Arbetsgivarna shoppar selektivt

Är den svenska arbetsmarknaden på väg att tillfriskna? Det tycks i alla fall finns visst hopp enligt den allra senaste statistiken. Det branta fallet i antalet nyanmälda platser tycks ha avstannat och antalet öppet arbetslösa har stabiliserats.

Med ett internationellt konjunkturlyft och låga räntor stiger därför förhoppningarna om att arbetslösheten ska sjunka rejält framåt hösten.

Men gräver man sig djupare ner i sifferhögarna så måste man fråga sig hur stark förbättringen egentligen är.

Svenska arbetsgivare har definitivt inte öppnat den stora plånboken och börjat nyanställa. Den arbetslöshetsnedgång som många väntar sig framöver beror därför till stor del på:

– Fortsatta förtidspensioneringar.

– Ökade arbetsmarknadsåtgärder.

– Ökad användning av timanställda för att klara
tillfälliga produktionstoppar.

Det minskade arbetskraftsutbudet beror till stor del på att antalet förtidspensionärer ökar. I maj väntas de vara 520 600 personer, eller drygt 30 000
fler än under motsvarande period i fjol.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har också ökat åtgärdsvolymerna kraftigt hittills under året och i maj kommer antalet personer i åtgärder att vara närmare 10 000 fler än under maj förra året.

Dessutom tyder allt på att företag och offentliga arbetsgivare har anammat en försiktig anställningsstrategi eftersom timanställningarna fortsätter att öka. Antalet timanställda har ökat med 15 000 på ett år.

Men visst finns det ljuspunkter på arbetsmarknaden.

En yrkeskategori för vilken det definitivt har skett en vändning till det bättre är it-personal.

Under perioden från påsk till 14 maj i år, ungefär en månad, steg antalet nyanmälda platser med 115 procent (!) jämfört med samma period i fjol. En hög siffra men fortfarande är nivån långt under vad som kan anses normalt för den här typen av välutbildad personal.

Även för andra typer av tekniker syns tecken på att arbetsmarknaden vänt, liksom för industriarbetare.

En annan yrkeskategori för vilken det ljusnat betydligt är byggnadsarbetare där antalet nyanmälda platser stigit med 46 procent. Här spelar lägre räntor, Rot-avdrag och infrastruktursatsningar troligen en betydande roll för uppgången.

Men det som ändå fortsätter att efterfrågas mest på arbetsmarknaden är försäljare. En trend som varit tydlig under flera år och som till stor del förklaras av att hushållen har fortsatt att spendera.

Uppgången för dessa yrkeskategorier motverkas dock av en betydligt kärvare arbetsmarknad på andra håll, företrädesvis inom yrkesgrupper med en stor andel offentliga arbetsgivare. Antalet nyanmälda lediga platser sjunker exempelvis för lärare (-22 procent), sjuksköterskor
(-28 procent) och förskollärare (-24 procent).

Sammantaget fortsätter antalet nyanmälda platser att ligga på en låg nivå, även om det är hoppingivande att arbetsmarknaden blivit något mer balanserad efter att ha varit dominerad av offentliga arbeten under de senaste åren.

Antalet sysselsatta kommer inte att öka så den arbetslöshetsminskning som ändå kommer att redovisas för maj är mycket en chimär och knappast något som regeringen kan använda för att slå sig för bröstet. Och heller inget som riksbanken bör utnyttja för att avisera kommande räntehöjningar.

Med undantag för försäljare så finns det gott om arbetslösa i de personalkategorier som för närvarande efterfrågas. Så en ökad löneglidning på grund av personalbrist ligger fortfarande långt framför oss.