ANALYS: VATTENFALL – Ett kraftfullt redskap

Fundamental osäkerhet råder kring Vattenfalls roll närkärnkraften skall börja avvecklas. I regeringensenergiproposition sägs att företaget är en viktig resurs iomställningsarbetet. Vad det innebär konkret är den ingen somvet, allra minst företagsledningen på Vattenfall. Ledningen hartagit fasta på att regeringen samtidigt klargjort att Vattenfalläven fortsättningsvis skall agera på ett affärsmässigt sätt.Första reaktorn i Barsebäck skall stängas 1 juni 1998, enligttrepartiöverenskommelsen i februari mellan socialdemokraterna,centern och vänstern. Den andra reaktorn är planerad att tas urdrift före 1 juli 2001, men villkoret är att bortfallet avelproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktionoch minskad användning av el. Den stängningen är alltsåfortfarande en öppen fråga.

I dag talar det mesta för att den första reaktorn stängs nästaår. Både statsminister Göran Persson och näringsminister AndersSundström uttalar sig alltmer kritiskt om kärnkraften ochbetonar att omställningen av energisystemet måste komma i gång.Det enda som kan rädda Barsebäcksreaktorn är attavvecklingspartierna förlorar stort i valet nästa år och att enny regering byter politik. En stängning vid halvårsskiftet ärmöjlig att riva upp så länge det inte hälls betong ireaktortanken.Allt är upplagt för en avveckling.Energipropositionen väntas bli tagen av riksdagen i juni.Sydkraft, som äger Barsebäck, skall ersättas när reaktorn stängs.En särskilt lag skall stiftas för att hantera avvecklingen.Riksdagen fattar beslut om lagen i november, enligt planerna.Remissvaren på lagförslaget har varit starkt kritiska, inteminst från kraftindustrin. Men regeringen kan också ta fasta påvisst stöd från juristhåll. Regeringen har nyligen utsett ensärskild utredningsman, Kaj Janérus, som skall förhandla medSydkraft för statens räkning. Och Vattenfall har fått en nystyrelse sedan de tre företrädarna för näringslivet ombett sigomval (Karl-Erik Sahlberg, Jack Forsgren och Leif Gustafsson).

Därmed finns tre parter i spelet kring kärnkraften: Sydkraft,regeringen och Vattenfall. De har olika intressen att försvara. SYDKRAFT VILL ATT STATEN ELLER VATTENFALL KÖPERBarsebäcksverket, alltså båda reaktorerna, och betalar genom attSydkraft får bli delägare i Forsmark. Bolaget kräver lika storproduktionskapacitet som nu finns i de två Barsebäckreaktorerna,vilket motsvarar ungefär 40 procent i Forsmark. Sydkraft är baraintresserad av ersättningskraft, inte kontant ersättning.Regeringen vill komma undan så billigt som möjligt. Ochkostnaderna får inte påverka statens budget eftersom detförsvårar möjligheterna att uppfylla konvergensvillkoren infören eventuell EMU-anslutning. Helst skall inte priset föravvecklingen synas alls.

Vattenfall är formellt ingen part, men har blivit det genomformuleringarna i energipropositionen. Ledningen har att följaaktiebolagslagen och skall se till företagets bästa. Det innebäratt investeringar, som inte är kommersiella, är uteslutna.Vattenfall kräver konkurrensneutral behandling.

DUBBLA ROLLERSaken har komplicerats av att Vattenfalls nye styrelseordförandeLars Rekke också är statssekreterare på näringsdepartementet.Han har därmed två roller i spelet. Han påstår att han kanskilja dem åt. Lätt kan det inte vara. Faran är att Vattenfallglider tillbaka in i rollen som affärsdrivande verk och börjargöra investeringar som är mer politiska än affärsmässiga. Hur enuppgörelse med Sydkraft kommer att se ut och hur Vattenfallpåverkas är naturligtvis omöjligt att säga. Men det behöver intebli så dramatiskt och ödesdigert som det framställts. Nationensväl och ve står inte och faller med en reaktor. Ochkonsekvenserna för Vattenfall behöver inte bli så stora så längedet bara gäller en reaktor.

