Analytiker: Billerud största förloraren på nya EU-lagen – SCA vinnare

Nyligen klubbade EU:s miljöministrar överraskande den hett omdiskuterade förordningen om naturrestaurering. Österrikes miljöminister röstade oväntat för, i strid med sin egna regerings vilja.

Omröstningen i ministerrådet var det sista beslutssteget och förslaget kommer nu alltså att bli verklighet.

Förordningen handlar om att skadad natur ska restaureras. En konsekvens blir att stora arealer i exempelvis Sverige och Finland som idag används för skogsbruk kommer att skyddas från avverkning.

Branschens kritik har inte varit nådig. Viveka Beckeman, VD för Skogsindustrierna säger till Di att hon är “väldigt orolig” för konsekvenserna av lagen och att konsekvenserna för branschen riskerar att bli extrema.

I fjol beslutade EU även om om förordningen LULUCF som syftar till att öka kolinlagringen i bland annat skog. Även den förordningen kommer att innebära att produktiv skogsmark kommer att behöva skyddas från avverkning.

BILLERUD STÖRSTA FÖRLORAREN

Eventuella förluster av skogstillgångar till följd av avverkningsförbud är dock inte det som kommer att påverka de stora skogsbolagen mest. Skyddandet av arealer kommer att innebära mindre tillgänglig råvara för de industrier som förädlar skogsråvaran. Priserna på skogsråvara väntas därmed stiga vilket i sin tur drabbar förädlingsindustrierna.

“I relativa termer blir SCA och Holmen vinnare kontra bolag som har mindre egna skogstillgångar som exempel Billerud. De utan skog får större utmaningar om priset på råvara stiger”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker hos Handelsbanken.

Bland de större nordiska noterade skogsindustrierna har SCA och Holmen en hög självförsörjningsgrad. Finska Stora Enso och UPM-Kymmene har egen skog men en lägre självförsörjningsgrad än de två svenska jättarna. Billerud saknar sedan några år i praktiken egen skog och köper således in all sin råvara.

Effekterna för skogsindustrin kommer inte att bli så stora fram till 2030. Tills dess planeras åtgärderna främst inriktas på redan skyddad mark. Därefter kommer nya arealer att behöva skyddas.

REGERINGENS ANSVAR

Avgörande framåt blir hur den svenska regeringen väljer att implementera förordningen i Sverige. Den stora frågan är mot vilket referensår man ska jämföra hur stor andel av naturen man restaurerat. Sverige har i tidigare rapportering använt förindustriell tid som referens för många naturtyper. Många andra EU-länder använder istället det år de inträdde i EU som referensår.

“Om man skulle ändra basåret till 1995, året då vi gick med i EU skulle plötsligt det här regelverket inte ha någon effekt alls”, säger Josefin Johansson.

Svenska regeringen röstade nej till naturrestaureringsdirektivet. Hur regeringen avser implementera förordningen i Sverige är ännu okänt.

SVENSKA SKOGSÄGARE KAN BLI VINNARE

Ett annat lagstiftningspaket från EU som påverkar skogsindustrin är avskogningsförordningen. Motivet till paketet är bidra till hållbarare skogsbruk i länder som unionen importerar träbaserade produkter ifrån. Konkret handlar det om att tillverkare av produkter som är gjorda av skogsråvara ska kunna säga vart träden i produkten har stått.

De krav på spårbarhet för skogsprodukter som förordningen innebär omfattar dock även det europeiska skogsbruket. Avskogningsförordningen innebär inga direkta hinder för avverkning inom unionen, men kommer att innebära en ökad administrativ börda för skogsindustrin.

Ett potentiellt problem för branschen är att det för vissa produkter är näst intill omöjligt att uppfylla kraven på spårbarhet. Exempelvis massa gjord på sågspån.

Enligt Josefin Johansson skulle avskogningsförordningen kunna innebära en relativ fördel för Sverige och svensk skog.

“EU ska klassificera regioner utifrån risk för avskogning. Det förväntas att Sverige ska klassificeras som lågriskland vilket innebär en mindre grad av kontroll”, säger hon.

Läs också: Skogsanalytiker: Därför kan det bli bud på Billerud

Läs också: Svenska skogsbolagen höjer priserna – när Ryssland ratas: ”Paradigmskifte”