Är USA på väg att köra in i väggen?

Vid förra veckans möten i den schweiziska skidorten Davos var det enligt uppgift inte särskilt populärt att ta upp problemen i amerikansk ekonomi. Under de senaste åren har det redan sagts så många gånger att USA är på väg in i en ny ekonomisk kris och alltid har belackarna fått fel. Men under de senaste veckorna har det kommit alltmer statistik som tyder på att något faktiskt kan vara på väg att hända.

Olika typer av snabba indikatorer, som exempelvis regionala inköpschefsindex, har varit betydligt svagare än väntat. Bostadssektorn, som har varit en starkt bidragande orsak till både höga investeringar och till att hushållen genom förmögenhetsuppbyggnaden kunna fortsätta att konsumera, visar tecken på att vika. Och i fredags kom så den amerikanska tillväxtsiffran för fjärde kvartalet som visade på den svagaste tillväxten på över tre år.

Den amerikanska BNP-siffran landade på 1,1 procent vilket var långt ifrån förväntningar om den tillväxt på 2,8 procent som marknadsexperterna hade räknat med. Och det var en ordentlig inbromsning av ekonomin jämfört med de dryga 4 procent som rapporterades för tredje kvartalet. Bakom den svaga siffran döljer sig dessutom en stor lageruppbyggnad vilket gör den faktiska efterfrågetillväxten ännu svagare.

– Den inhemska slutliga efterfrågan sjönk med 0,3 procent vilket är en svagare siffra än vad som registrerades under lågkonjunkturen 2001, säger Sven-Arne Svensson, chefekonom på Skandiabanken.

Marknadens reaktion på siffran var dock en axelryckning. Tvärtemot vad som kunde väntas så stärktes den amerikanska dollarn något under dagen och de amerikanska börserna tog ett kliv uppåt. Det finns många förklaringar till detta. Att börsen tar ett kliv uppåt är naturligt som en följd av att marknaden nu ser slutet på den amerikanska centralbankens räntehöjningar närma sig. Något som generellt är positivt för börsklimatet.

Andra faktorer som bidrog till det relativa lugnet var att en stor del av den svaga privata konsumtionen kan förklaras av en svag bilhandel när de stora tillverkarna har dragit ner på rabattprogrammen. Dessutom drogs BNP-siffran ner av en mycket kraftig nedgång i den offentliga konsumtionen, något som inte väntas återupprepas i början av det här året.

Handelsbankens chefekonom, Jan Häggström, tillhör dem som ännu inte är så oroade.

– Vi tror att första kvartalet i år blir betydligt starkare bland annat för att uppbyggnaden efter orkanerna i höstas tar fart och för att arbetsmarknaden är fortsatt stark, säger han.

Flera amerikanska ekonomer började också snabbt att räkna på vilka effekter det här kan få på tillväxten i början av det här året. Om den offentliga konsumtionen åter skjuter fart och de amerikanska hushållen hittar tillbaka till bilhallarna så kan tillväxten bli uppemot fem procent under första kvartalet, var en vanlig profetia.

Pessimisterna hävdar å sin sida att det inte finns mycket krut kvar i de amerikanska hushållen som fortsätter att låna till sin löpande konsumtion. Dessutom tog importen förnyad fart under fjärde kvartalet vilket kan tolkas som att de inhemska företagen förlorade marknadsandelar. Och en snabbt ökande offentlig konsumtion i början av året väntas leda till att en positiv trend för det amerikanska budgetunderskottet försämras.
Sammantaget betyder detta att utlandet måste fortsätta att pumpa in pengar i USA för att hålla den amerikanska ekonomin under armarna. Enligt uppgifter från SEB måste USA redan i dag dra in 70 procent av världens sparande för att finansiera underskotten. Så den egentliga rysaren för amerikansk ekonomi är hur länge till det här kan fortgå med att framför allt asiatiska länder väljer att placera överskotten i USA.

Superpessimisten Stephen Roach, chefekonom på Morgan Stanley, tror att 2006 är året då allting spricker och USA tvingas in i en recession. I Davos var det få som lyssnade till hans varningar. På fredag kommer dock den kanske viktigaste indikationen på hur året har börjat när den amerikanska sysselsättningssiffran för januari publiceras. En svag siffra ökar sannolikheten för att pessimisterna får rätt medan en stark siffra stödjer mer optimistiska bedömningar.