Återhämtning: V, U eller L?

Det finns inte längre en chans att världsekonomin kan undvika en recession – det vill säga en tillväxt som understiger 2,5 procent. Det säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

– Det är så uppenbart att det bromsar in väldigt snabbt. Men att kvantifiera mer exakt låter sig helt enkelt inte göras. Den intressanta frågan är hur återhämtningsförloppet kommer att se ut, säger han och resonerar kring tre möjliga scenarier.

Det bästa vi kan hoppas på nu är ett V-scenario – en brant nedgång men också en snabb uppgång.

– Kinas ekonomiska utveckling liknar ett V. Vi vet att ekonomin har tvärnitat men att det sker en rörelse mot ett normalläge. Kina är tillbaka till något som motsvarar kanske 65 till 70 procent av ett normalläge vad gäller produktion och allmän, ekonomisk aktivitet. I slutet av den här månaden borde Kina vara tillbaka på ungefär 90 procent. I så fall talar vi om ett V-scenario.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, säger att vi fortfarande inte kan utesluta ett V-format scenario för den globala ekonomin.

– Har vi tur stannar det vid en stor och kraftig nedgång med recession första halvåret och sedan en viss återhämtning under andra halvåret. Men då gäller det att vi får stopp på smittspridningen, att vi lyckas lika bra med det som Kina, vilket kan bli svårt.

Men rapporter från bland annat USA oroar.

– USA verkar inte särskilt förberett och landet har ett sjukvårdssystem som inte alla har tillgång till. Där finns det risk att folk går till jobbet fastän de är sjuka för att de inte har råd att stanna hemma. Och går USA in i en djupare recession ger det negativa signaler till resten av världen, eftersom landet är världsledande på många sätt, säger Annika Winsth.

SEB:s bästa gissning i dagsläget är att den globala återhämtningen blir U-formad.

– För den globala ekonomin tror på en brant nedgång och sedan en något långsammare återhämtning. Frågan är hur lång den så kallade bottenplattan i U:et blir, säger Robert Bergqvist.

Det beror inte bara på hur olika länder lyckas begränsa smittspridningen, utan beror även på vad centralbanker och regeringar gör för att hjälpa företag att övervintra under coronakrisen.

– Om jag bara får välja en enda åtgärd så är det att centralbankerna ska skruva på likviditetskranarna och se till att kreditgivningen fungerar. Och det var vad Riksbanken gjorde i fredags och vad ECB och Fed också gjort, säger Annika Winsth.

Hon bedömer att regeringen behöver göra mer än vad den hittills aviserat.

– Om vi inte lyckas hjälpa företagen att överleva får vi inte bara varsel utan uppsägningar och konkurser. Det betyder också att återhämtningen går långsammare. När det väl vänder kan de företag som klarat sig inte börja springa, för de har inte folk på plats.

Om SEB:s huvudscenario, en U-formad utveckling, blir verklighet innebär det att innevarande men även nästa kvartal blir tufft innan vi får se en återhämtning.

Det tredje scenariot, en L-formad utveckling, får vi om smittspridningen accelererar och ekonomin hamnar i en ond spiral.

– Företag har svårt att producera och sälja, de friställer folk, vi får arbetslöshet som innebär att hushållen inte kan konsumera. Och därtill kan vi få en finansiell kris. Då blir detta betydligt mer utdraget, säger Robert Bergqvist.

Redan går flygbolag på knäna. Hotell, restauranger och andra företag inom turistnäringen drabbas hårt.

– Uteblivna hotellnätter, restaurangbesök, charterresor, biobesök – det kan företagen inte ta igen. De är förlorade. Många av dessa företag kommer att få stora problem. Och jag tror faktiskt att regeringen kommer att gå in med ett stödpaket till turistnäringen, säger Annika Winsth.

Men en utdragen recession skulle slå hårt även mot företag i andra branscher – särskilt utsatta är de bolag som inte har starka balansräkningar och kassor.

– Tänk till exempel på många nya, svenska byggbolag som kom in när det var goda tider. De har inte stora kassor, utan har haft en modell som byggt på att priserna ska stiga och att de hela tiden bygger nytt. Samma sak med startups som lever på att ta in nytt kapital hela tiden. Men att ta in nytt kapital i den här miljön är inte lätt, säger Annika Winsth.

Även detaljhandeln hör till de hårdast drabbade.

– Först drabbas konfektions- och skohandeln av produktionsproblem, de får inte in sina varor. Sedan får de efterfrågeproblem: kunderna kommer inte in i affärerna eftersom de sitter hemma och jobbar. Då blir snart varorna gamla, det blir en ny säsong och vårkläder måste reas ut. Retail-bolagen satt illa till redan före coronakrisen, eftersom de hade strukturproblem. Nu blir det ännu värre. De kan klara sig en tid, men sedan blir det stora bekymmer. Jag tror att vi kommer att få se mycket varsel i detaljhandeln framöver. Och folk som arbetar på timmar knuffas ut först.

Samtidigt tror hon att större företag kommer att visa en hygglig motståndskraft.

– De större företagen har kunnat samla i ladorna en tid, den expansiva penningpolitiken har bidragit till billigt kapital i marknaden och många företag har byggt stora kassor.

Trots att arbetslösheten spås öka och börsen rasar kommer sannolikt bostadsmarknaden att klara sig hyggligt, spår Robert Bergqvist.

– Dels kommer bostadsmarknaden att styras av vad som händer på arbetsmarknaden och i förlängningen hushållens betalningskapacitet. Dels kommer den att påverkas av vad som händer på börsen. Om börserna faller ökar försiktigheten och oron. Och förmodligen kommer vi att få se vissa nedgångar, men om vi får ett U-scenario kommer bostadsmarknaden inte att påverkas särskilt mycket.

Andreas Wallström, chefekonom på Swedbank, tror inte coronakrisen påverkar bostadsmarknaden:

– En av de absolut viktigaste variablerna för bostadspriser är bolåneräntor, och om något kommer den här krisen att hålla nere räntorna som redan är låga. Det kommer att stötta prisutvecklingen.