Avvecklingens konsekvenser hänger mycket på hur kraftbalansenutvecklas i Norden, som numera är en avreglerad marknad. Just nufinns gott om kraft i systemet på grund av mycket nederbörd ivinter och relativt låg efterfrågan. Spotpriset på elbörsenligger kring 11-12 öre per kWh vilket innebär att det är renförlust att få kraft från Forsmarkreaktorerna, som har enproduktionskostnad på ca 20 öre. I dagsläget vore det en bättreaffär för Sydkraft att begära kontant ersättning eftersom ävenBarsebäckkraften kostar mer att framställa, ca 14 öre.

Men kraftbalansen skiftar beroende på om det är våtår ellertorrår. Förra årets torka i kombination med hög efterfrågan pågrund av kyla förde upp elpriset till rekordhöga nivåer, 35 öresom mest i höstas. Då var det lönsamt att ha tillgång till egenkärnkraft.

Skillnaden mellan ett rejält våtår och ett riktigt torrår kanvara så mycket som 50 TW h i det nordiska elsystemet. Detmotsvarar hela Finlands årskonsumtion av el. I detta sammanhangbetyder inte en reaktor i Barsebäck särskilt mycket. Den har ennormalårsproduktion på ca fyra TWh, vilket motsvarar ca 1procent av produktionen i Norden.

Kostnaderna för att stänga en reaktor i Barsebäck, i form avhöjda elpriser, skall därför inte överdrivas. Vädrets makterbetyder mer för kraftbalansen än stängningen av ett aggregat.Men naturligtvis uppstår en samhällsekonomisk kostnad när enhelt funktionsduglig anläggning plockas bort ur systemet.Beräkningar gjorda av ledningen för Stockholm Energi visarexempelvis att elpriset i Norden, allt annat oförändrat,permanent höjs med 1 öre om en Barsebäckreaktor plockas bort.Det låter inte mycket. Men det innebär en ökning från 20 öre,räknat som årsgenomsnitt, till 21 öre, eller fem procent. Förelkonsumenterna i Norden innebär det att elnotan ökar med cafyra miljarder kr. Så några obetydliga merkostnader handlar detinte om.

Staten har ett kraftfullt redskap i Vattenfall. Det bör gå attanvända företagets resurser för att kompensera Sydkraft förBarsebäck utan att det behöver komma i konflikt med de övrigaintressenter som finns, främst kunder och kreditgivare. Standard& Poor”s förde upp Vattenfall på kreditobservationslistan eftertrepartiöverenskommelsen. Det innebär att en nedvärdering senarekan bli aktuell vilket ökar lånekostnader. Men i slutet av aprilplockades de korta lånen bort från observationslistan, de långafinns kvar.

Ratinginstitutet ser inget omedelbart hot mot Vattenfall. Av desvenska företag som låtit värdera sig har faktiskt Vattenfalltillsammans med Telia fått högst betyg för långfristig upplåning(AA). Sydkraft har lägre och finns också uppsatt påobservationslistan (AA-). Den högre värderingen beror på attVattenfall är statligt, vilket är positivt urkreditgivningssynpunkt.

Vattenfall kan användas på flera sätt för att kompenseraSydkraft: kontanter, delägarskap i Forsmark eller Ringhals samtlångsiktigt elleveransavtal.

Alternativet kontanter verkar inte vara särskilt aktuellteftersom Sydkraft låst sig vid att få kraft. Det är lite svårtatt förstå varför. Fördelen med penningersättning är att manblir friare i sin kraftanskaffning, vilket kan vara en fördel påen fri elmarknad där det aldrig kommer att vara någon brist påkraft. I Norden har alla länder utom Finland mer kraftresurserän de behöver ett normalår. Dessutom finns tillgång till kraft inorra Tyskland, Ryssland och Baltikum och kanske snart ocksåPolen (Vattenfall planerar en kabel).

