebolagen. I toppenligger holländska KPN och Tele Danmark. Faktum är att endast deanställda på BT om har lägre omsättning per huvud änTelia/Telenor. Telia och Telenor räknar dock med att fusionenleder till att personalstyrkan kan minskas med mellan 1.500 och4.000 personer de närmaste åren, vilket putsar siffrorna något.Inte heller lönsamhetsmässigt ligger det nya bolaget i toppen.Telias resultat 1998 landade på hela 6,8 miljarder kronor, men idetta ingår reavinster från försäljningen av innehavet iitalienska Omnitel på 3,3 miljarder kronor ochfastighetsförsäljningar på 1,9 miljarder kronor. Rensat fördessa är resultatet mer blygsamma 1,9 miljarder.

Tillsammans tjänade de två drygt 4,5 miljarder svenska kronor.Det ger en marginal på 6,2 procent. Men resultatet får ändåanses vara av underordnad betydelse. Dels innehåller många avkonkurrenternas resultat också extraordinära poster. Dels berorresultatet i stor grad av hur stora satsningar på ny teknik ochnya marknader som görs.Troligen kommer Telia/Telenor att värderas i förhållande tillsina redan börsnoterade europeiska konkurrenter. Ett värde på300 miljarder kronor skulle innebära att Telia/Telenorvärderades betydligt högre än övriga gamla monopolföretag,vilket sätt man än väljer att räkna på.Det som skulle tala för detta värde är att bolaget räknar medatt växa betydligt snabbare än marknaden och konkurrenterna. Mendet är tveksamt om marknaden kommer att inteckna dessa prognoserfrån starten. Affärsvärlden bedömer att ett värde runt 200miljarder kommer närmare sanningen, förutsatt att fusionen löpersmärtfritt. Men det kan ändras snabbt. Telekommarknaden står inför enomvälvning och sannolikt en omstrukturering. Det brukar varapositivt för värderingarna. Så har det varit hittills blandteleoperatörerna, och få förvaltare kommer att våga stå utanföroch titta på när branschen omstruktureras. Stora tillväxtföretagväxer inte heller på träd. Det talar för en bra värdering påTelia/Telenor när det väl hamnar på börsen.

Vad ska vi heta?

Parterna har ännu inte kommit överens om något namn. Menuppdraget att hitta på ett namn och en grafisk identitet hargått till reklamföretaget Interbrand Newell & Sorell. Troligenfår bolaget ett internationellt klingande namn, eftersom deutländska ambitionerna är höga. Alternativen är antagligen någonsammanslagning av parternas namn eller något helt nytt.Affärsvärlden förordar det förstnämnda alternativet och harföljande förslag:

– Teleunion- Telianor- Telinor- Telenord- Telescandic

Ett perfekt namn hade varit Nortel, men det är tyvärr upptagetsom kortnamn på den kanadensiska telejätten Northern Telecom. Ensnabbenkät på redaktionen gav ett överväldigande bifall förTelianor. Det som talar mot en så pass enkel lösning är väl attreklambyrån måste motivera sitt arvode för uppdraget. Telianorär knappast tillräckligt kreativt, men det är ändå det namn sombolaget redan fått i folkmun.

Fem frågor till vd: En del att ta igen

Intervju med Tormod Hermansen, blivande VD i Telia/Telenor.

Vad kan Telia/Telenor göra tillsammans som de två företagen intekan göra på egen hand?

Tillsammans får vi en starkare position för fortsatt expansion.Det beror delvis på de olika strategier för utlandssatsningarnasom Telia och Telenor har haft. Vi får en mer komplett ochstarkare kompetens och ökad kapitalstyrka.

Inom vilka områden finns de största synergieffekterna?

De ligger först och främst inom kostnader för system- ochtjänsteutveckling. Utveckling och övergången till nya tjänsteroch plattformar kan ske på ett mer kostnadseffektivt sätt närman har en större volym i ryggen. Samtidigt blir grunden för deninternationella expansionen bättre. Vi kan ta större och tyngreandelar i utländska projekt och kosta på oss lite större riskeri satsningarna som inte mindre företag kan göra.

Vad innebär det att affären fördröjdes ett år?

Det innebär att vissa möjligheter gått förlorade, men vi serframåt. Konsekvenserna av fördröjningen är omöjliga att bedöma idag, men jag tror inte att något är förlorat för alltid. Men vihade varit i en mer offensiv position om förra försöket hadelyckats och vi nu var inne på andra året.

Hur ser din vision ut för Telia/Telenor om fem år?

Vi ska vara det ledande företaget teknologiskt, kompetensmässigtoch affärsmässigt, men inte nödvändigtvis det största. Manbeh��ver inte vara störst för att vara ledande, men vi vill bliväsentligt större än idag. Tillväxten kommer dels av en starktillväxt i marknaden, men också som ett resultat av förvärv.Bolaget bör växa med minst 10 procent per år eller närmare enfördubbling inom fem år. Hälften av bolagets omsättning ska dåvara utanför hemmamarknaderna, mot drygt 20 procent idag.

Vilken typ av förvärv är aktuella?

Det är naturligtvis den typ av företag som är av sådan storlekoch positionering att de är realistiska och intressanta för oss.Det kan vara inom exempelvis mobilverksamhet,satellitverksamhet, katalogverksamhet eller systemintegrationmed mera. Det är en affärsmässig bedömning som får visa sigallteftersom, men förvärven kommer främst ske internationellt,inte så mycket i Norden.