Om Vattenfall skulle stå för penningersättningen finns ett parmöjligheter. Staten kan disponera vinsten och den är ganska stor.I fjol tjänade Vattenfall 5,4 miljarder. Av detta fick staten 1,5 miljarder kr i utdelning. Vattenfalls inriktning är att delaut ungefär en tredjedel av vinsten, motsvarande ca fem procentav synligt eget kapital.

I år kan det bli svårt att nå fjolårets vinstnivå. Under åretstre första månader minskade vinsten 19 procent på grund avminskad efterfrågan och lägre elpriser på börsen. Vattenfallborde i alla fall klara en vinst på drygt fyra miljarder kr. Mendet lär inte räcka för att ersätta Sydkraft.

UPPSKRIVNINGDet finns också betydande dolda reserver som staten kan använda.Vattenfall har ett eget kapital på 28 miljarder kr, vilket geren synlig soliditet på 37 procent. Men justeras tillgångarna medmarknadsvärden enligt gängse schabloner uppgår det verkligakapitalet till kanske 90 miljarder kr och soliditet till ca 65procent.Att skriva upp anläggningstillgångar är normalt intetillrådligt. Men det sker då och då i substansrika bolag.Graninge gjorde det härom året i samband med en fondemission.Därigenom ökade det synliga egna kapitalet med ca 40 procent. OmVattenfall gjorde på samma sätt skulle staten kunna plocka ut enkraftigt höjd utdelning.

Staten kan således utnyttja Vattenfall och därmed slippa att fåen kostnadspost i budget. Att ta vinstmedel eller synliggöra endel av den dolda reserven är heller ingenting som borde oroaövriga intressenter i Vattenfall.

Att släppa in Sydkraft som delägare i Forsmark är komplicerateftersom det finns hembudsskyldighet mellan Vattenfall, som äger75 procent av Forsmark, och övriga delägare (Stockholm Energi,IVO, Gullspång, Skellefteå Kraft och Stora). Även Sydkraft haren mindre andel i Forsmark. Delägarna kan därmed genomförköpsrätten förhindra denna lösning.

Ytterligare en komplikation tillstöter. Skall Vattenfallöverföra andelar i Forsmark (eller Ringhals) till Sydkraft kandet uppstå skattekonsekvenser. Sydkraft byter en anläggning medlågt bokat värde mot en med ett värde som ligger i närheten avmarknadspriset, vilket normalt utlöser reavinstskatt. Det krävskanske en lex Barsebäck. Vattenfall får å andra sidan ett hål ibalansräkningen som måste täckas genom uppskrivning av andratillgångar. Fritt eget kapital räcker inte (3,7 miljarder kr).

Att Sydkraft ingår ett långsiktigt elleveransavtal medVattenfall är ett alternativ till delägarskap. Det finnsvisserligen en rad problem, till exempel hur prisklausulernaskall utformas. Men i branschen är man vad vid denna typ avavtal. Sydkraft skulle exempelvis kunna få en del av Ringhalskraft, utan att äga reaktorn. Vattenfall kan hållas skadeslös såatt eventuella merkostnader för att leverera kraften reglerasgenom en motsvarande nedjusteringen av utdelningen till staten.Fyra TWh som kompensation för Barsebäck 1 är ingen jätteaffärför Vattenfall (0,5 procent av nuvarande kraftomsättning).Oavsett vilken metod som används blir huvudproblemet att sättaett värde på Barsebäcks kraft (se särskild artikel). Vidkontantersättning måste priset synliggöras, vilket regeringenvill undvika. Delägarskap i reaktorer rymmer en del tekniskasvårigheter. Ett elleverensavtal blir kanske den kompromiss somär lättast att ro i hamn.

Som företag har Vattenfall haft en positiv utveckling undersenare år. Lönsamheten ligger över snittet i branschen. Densynliga soliditeten är visserligen jämförelsevis låg, menkorrigerat för övervärden är balansräkningen mycket stark.Fortfarande är Vattenfall nästan helt beroende av den svenskahemmamarknaden, dit nästan 90 procent av försäljningen går. Medstor frenesi har företaget under senare år gjort en rad förvärvav energibolag i Norden, särskilt finska eldistributörer ochfler köp är på gång. Investeringarna i aktier är numera störreän anläggningsinvesteringarna.

Vattenfall är också verksamt utanför Norden: Thailand, Laos ochBolivia. Gjorda investeringar i dessa länder på 700 miljoneruppges i årsredovisningen ha ett marknadsvärde på det dubbla.Det stora klippet är delägarskapet i ett thailändskt börsnoteratkraftbolag som driver ett naturgaseldat kraftverk. Vattenfallhar satsat 90 miljoner kr och på börsen är andelen värd 800miljoner kr.

STABILTVattenfall, mkr

1992 1993 1994 1995 1996Omsättning 22431 24232 25209 27150 29760Rörelseresultat 5590 7689 7843 7419 7588Marginal, % 24,9 31,7 31,1 27,3 25,5Finansnetto -3490 -3223 -2737 -2293 -2221Vinst 2100 4466 5106 5126 5367Utdelning 711 1198 1343 1500 1500Avk eg kap, % 6 19 16 14 13Syn soliditet, % 27 31 34 36 37Anställda 9674 9234 9071 8460 8263Miljön sätter priset

Värdet på Barsebäck styrs av vilken miljöpolitik som skall gälla.Låga miljökrav på fossilbaserad ersättningskraft sänker värdet.Skärpa miljökrav gör kärnkraften mer värd.

Hur mycket är de två reaktorerna i Barsebäck värda? FrånSydkraft har antytts att det skulle röra sig om minst tiomiljarder kr per reaktor, alltså totalt 20 miljarder. Fleraanalyser har kommit till ungefär samma belopp, exempelvisenergikonsulten Karl-Axel Edin och Nordbanken.

Det innebär att åtta TWh i årsproduktion skulle vara värt 2,50kr per kWh, lika mycket som vad marknaden i snitt betalar förvattenkraft. Det kan inte vara rimligt. Den rörliga kostnadenför vattenkraft är bara något öre per kWh och består mest avvattenkraftskatten, i kärnkraftverk är motsvarande kostnad cafem öre.

De affärer som gjorts med kärnkraft har rört andelar i Forsmarkoch OKG och hamnat i internvallet 60-75 öre kWh. Men det gälleraktier i bolag utan eget kapital. Justerat för normalskuldsättning hamnar tillgångarnas värde kring 1,10-1,50 kr. Detmotsvarar nio-tolv miljarder kr för båda Barsebäckreaktorerna.Det finns argument för både högre och lägre pris. Barsebäckligger i ett område med underskott på kraft, vilket gör attreaktorerna har ett extra högt värde på grund av sittgeografiska läge. Reaktorerna täcker 60 procent av Skåneselbehov. Å andra sidan är aggregaten gamla, i drift 1975 och1977, och har därmed ett betydande reinvesteringsbehov. Det drarned värdet, särskilt jämfört med Forsmark, vår yngsta anläggning.Avgörande vid en värdering borde vara vilka miljökrav som kommeratt gälla på fossilbaserad ersättningskraft i framtiden. Detbestämmer nämligen kostnaden för alternativen och elpriset. Lågakrav ger sämre miljö men billig el och sänker värdet påBarsebäck. En skärpning av miljökraven slår åt andra hållet. Idag är det dansk kolkraft som sätter elpriset eftersom den underen stor del av året ligger på marginalen i det nordiskaelsystemet. Och i Danmark är reningskrav och beskattning avutsläpp måttliga jämfört med i Sverige.

Det ökar utsläppen av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider,särskilt där kraftbalansen blir ansträngd.

Fjolåret var ett illustrativt exempel. Danskarna tjänade mycketpå att köra sina sämre renade anläggningar och exportera tillSverige medan de svenska fossilbaserade verken av kostnadsskälgick i mer begränsad skala. Miljön tog därmed onödigt mycketstryk. Består denna ordning tar fossilkraften över mer och mer iNorden. Dansk kol lär så småningom ersättas av norsknaturgasbaserad kraft. För miljön är detta sämre än attfortsätta använda Barsebäckreaktorerna.